Kapstadskonventionen

Bakgrund

Genom Lag (2015:860) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker har Sverige inkorporerat Konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker av den 16 november 2001 (Kapstadskonventionen) och Protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet) i svensk rätt.

Bakgrunden till att Sverige valt att tillträda konventionen och protokollet är de fördelar som det förväntas medföra bl.a. för den svenska flygbranschen. Svenska lufttrafikföretag har enligt uppgift från Svenska flygbranschen behov av att förnya sin flygplansflotta de närmaste åren. Genom att Sverige tillträtt konventionen kan svenska flygbolag få bättre finansieringsvillkor vid köp av flygplan. T.ex. kan utländska investerare förväntas ge bättre villkor på grund av den trygghet som konventionen och protokollet ger borgenärer. Dessutom kommer svenska flygbolag i åtnjutande av rabatt på exportkredit vid köp av nya flygplan.

Det blir också möjligt att registrera säkerhetsrätter i luftfartygsmotorer separat, vilket inte är möjligt enligt svenska regler. Vidare finns en förhoppning att tillträdet ska medföra att flera svenska lufttrafikföretag väljer att bedriva sin verksamhet från Sverige med luftfartyg som är registrerade i Sverige. Det får bl.a. betydelse för arbetstillfällen i Sverige men också för möjligheten att ta ut luftfartygen i en beredskapssituation.

Syfte och omfattning

Det huvudsakliga syftet med Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet är att tillhandahålla klara och enhetliga regler vid finansiering av luftfartsobjekt för att på så sätt öka förutsägbarheten för finansiärerna, något som i sin tur gynnar operatörerna som kan få bättre finansieringsvillkor.

Kapstadskonventionen och protokollet innehåller ett antal materiella regler om säkerheter som blir direkt tillämpliga i de fördragsslutande staterna. De typer av avtal som kan ge upphov till internationella säkerheter är:

• leasingavtal där leasegivaren som ägare har säkerhet i egendomen när den leasas ut,
• köp med äganderättsförbehåll, där säljaren har säkerhet i egendomen före full betalning erlagts, eller innan något annat villkor har uppfyllts,
• panträttsupplåtelser eller säkerhetsöverlåtelser, där en gäldenär ger en borgenär säkerhet i viss egendom för att säkerställa uppfyllandet av befintliga eller kommande förpliktelser.

Konventionen/protokollet gäller om gäldenären befinner sig i en fördragsslutande stat eller om luftfartyget är registrerat i en fördragsslutande stat.

Materiella bestämmelser

Konventionen och protokollet innehåller bl.a. regler om vilken prioritet säkerhetsrätter ska ha sinsemellan. Där finns också regler om vilka rättsliga åtgärder en finansiär får vidta när en gäldenär inte uppfyller sina förpliktelser eller om det inleds ett insolvensförfarande mot gäldenären. Dessa inkluderar att ta luftfartyget/flygmotorn i besittning eller ta kontroll över luftfartyget/flygmotorn, sälja eller upplåta egendomen samt rätten till inkomster eller vinster som härrör från användningen av egendomen.

Det är också möjligt för en finansiär att få ett luftfartyg avregistrerat och exporterat till en annan jurisdiktion. Borgenären och gäldenären kan låta registrera en oåterkallelig fullmakt, en s.k. IDERA, hos Transportstyrelsen som innebär att det är borgenären ensam som har rätt att låta avregistrera ett visst luftfartyg.

Åtgärderna som borgenären erbjuds enligt konventionen är avsedda att vara kraftfulla och effektiva och ska i största möjliga utsträckning kunna vidtas utan inblandning av nationell domstol eller myndighet. Åtgärder som vidtas av borgenärer ska dock företas på ett affärsmässigt sätt och till skydd för gäldenären.

Internationellt register

Genom Kapstadskonventionen och protokollet har även inrättats ett internationellt register där internationella säkerheter kan registreras och ge information till tredje man om befintliga säkerheter i egendomen.

Registret finns på Irland och sköts av ett irländskt företag, Aviareto Ltd, som står under tillsyn av den internationella organisationen för civil luftfart, ICAO.

Länder som tillträtt

70 stater har tillträtt Kapstadskonventionen, däribland Norge. Inom EU har Irland, Lettland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Spanien tillträtt båda instrumenten. Storbritannien, Danmark och Australien har nyligen tillträtt såväl konventionen som protokollet.

Förklaringar

De fördragsslutande staterna kan till viss del förfoga över bestämmelsernas tillämplighet genom att avge vissa förklaringar. Valet av förklaringar påverkar de fördragsslutande staternas rättigheter och skyldigheter och avser bl.a. territoriella områden, interimistiska åtgärder, frågor om lagval samt avregistrering och tillstånd till export.

Vissa förklaringar är speciellt utformade för att minimera de finansiella riskerna vid en transaktion och därigenom skapa ekonomiska fördelar. Dessa förklaringar avser framförallt borgenärernas rättigheter vid gäldenärens insolvens och avtalsbrott. Dessa förklaringar har av OECD identifierats som kvalificerande förklaringar.

Att avge kvalificerade förklaringar är en förutsättning för att en stat ska hamna på den s.k. Kapstadslistan. Genom att en stat är uppsatt på Kapstadslistan kan lufttrafikföretag etablerade i den staten få tillgång till den s.k. kapstadsrabatten, som innebär en reducerad premie på exportkrediter.

Sverige har vid tillträdet avgett samtliga kvalificerade förklaringar.

Det svenska inskrivningsregistret

Eftersom alla luftfartyg inte kan bli föremål för registrering i det internationella inskrivningsregistret på grund av att de måste vara av en viss storlek, kommer det nationella registret för inskrivning av luftfartyg finnas kvar.

Det finns inget som hindrar att en rättighet är inskriven i både det internationella registret och det nationella registret. Rättigheter som är registrerade i det internationella registret kommer att ha bättre prioritet än rättigheter som är registrerade i det svenska registret, förutom för sådana rättigheter som skrivits in i det svenska registret innan ikraftträdandet av konventionen.

Kontaktpunkt

En fördragsslutande stat kan enligt konventionen välja att utse ett eller flera organ till kontaktpunkter vilka ska ha till uppgift att översända de uppgifter som krävs för registrering till det internationella registret.

Sverige har valt att inte utse någon kontaktpunkt.