SORA-processen

Specific Operations Risk Assessment (SORA) är en metod för att avgöra risken för en UAS-operation. Metoden innehåller tio steg.

De tio stegen i SORA-processen

Detta är ett förberedande steg som syftar till att säkerställa att den sökande har tillräcklig information för att kunna genomföra Steg #2 till #9 i SORA-processen. Denna information bör möjliggöra att de efterföljande stegen i SORA-processen kan genomföras framgångsrikt.

Det som bör beskrivas är åtminstone:

  • typ av operation
  • typ av område som ska överflygas
  • typ av luftrum
  • typ av obemannat luftfartyg.

Den intrinsikala markriskklassen bestäms av det obemannade luftfartygets egenskaper (maximala karaktäristiska dimension och kinetiska energi) samt den riskutsatta befolkningstätheten i den operativa volymen och markriskbufferten.

För att göra en bedömning av iGRC behöver du använda tabellen Intrinsic UAS ground risk class i AMC1.

I tabellen behöver du göra en bedömning om området klassas som populated eller sparsely populated. Ett verktyg för att göra denna bedömning är Lantmäteriets Geodataportalen. Sök fram dataset "PD.Befolkningsfördelning.Totalbefolkning".

I normalfallet anses ett område med en befolkningstäthet på mindre än 250 personer/km2 utgöra sparsely populated area.

Exempelbild på hur en föreslagen karta ska se ut (jpg)

AMC1 beskriver olika metoder för att mitigera markrisken, de kallas kort för M1, M2 och M3. Olika nivåer har olika kravbild. En högre nivå medför en minskad markrisk, alltså ett lägre GRC-värde.

M1 - Strategiska mitigeringar

M1-åtgärder är "strategiska åtgärder" avsedda att minska antalet människor som riskerar att skadas på marken. För att bedöma integritetsnivån hos M1-åtgärderna behöver definitionen av markriskbufferten och det resulterande markavtrycket, samt utvärderingen av de människor som är i riskzonen beaktas.

M2 - Mitigera nedslagsenergin

M2-åtgärder är avsedda att minska effekten av markpåverkan när kontrollen över operationen har förlorats. Detta görs genom att minska effekten av det obemannade luftfartygets nedslag (området, energin, impulsen, överförd energi osv.). Ett exempel är användning av fallskärm.

M3 - Plan för hantering av nödläge (ERP)

Beroende på om ERP används eller inte kan det påverka GRC-nivån. Om det inte används alls så ökar markrisknivån med en punkt.

En ERP (Emergency Response Plan) är en beredskapsplan som beskriver hur man ska agera vid en nödsituation. Den innehåller tydliga instruktioner för att hantera incidenter som förlorad kontroll, kollisioner, tekniska fel eller personskador. Syftet är att snabbt och effektivt minimera risker för människor, egendom och miljö samt säkerställa att operatören följer gällande regler och kan återställa säkerheten så fort som möjligt.

Läs mer i detalj i Annex B till AMC1 i Article 11.

I detta steg justeras framtagen iGRC med hjälp av de mitigeringar som används.

Den slutliga markriskklassen bestäms baserat på eventuella mitigeringar som vidtagits, som kan ha en betydande effekt på sannolikheten för ett dödsfall efter att ha förlorat kontrollen över operationen, inklusive:
i. strategiska åtgärder för att minska risken före flygning,
ii. taktiska begränsningar avsedda att minska risken under flygning,
iii. begränsningar avsedda att minska effekten av en markpåverkan.
En slutlig GRC högre än 7 faller utanför SORAs omfattning och bör hanteras i den certifierade kategorin.

Exempel:

Har du, med hjälp av tabellen i steg 2, kommit fram till en iGRC på 4 och sedan använt mitigering M1 medium (-2) räknas en slutgiltig markrisk ut genom att addera värdena.

Den slutgiltiga markrisken räknas således fram:
iGRC (4) + M1 medium (-2) = 4-2 = 2

Observera att för att använda en mitigering måste samtliga krav i Annex B till AMC1, art. 11. vara uppfyllda för respektive mitigering.

Den initiala luftriskklassen (ARC) bestäms utifrån den potentiella risken för att en olycka eller incident ska inträffa under flygningen, baserat på faktorer som flygplanets egenskaper, flygoperationens art och de miljöförhållanden som råder under operationen. Den tar också hänsyn till faktorer som höjd, hastighet och den riskutsatta trafiken i luftrummet. Den initiala ARC används som en grund för att bedöma luftburen risk innan eventuella riskminskande åtgärder tillämpas.

Detta steg är inte obligatoriskt och används endast om en lägre ARC än fastställt i föregående steg behövs för att kunna genomföra den tänkta operationen.

Den slutgiltiga luftriskklassen (ARC) kan i sådana fall erhållas efter att relevanta strategiska riskminskande åtgärder har tillämpats för att sänka den initiala luftriskklassen. Strategiska åtgärder finns i Annex C till AMC1 art. 11.

Taktiska riskminskningskrav (TMPR) för operationen tillämpas sedan i Steg 6 för att omhänderta den återstående luftrisken.

Taktiska riskminskningsprestandakrav (TMPR) behandlar funktionerna för att upptäcka, besluta, kommendera, genomföra och feedback-loop.

Vid flygning enligt VLOS anses kraven uppfyllda. Detta gäller även vid flygning i avgränsat luftrum.

Detaljer kring TMPR finns i Annex D till AMC1, art. 11.

Använd tabell 5 - SAIL Determination i AMC 1, art. 11. för att räkna ut ditt SAIL-värde med hjälp av din slutgiltiga GRC och ARC.

I detta steg av SORA-processen används SAIL för att etablera operativa säkerhetsmål (OSO) för operationen samt att bestämma den associerade nivån av robusthet. Använd tabell 6 i AMC1 art. 11 för att göra denna bedömning.

I denna tabell betyder O frivillig, L rekommenderas med låg robusthet, M rekommenderas med medelhög robusthet, och H rekommenderas med hög robusthet.

Varje SAIL-värde har olika operativa säkerhetsmål som etablerar kravbilden. Kravbilden för varje operativt säkerhetsmål framgår av Annex E till AMC1, art. 11 och måste omhändertas av operatören.

Syftet med denna sektion är att ta upp risken som uppstår vid en förlust av kontroll över operationen, vilket leder till ett intrång i angränsande områden på marken och/eller angränsande luftrum. Dessa områden kan variera beroende på olika flygfaser.

Se detaljer i AMC1, art. 11.

Det omfattande säkerhetsportföljen (CSP) är den uppsättning dokument som visar efterlevnad av kraven som härrör från SORA-stegen. Detta visar att den föreslagna operationen har bedömts korrekt och uppfyller sina SORA-mål. Om CSP inte tillhandahåller lämpligt bevis enligt SORA-processen för den aktuella SAIL-nivån, kan förändringar (t.ex. minskning av operationens inneboende risk), ytterligare åtgärder för riskreducering, möjliga ändringar av UAS-designen eller ytterligare analyser/bevis behövas.

Operatören ska i steg 10 slutföra och presentera all dokumentation som behöver ingå i CSP. Detta bör inkludera:

  1. Den informationen från Steg 1 som beskriver den föreslagna operationen och beskriver den luft- och markrelaterade riskinformationen som är nödvändig för att etablera säkerhetskraven för den föreslagna operationen.
  2. Alla säkerhetskrav och deras robusthet som fastställts genom Steg 2-5.
  3. Den slutgiltiga GRC, den kvarvarande ARC, TMPR, OSO som baseras på SAIL och containment-krav.
  4. Dokumentation som styrker operationens robusthet. Detta kan vara data, fakta och information för varje säkerhetskrav som etablerats i SORA-processen för den robusthetsnivå som krävs för operationen. Här inkluderas även den operativa manualen.
    Exempel på operativ manual för SAIL II finns på EASA:s webbplats.
  5. Nödvändiga kopplingar och referenser mellan dokumenten som visar att operatören har uppfyllt alla de krav som etablerats i SORA-processen.
  6. Det förväntas att en färdigställd korsreferenslista används för att redovisa de krav som etablerats i SORA-processen. Blankett TSL7628 uppfyller punkt 6 om den är komplett och utförligt ifylld med tydliga referenser till var/hur kraven omhändertas.

Så här ansöker du om operativt tillstånd enligt SORA

Vid ansökan ska du skicka in komplett dokumentation. Tänk på att din ansökan även ska innehålla blankett TSL7124 samt TSL7628.

Blanketter för obemannade luftfartyg

Skicka ansökan och erforderliga dokument till luftfart@transportstyrelsen.se. Skriv "Ansökan om SORA" i ämnesfältet.

Det går även bra att skicka allt eller delar av ansökan via post till

Transportstyrelsen
601 73 Norrköping

I fall ansökningshandlingarna innehåller känsliga personuppgifter, personnummer eller uppgifter som omfattas av sekretess bör de inte skickas per mejl till Transportstyrelsen.

Fullständig information om respektive steg finns i AMC1 till Artikel 11 i genomförandeförordning (EU) 2019/947.

Ladda ner Easy Access version av 2019/947 i sin helhet på EASA:s webbplats.

SORA