Webbinarium om trafikmedicin 2026-05-07

Enligt föreskrifterna får inget av glasögonens glas ha en styrka över plus åtta dioptrier vid innehav av högre behörigheter eller taxiförarlegitimation. Om personen behöver ha glasstyrka över plus åtta dioptrier är det hinder för innehav av högre behörigheter och taxiförarlegitimation. Det innebär alltså att personen inte får framföra lastbil, buss eller taxi med glasögon där något av glasen har en styrka över plus åtta dioptrier.

Det är ett minimikrav enligt körkortsdirektivet och innebär att vi i Sverige inte får tillåta högre glasstyrka på glasögon vid innehav av högre behörigheter.

Nej, vare sig körkortsdirektivet eller medicinföreskrifterna reglerar minusdioptrier.

Nej, kravet omfattar enbart glasögon.

Nej det regleras inte i föreskrifterna. Föreskrifterna reglerar vilken synskärpa som ska uppnås. Det ingår i läkares och optikers yrkesansvar att mäta synskärpan på ett korrekt sätt och att utifrån vedertagna metoder för synkontroll avgöra vilken synskärpa personen har.

Körkortshavaren har enligt trafikförordningen ett eget ansvar att enbart köra om det kan ske på ett betryggande sätt, dvs. personen får tex. inte på grund av sjukdom, uttröttning, eller liknande vara så påverkad att hen inte kan köra hem på ett säkert sätt. Beroende på hur patienten har reagerat på de pupillvidgande dropparna eller operationen kan det variera om det är ok att köra hem från undersökningen eller inte.

Medicinföreskrifterna reglerar kraven för att få ha körkort. Där finns krav avseende både synskärpa, bländningskänslighet och krav på anpassningsperiod när man bara ser på ett öga. För lastbil och buss finns också krav på anpassningsperiod om synen plötsligt försämrats på en sida.

Om man har ett körkort med villkor om synkorrigering (exempelvis glasögon eller kontaktlinser) så innebär det att man inte får föra körkortspliktiga fordon utan den korrigeringen. Om synen förbättrats så att man inte längre behöver ett villkor på sitt körkort bör man kontakta Transportstyrelsen, eftersom det kan få konsekvenser att köra utan glasögon när villkoret finns kvar på körkortet. För att ändra villkorskod på körkortet behöver man skicka in ett synintyg och begära ändring av villkoret.

Nej, det finns inte längre något krav i föreskrifterna att binokulär synskärpa på minst 0,5 ska uppnås i blickriktningar upp till 30° från den rakt fram vid nystagmus. Kravet togs bort när de nya synreglerna trädde i kraft 2025.

För att få ha körkort för personbil måste synskärpan vara minst 0,5. Kravet gäller oavsett om man har ett villkor att använda synkorrigerande hjälpmedel eller inte.

Det är viktigt att man som trafikant är medveten om att fordon aldrig får föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt (3 kap. 1§ Trafikförordning (1998:1276)).

Det finns inga särskilda krav för synskärpa vid åldersrelaterad maculadegeneration. Kraven om synskärpa är lika oavsett ålder och oavsett om man har en ögonsjukdom eller inte.

Avsaknad av binokulärseende är ett tillstånd när ögonen inte fungerar tillsammans, vanligen på grund av skelning. Om det är ett medfött tillstånd upplever personen inget dubbelseende, utan det ena ögat (det skelande) ”kopplas bort” utan att personen märker något. En del personer har alternerande skelning, det vill säga, höger och vänster öga turas om att skela, vanligen utan att personen märker något. I dessa fall är höger och vänster öga omväxlande det dominerande. Det innebär inte att det andra ögat är blint, synfältet är till exempel intakt, utan bara att hjärnan kopplar bort det ena ögat för att undvika dubbelseende.

Reglerna om syn har inga specifika krav vad det gäller avsaknad av binokulärseende. Under förutsättning att övriga synkrav (som synskärpa och synfält) är uppfyllda och att personen inte upplever dubbelseende föreligger inget hinder för körkortsinnehav.

Ja, är man enögd uppfyller man inte synkraven för att inneha taxiförarlegitimation. 

Synfältskravet för lägre behörigheter gäller för alla oavsett om man är enögd eller har syn på båda ögonen. Synfältskravet innebär att man ska ha tillräcklig ljuskänslighet inom ett rektangulärt område som sträcker sig minst 120 grader horisontellt, varav minst 50 grader åt ena hållet vid förskjutning, och minst 40 grader vertikalt. I medicinföreskrifternas 2 kap. 6-7 §§ anges vad som menas med tillräcklig ljuskänslighet och hur stora nedsättningar som accepteras i det reglerade området.

Ja, man får ha lägre behörigheter även om synen kraftigt har försämrats på ett öga. Det gäller så länge som man inte är helt blind på ögat och synskärpan binokulärt är minst 0,5.

Transportstyrelsen anser att en detaljerad reglering i föreskrifterna blir problematisk. Det saknas standardiserade testmetoder och självklara gränsvärden för när en persons mörkerseende, kontrastkänslighet eller bländningskänslighet är så pass påverkat att det kan antas påverka trafiksäkerheten negativt. Istället måste en bedömning göras i det enskilda fallet. Se också medicinföreskrifternas kompletterande upplysningar.

Vi förstår att det är en svår bedömning. Enligt körkortsdirektivet behöver vi säkerställa att anpassning har skett när en person som har högre behörigheter plötsligt har fått en väsentlig nedsättning av synskärpan i det ena ögat (<0,3). De som är bäst lämpade att göra en sådan bedömning anser vi är läkare och optiker.

En person som ansöker om körkortstillstånd behöver få ett grundläggande synintyg utfärdat av en optiker eller läkare. Det krävs ingen synfältsundersökning i samband med den grundläggande synundersökningen. När Transportstyrelsen mottar det grundläggande synintyget gör myndigheten en bedömning av om ett utökat synintyg krävs. I de fall ett utökat synintyg blir nödvändigt kommer Transportstyrelsen att begära att personen lämnar in ett sådant. I samband med den utökade synundersökningen ska en synfältsundersökning göras, om det inte är uppenbart att resultatet saknar relevans i det specifika fallet.

En person som har körkort eller körkortstillstånd och som har en progressiv ögonsjukdom kan ha villkor att regelbundet komma in med resultat av en synfältsundersökning till Transportstyrelsen. Det framgår i så fall av beslutet om villkor.

I de fall en person behöver komma in med en synfältsundersökning för att visa om hen uppfyller kraven i föreskrifterna är det tillräckligt med en Estermanundersökning. Om Estermanundersökningen av någon anledning inte är tillförlitlig kan Transportstyrelsen begära att personen ska komma in med resultat av en ny Estermanundersökning.

Det kan finnas tillfällen när Transportstyrelsen även efterfrågar resultat från statisk tröskelperimetri. Det kan handla om en person som inte uppfyller synfältskraven i föreskrifterna, men som trots det har beviljats undantag och därför får fortsätta ha körkort. I dessa fall kan resultat från statisk tröskelperimetri vara av värde för att Transportstyrelsen ska kunna bedöma om undantag fortfarande kan medges.

Medicinföreskrifterna reglerar inte hur undersökningen ska genomföras utan reglerar hur ljuskänsligheten i synfältet ska vara för att kunna accepteras. Transportstyrelsen utgår från att den som genomför undersökningen gör det på ett korrekt sätt utifrån vedertagna metoder. Enligt vår erfarenhet kan det framgå av instruktionsboken för den specifika perimetern om man vid mätning med Estermanprogrammet ska låta testpersonen använda glasögon eller inte. Vi har också blivit uppmärksammade på att det finns risk för att glasögonbågar kan ha störande inverkan på testresultatet när det perifera synfältet mäts.

I dagsläget är det endast M700 av programmen från Medmont som vi har haft anledning att ta ställning till och vi har bedömt att det programmet är likvärdigt med ett Estermanprogram.

Ja, för att undersöka om synfältskraven enligt föreskrifterna är uppfyllda krävs statisk perimetri med en konstant ljusintensitet och ett binokulärt testprogram enligt Esterman eller ett likvärdigt program.

För att enbart resultat från statisk tröskelperimetri ska accepteras vid villkorsuppföljning ska tre förutsättningar uppfyllas:

1. Resultatet av undersökningen med statisk tröskelperimetri visar förmåga att uppfatta ljus inom det centrala området på det sätt som anges i 2 kap. 17 § i medicinföreskrifterna. Kravet är att samtliga testpunkter ska ha ett värde om minst 10 dB i minst ett av ögonen. Om resultatet visar någon eller flera korresponderande testpunkter som inte når upp till kravet innebär det att det finns en påverkan på synfältet och en undersökning med ett Estermanprogram eller likvärdigt program, som är huvudregeln, ska då göras för hela synfältet.
2. Synnedsättningen eller ögonsjukdomen inte bedöms påverka synfältets perifera del i det enskilda fallet. Syftet med formuleringen är att det inte ska finnas misstanke om att det perifera synfältet är påverkat i sådan grad att det finns risk för att kraven i det perifera synfältet inte uppfylls. Det kan exempelvis vara fråga om en ögonsjukdom som normalt i första hand eller i ett första skede påverkar synfältets mer centrala delar, innan det perifera synfältet påverkas. Glaukom är ett exempel på en ögonsjukdom som kan uppträda på detta sätt. Det är dock viktigt att göra en bedömning i det individuella fallet.
3. Det i övrigt saknas anledning till misstanke om att synfältskraven inte är uppfyllda.

Möjligheten att enbart lämna in resultat från statisk tröskelperimetri gäller bara den som har villkor om att lämna in läkarintyg och då vissa förutsättningar är uppfyllda. En av förutsättningarna är att det inte ska finnas anledning att misstänka nedsatt ljuskänslighet utanför de centrala delarna av synfältet. Den som utfärdar intyget behöver i varje enskilt fall ta ställning till om ögonsjukdomen drabbat även de perifera delarna i sådan grad att det finns risk för att kraven i det perifera synfältet inte uppfylls.

Syftet med bestämmelsen är att underlätta för körkortshavaren och vården i de fall det är möjligt. I många fall görs uppföljning av det medicinska tillståndet inom vården genom enbart statisk tröskelperimetri eftersom det är vad som är bäst ur ett medicinskt perspektiv. Bestämmelsen innebär att krav på Estermanundersökning, enbart för att avgöra lämplighet för körkortsinnehav, under vissa förutsättningar inte ställs.

Enligt föreskrifterna får dubbelseende generellt intygas av läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker. Om dubbelseendet däremot har neurologisk eller okänd orsak krävs läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar.

Medicinföreskrifterna reglerar inte hur undersökningen ska genomföras. Transportstyrelsen utgår från att den som genomför undersökningen gör det på ett korrekt sätt utifrån vedertagna metoder.

Transportstyrelsen har i dagsläget inga planer på att införa någon tjänst för inlämnande av synfältsundersökning digitalt.

Lämpligt är att fylla i synskärpan som vanligt samt ange i något fritextfält att personen inte har ett binokulärt seende. Transportstyrelsen får därefter göra en bedömning av uppgifterna.

Vid ansökan om körkortstillstånd ska personen i första steget komma in med ett grundläggande synintyg. I det ska synskärpa och förhållanden/tillstånd som kan påverka synen anges. CVI är ett tillstånd som kan påverka synen och då bör CVI anges i det grundläggande synintyget. Transportstyrelsen får därefter ta ställning till vilken information som kan behöva begäras in.

Om personen har diabetes men ännu inte utvecklat diabetesretinopati så finns det inte någon ögonsjukdom eller synnedsättning. Svar på frågan ”Finns uppgift om ögonsjukdom eller synnedsättning” bör då besvaras med nej. Däremot är det en sjukdom som kan komma att påverka synfunktionerna i framtiden och därför bör frågan ”Finns det uppgift om annan sjukdomshistoria eller andra omständigheter som kan indikera påverkan på synfunktionerna” besvaras med ja. Man kan även i fritext förtydliga att personen har diabetes men ännu inte utvecklat någon retinopati.

Det är inte ett krav att alla som ansöker om körkortstillstånd måste genomföra en Estermanundersökning. En Estermanundersökning ska däremot göras i samband med utfärdande av det utökade synintyget, om det inte saknar relevans i det specifika fallet Det kan ställas krav på att undersökning med Estermanprogram ska göras vid andra situationer och det anges i sådana fall i brevet som Transportstyrelsen har skickat ut till personen. För att säkerställa vilken information som efterfrågas kan det vara lämpligt att be om att få se brevet som patienten fått från Transportstyrelsen.

Medicinföreskrifterna gäller för körkort, traktorkort och taxiförarlegitimation. Det innebär att kraven gäller för behörighet att föra fordon som är körkortspliktiga samt för traktor och taxi. Om permobilen inte är registrerad som körkortspliktigt fordon eller traktor så gäller därför inte de medicinska föreskrifterna.

Maculadegeneration är en ögonsjukdom och den bör därför nämnas i intyget till Transportstyrelsen.

Eftersom diabetes är en sjukdom som kan komma att påverka synfunktionerna i framtiden bör diabetes uppges som annan sjukdomshistorik i det grundläggande synintyget.

Hälsodeklarationen ska fyllas i av personen medan synintyget fylls i av läkare eller optiker. Det ena intyget ersätter inte det andra och båda behöver fyllas i.

Optikern eller den som utfärdar synintyget ansvarar för att mäta hur bra personen kan se, med och utan korrektion. Optikern eller den som utfärdar synintyget ska sedan ange vilken synskärpa som uppmätts vid undersökningen, inte vad personen ser när hen är ute och kör.

Vid dubbelseende som har neurologisk eller okänd orsak är det krav på intyg från ögonläkare. I alla andra fall kan optiker skriva intygen.

Har man inte kännedom om personens behandling eller inte kan få fram de uppgifterna så kan frågan besvaras med att man inte vet.

De nya föreskrifterna gäller även beslut som är fattade innan föreskrifterna trädde i kraft. Det innebär att optiker kan utfärda intyg även om det tidigare fattade beslutet anger att det är en ögonläkare som ska skriva intyget. Det innebär även att det främst är aktuellt med synfältsundersökning med Estermanprogram istället för statisk tröskelperimetri.

Alla läkare har skyldighet att anmäla den person som är medicinskt olämplig att ha körkort. Anmälningsskyldigheten gäller således oavsett om du är AT-läkare, ST-läkare eller specialistläkare.

Anmälningsskyldigheten regleras i körkortslagen och där framgår att den gäller för läkare. Optiker finns inte med i regleringen. Eftersom det inte är Transportstyrelsen som reglerat detta så vet vi inte vilka avväganden som gjorts.

Ja, en person kommer få veta när läkaren anmält till Transportstyrelsen om det är något som vi kommer utreda vidare eller ingripa mot. Enligt Förvaltningslagen är vi skyldiga att kommunicera allt material av betydelse för beslutet med den berörda personen. Om vi förelägger personen om att inkomma med ytterligare intyg eller underrättar om exempelvis återkallelse kommer personen få veta anledningen till utredningen av körkortsinnehavet. Personen har dessutom rätt till partsinsyn och har därmed rätt att få ut handlingar i sitt ärende. Rätten att få ut handlingar kan föreligga även om det råder sekretess för handlingarna (10§ förvaltningslag [2017:900] och 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslag [2009:400]).

En anmälan från en läkare om medicinsk olämplighet har inte någon direkt verkan i förhållande till personens körkortsinnehav, utan är en signal till Transportstyrelsen att utreda personen lämplighet.

Läkares anmälningsskyldighet är en sekretessbrytande bestämmelse som bara blir tillämplig i de fall som anges i lagen. Det är läkaren som avgör när en anmälan ska göras eller inte, utifrån det medicinska tillståndet i det individuella fallet.

Att en person har en viss sjukdom behöver inte nödvändigtvis betyda att de medicinska kraven inte är uppfyllda. Uppfyller körkortshavaren de medicinska kraven i medicinföreskrifterna ska ingen anmälan göras. 

Se även information i kompletterande upplysningar kapitel 1 och 6.

Ja det går att göra en anonym anmälan, men det finns en del aspekter att tänka på i de fallen.

Om du har anmälningsskyldighet enligt körkortslagen så är det inte självklart att en anonym anmälan är tillräckligt för att uppfylla anmälningsskyldigheten. Det är dock inte Transportstyrelsen som har tillsyn över läkares anmälningsskyldighet.

Om du skickar en anmälan från en mejl där ditt namn framgår så kommer den uppgiften att finnas i handlingarna och din identitet kan då ändå framgå.

Det går inte att ställa följdfrågor till anmälaren vid en anonym anmälan, vilket kan påverka om och hur Transportstyrelsen har möjlighet att utreda uppgifterna. 

Det är upp till personen att se till att den har tillräcklig syn för det fordon som den framför. Om personen slutar med Ortho-K linser och då behöver bära annan korrektion vid framförande av fordon så är personen ansvarig för att den bär adekvat korrektion vid körning.

Körkortshavaren har enligt trafikförordningen ett eget ansvar att enbart köra om det kan ske på ett betryggande sätt, dvs. personen får tex. inte på grund av sjukdom, uttröttning, eller liknande vara så påverkad att hen inte kan köra på ett säkert sätt. Det innebär att oavsett villkor på körkortet så har personen ett ansvar att inte framföra fordon om hen inte ser bra.

Det är också viktigt att tänka på att om man har villkor om synkorrigering på sitt körkort och inte använder korrigeringen vid färden så kan det leda till straffrättsliga konsekvenser.

Det räcker att fylla i visus som vanligt. Ett villkor om korrektion avser situationen att korrektionen behövs vid framförandet av fordon. Korrigeras synskärpan med Ortho-K linser bär inte personen korrektion vid framförande av fordon.

För att få ha ett körkort så behöver personen uppfylla de medicinska kraven för körkortsinnehav. Om personen inte kan använda den korrektion som den brukar använda för att uppfylla synkraven och ingen annan korrektion kan ersätta den så uppfyller inte personen kraven för syn.

Enligt trafikförordningen har personen ett ansvar att enbart köra om det kan ske på ett betryggande sätt, dvs. personen får tex. inte på grund av sjukdom, uttröttning, eller liknande vara så påverkad att hen inte kan köra på ett säkert sätt.

Ortho-K linser är en lins som enbart används på natten när man sover. Det är alltså ingen korrektion som används vid framförandet av fordon. Därför behövs ingen villkorskod vid användning av Ortho-K linser.

Körkortshavaren har enligt trafikförordningen ett eget ansvar att enbart köra om det kan ske på ett betryggande sätt, dvs. personen får tex. inte på grund av sjukdom, uttröttning, eller liknande vara så påverkad att hen inte kan köra på ett säkert sätt.

Det är också viktigt att tänka på att om man har villkor om synkorrigering på sitt körkort och inte använder korrigeringen vid färden så kan det leda till straffrättsliga konsekvenser.

Transportstyrelsen är medveten om att synen förändras med åren. En person som inte längre uppfyller synkraven för körkortsinnehav ska enligt körkortslagen anmälas till Transportstyrelsen av den läkare som upptäcker att kraven inte uppfylls. På så sätt får Transportstyrelsen kännedom om personer som har fått en så förändrad syn att de inte längre uppfyller kraven.

Vi är medvetna om att det är svårt för Transportstyrelsen att få kännedom om de personer som inte söker vård för sina synnedsättningar. Ett sätt att fånga upp alla som har nedsatt syn skulle vara att införa återkommande synkontroller. Sådana krav regleras på lag- eller förordningsnivå och är alltså inget som Transportstyrelsen kan besluta om.

Dessutom har personen enligt Trafikförordningen ett ansvar att enbart köra om det kan ske på ett betryggande sätt, det vill säga personen får exempelvis inte på grund av sjukdom, uttröttning, eller liknande vara så påverkad att hen inte kan köra hem på ett säkert sätt.