Webbinarium om trafikmedicin 2026-05-07

Enligt föreskrifterna får inget av glasögonens glas ha en styrka över plus åtta dioptrier vid innehav av högre behörigheter eller taxiförarlegitimation. Om personen behöver ha glasstyrka över plus åtta dioptrier är det hinder för innehav av högre behörigheter och taxiförarlegitimation. Det innebär alltså att personen inte får framföra lastbil, buss eller taxi med glasögon där något av glasen har en styrka över plus åtta dioptrier.

Det är ett minimikrav enligt körkortsdirektivet och innebär att vi i Sverige inte får tillåta högre glasstyrka på glasögon vid innehav av högre behörigheter.

Nej, vare sig körkortsdirektivet eller medicinföreskrifterna reglerar minusdioptrier.

Nej, kravet omfattar enbart glasögon.

Om man har ett körkort med villkor om synkorrigering (exempelvis glasögon eller kontaktlinser) så innebär det att man inte får föra körkortspliktiga fordon utan den korrigeringen. Om synen förbättrats så att man inte längre behöver ett villkor på sitt körkort bör man kontakta Transportstyrelsen, eftersom det kan få konsekvenser att köra utan glasögon när villkoret finns kvar på körkortet. För att ändra villkorskod på körkortet behöver man skicka in ett synintyg och begära ändring av villkoret.

Nej, det finns inte längre något krav i föreskrifterna att binokulär synskärpa på minst 0,5 ska uppnås i blickriktningar upp till 30° från den rakt fram vid nystagmus. Kravet togs bort när de nya synreglerna trädde i kraft 2025.

Det finns inga särskilda krav för synskärpa vid åldersrelaterad maculadegeneration. Synskärpekraven är lika oavsett ålder och oavsett om man har en ögonsjukdom eller inte.

Ja, är man enögd uppfyller man inte synkraven för att inneha taxiförarlegitimation. 

Synfältskravet för lägre behörigheter gäller för alla oavsett om man är enögd eller har syn på båda ögonen. Synfältskravet innebär att man ska ha tillräcklig ljuskänslighet inom ett rektangulärt område som sträcker sig minst 120 grader horisontellt, varav minst 50 grader åt ena hållet vid förskjutning, och minst 40 grader vertikalt. I medicinföreskrifternas 2 kap. 6-7 §§ anges vad som menas med tillräcklig ljuskänslighet och hur stora nedsättningar som accepteras i det reglerade området.

Ja, man får ha lägre behörigheter även om synen kraftigt har försämrats på ett öga. Det gäller så länge som man inte är helt blind på ögat och synskärpan binokulärt är minst 0,5.

En person som ansöker om körkortstillstånd behöver få ett grundläggande synintyg utfärdat av en optiker eller läkare. Det krävs ingen synfältsundersökning i samband med den grundläggande synundersökningen. När Transportstyrelsen mottar det grundläggande synintyget gör myndigheten en bedömning av om ett utökat synintyg krävs. I de fall ett utökat synintyg blir nödvändigt kommer Transportstyrelsen att begära att personen lämnar in ett sådant. I samband med den utökade synundersökningen ska en synfältsundersökning göras, om det inte är uppenbart att resultatet saknar relevans i det specifika fallet.

En person som har körkort eller körkortstillstånd och som har en progressiv ögonsjukdom kan ha villkor att regelbundet komma in med resultat av en synfältsundersökning till Transportstyrelsen. Det framgår i så fall av beslutet om villkor.

I dagsläget är det endast M700 av programmen från Medmont som vi har haft anledning att ta ställning till och vi har bedömt att det programmet är likvärdigt med ett Estermanprogram.

Ja, för att undersöka om synfältskraven enligt föreskrifterna är uppfyllda krävs statisk perimetri med en konstant ljusintensitet och ett binokulärt testprogram enligt Esterman eller ett likvärdigt program.

För att enbart resultat från statisk tröskelperimetri ska accepteras vid villkorsuppföljning ska tre förutsättningar uppfyllas:

1. Resultatet av undersökningen med statisk tröskelperimetri visar förmåga att uppfatta ljus inom det centrala området på det sätt som anges i 2 kap. 17 § i medicinföreskrifterna. Kravet är att samtliga testpunkter ska ha ett värde om minst 10 dB i minst ett av ögonen. Om resultatet visar någon eller flera korresponderande testpunkter som inte når upp till kravet innebär det att det finns en påverkan på synfältet och en undersökning med ett Estermanprogram eller likvärdigt program, som är huvudregeln, ska då göras för hela synfältet.
2. Synnedsättningen eller ögonsjukdomen inte bedöms påverka synfältets perifera del i det enskilda fallet. Syftet med formuleringen är att det inte ska finnas misstanke om att det perifera synfältet är påverkat i sådan grad att det finns risk för att kraven i det perifera synfältet inte uppfylls. Det kan exempelvis vara fråga om en ögonsjukdom som normalt i första hand eller i ett första skede påverkar synfältets mer centrala delar, innan det perifera synfältet påverkas. Glaukom är ett exempel på en ögonsjukdom som kan uppträda på detta sätt. Det är dock viktigt att göra en bedömning i det individuella fallet.
3. Det i övrigt saknas anledning till misstanke om att synfältskraven inte är uppfyllda.

Enligt föreskrifterna får dubbelseende generellt intygas av läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker. Om dubbelseendet däremot har neurologisk eller okänd orsak krävs läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar.

Det är upp till läkaren eller optikern att utföra de undersökningar som anses nödvändiga för att kunna avgöra om dubbelseendet enbart uppträder utanför 30 grader till höger och till vänster från den rakt fram och utanför 20 grader uppåt och nedåt.

Transportstyrelsen har i dagsläget inga planer på att införa någon tjänst för inlämnande av synfältsundersökning digitalt.

Lämpligt är att fylla i den monokulära synen och ange i något fritextfält att personen inte har ett binokulärt seende. Transportstyrelsen får därefter göra en bedömning av uppgifterna.

Om personen har diabetes men ännu inte utvecklat diabetesretinopati så finns det inte någon ögonsjukdom eller synnedsättning. Svar på frågan ”Finns uppgift om ögonsjukdom eller synnedsättning” bör då besvaras med nej. Däremot är det en sjukdom som kan komma att påverka synfunktionerna i framtiden och därför bör frågan ”Finns det uppgift om annan sjukdomshistoria eller andra omständigheter som kan indikera påverkan på synfunktionerna” besvaras med ja. Man kan även i fritext förtydliga att personen har diabetes men ännu inte utvecklat någon retinopati.

Det är inte ett krav att alla som ansöker om körkortstillstånd måste genomföra en Estermanundersökning. En Estermanundersökning ska däremot göras i samband med utfärdande av det utökade synintyget, om det inte saknar relevans i det specifika fallet Det kan ställas krav på att undersökning med Estermanprogram ska göras vid andra situationer och det anges i sådana fall i brevet som Transportstyrelsen har skickat ut till personen. För att säkerställa vilken information som efterfrågas kan det vara lämpligt att be om att få se brevet som patienten fått från Transportstyrelsen.

Maculadegeneration är en ögonsjukdom och den bör därför nämnas i intyget till Transportstyrelsen.

Optikern eller den som utfärdar synintyget ansvarar för att mäta hur bra personen kan se, med och utan korrektion. Optikern eller den som utfärdar synintyget ska sedan ange vilken synskärpa som uppmätts vid undersökningen, inte vad personen ser när hen är ute och kör.

Vid dubbelseende som har neurologisk eller okänd orsak är det krav på intyg från ögonläkare. I alla andra fall kan optiker skriva intygen.

Har man inte kännedom om personens behandling eller inte kan få fram de uppgifterna så kan frågan besvaras med att man inte vet.

De nya föreskrifterna gäller även beslut som är fattade innan föreskrifterna trädde i kraft. Det innebär att optiker kan utfärda intyg även om det tidigare fattade beslutet anger att det är en ögonläkare som ska skriva intyget. Det innebär även att det främst är aktuellt med synfältsundersökning med Estermanprogram istället för statisk tröskelperimetri.

Alla läkare har skyldighet att anmäla den person som är medicinskt olämplig att ha körkort. Anmälningsskyldigheten gäller således oavsett om du är AT-läkare, ST-läkare eller specialistläkare.

Det är upp till personen att se till att den har tillräcklig syn för det fordon som den framför. Om personen slutar med Ortho-K linser och då behöver bära annan korrektion vid framförande av fordon så är personen ansvarig för att den bär adekvat korrektion vid körning.

Det räcker att fylla i visus som vanligt. Ett villkor om korrektion avser situationen att korrektionen behövs vid framförandet av fordon. Korrigeras synskärpan med Ortho-K linser bär inte personen korrektion vid framförande av fordon.

Transportstyrelsen är medveten om att synen förändras med åren. En person som inte längre uppfyller synkraven för körkortsinnehav ska enligt körkortslagen anmälas till Transportstyrelsen av den läkare som upptäcker att kraven inte uppfylls. På så sätt får Transportstyrelsen kännedom om personer som har fått en så förändrad syn att de inte längre uppfyller kraven.

Vi är medvetna om att det är svårt för Transportstyrelsen att få kännedom om de personer som inte söker vård för sina synnedsättningar. Ett sätt att fånga upp alla som har nedsatt syn skulle vara att införa återkommande synkontroller. Sådana krav regleras på lag- eller förordningsnivå och är alltså inget som Transportstyrelsen kan besluta om.

Dessutom har personen enligt Trafikförordningen ett ansvar att enbart köra om det kan ske på ett betryggande sätt, det vill säga personen får exempelvis inte på grund av sjukdom, uttröttning, eller liknande vara så påverkad att hen inte kan köra hem på ett säkert sätt.