Ansök om operativ auktorisation enligt SORA – en metodik för riskanalys
För tillstånd i den specifika kategorin, som inte omfattas av en PDRA eller LUC, krävs det att en fullständig riskanalys görs för den tänkta verksamheten. Denna riskanalys kan göras genom en metodik som kallas SORA (Specific Operation Risk Assessment).
Kötid
Just nu har vi en kötid på cirka 7 månader innan ditt ärende tilldelas en handläggare. Tänk på att kötiden endast visar var vi befinner oss i handläggningen just nu och ger inte en exakt uppskattning när ditt ärende kommer att bli hanterat om du lämnar in det idag. Handläggningstiden varierar också beroende på om ytterligare utredning eller komplettering behövs för ditt ärende. Vi behandlar ärenden i den ordning de kommer in till oss och ger ingen förtur.
Med rätt utbildning och utrustning finns möjligheten att deklarera standardscenario (STS)
Kort om SORA
- SORA är en metod för riskanalys vid flygning med obemannade luftfartyg
- För fjärrpiloter som flyger i specifika kategorin krävs särskild utbildning
- För att ansöka om tillstånd enligt SORA måste operatören vara registrerad operatör hos Transportstyrelsen
- För att ansöka om ett operativt tillstånd enligt SORA måste operatören gå igenom SORA-processens 10 steg
- För tillståndprövning tas löpande avgift ut
- Det tillkommer även en årsavgift
Läs mer om Transportstyrelsens avgifter för drönaroperatörer
Mer information om kompetenskrav för fjärrpiloter i den specifika kategorin
Ansöka om tillstånd enligt SORA
För att ansöka om ett operativt tillstånd enligt SORA måste du som operatör gå igenom SORA-processens 10 steg.
Gå vidare till SORA-processen.
Vad är SORA?
SORA står för Specifik Operations Risk Assessment och är en metod för att bedöma och hantera risker vid specifika drönaroperationer. Metoden används när man ansöker om tillstånd att flyga i den specifika kategorin. Det som främst avgör de slutliga villkoren i operativt tillstånd är vilka data den som ansöker anger i riskanalysen. Sådan data består bland annat av följande huvudkomponenter:
- Verksamhetsbeskrivning – vad för typ av flygningar är det som avses och hur är det tänkt att de ska gå till?
- Markrisk - var ska flygning ske? Hur många överflygs och utsätts för risk?
- Luftrum – inom vilket typ av luftrum är flygningarna tänkta att ske?
- Mitigeringar - vilka mitigeringar kan tillämpas för att minska risknivån?
- Drönare – vilket eller vilka sorters drönarsystem är tänkta att användas?
Med de data som anges som grund i riskanalysen får verksamheten sedan en riskklass. Denna riskklass kan sedan eventuellt sänkas genom riskreducerande åtgärder (mitigeringar).
Riskklasserna kallas SAIL (Specific assurance and integrity level) och finns mellan I och VI. Utifrån en viss riskklass (SAIL) framkommer det sedan vilka särskilda krav som ska vara uppfyllda för den verksamhet som ansökan avser. Dessa krav kallas operativa säkerhetmål, förkortas OSO (Operational safety objectives). De omfattar krav inom områden som flygvillkor, operativa begränsningar, kompetenskrav på fjärrpiloter och annan personal, tekniska krav på drönarsystemet samt krav inom säkerhetsskydd och datasäkerhet.
För fjärrpiloter i den specifika kategorin krävs särskild utbildning.
När din ansökan blivit godkänd och du har fått en operativ auktorisation enligt SORA, gäller den för flygning enligt villkoren i tillståndet och för en bestämd tidsperiod. Så länge du håller dig inom villkoren för tillståndet behöver du alltså inte ansöka om nytt tillstånd för varje enskild flygning.