Navigationsutrustning för fartyg i internationell sjöfart

Fartyg på internationell resa och större fartyg på inrikes resa omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning. Föreskriften implementerar SOLAS kapitel V och ställer krav på vilken utrustning som ska finnas ombord, hur den ska installeras, underhållas och användas. Kraven varierar beroende på fartygets bruttodräktighet och typ.

Vilka fartyg omfattas?

TSFS 2011:2 gäller för fartyg inom Sveriges sjöterritorium och för svenska fartyg utanför sjöterritoriet. Föreskriften omfattar passagerarfartyg, fartyg i affärsmässig verksamhet och fritidsfartyg med bruttodräktighet om 100 eller mer.

Föreskriften gäller inte för:

  • fartyg i nationell sjöfart (dessa regleras av TSFS 2017:26, se avsnittet nedan)
  • fiskefartyg i nationell sjöfart
  • statsfartyg.

Är du osäker på om ditt fartyg faller under TSFS 2011:2 eller TSFS 2017:26? Utgångspunkten är om fartyget går på internationell resa eller inte. Byter fartyget trafikområde kan regelgrunden ändras — kontakta oss om du är osäker.

Utrustningskrav — steg för steg uppåt

Kraven på nautisk utrustning bygger på fartygets bruttodräktighet. Ju större fartyg, desto mer utrustning krävs. Här följer en översikt av vad som tillkommer vid varje tröskel. Detaljerade tabeller finns i bilagorna till TSFS 2011:2.

Alla fartyg, oavsett storlek

  • magnetkompass eller annat kraftoberoende medel för att fastställa kursen
  • pejlskiva eller annat medel för att ta bäringar horisonten runt
  • medel för att korrigera kurser och bäringar till sanna kurser och bäringar
  • sjökort och nautiska publikationer för den planerade resan
  • GNSS-mottagare för kontinuerlig positionsbestämning
  • radarreflektor på fartyg under 150 brutto (om praktiskt möjligt)
  • ljudmottagningssystem om bryggan är helt inbyggd
  • kommunikationsmedel för kursinformation till nödstyrplats
  • roderlägesvisare avläsbar från normal kontrollplats.

Från 20 brutto - radar

  • radar 9 GHz eller annat medel för att fastställa avstånd och bäring till mål, kustlinjer och navigationsreferenser.

Från 150 brutto - reservkompass och dagsignallampa

  • reservmagnetkompass eller annat medel som garanterar att kompasskravet alltid kan uppfyllas. En gyrokompass kopplad till nödbatteri och nödkraftkälla uppfyller kravet.
  • dagsignallampa med nödmatning (varierar beroende på fartområde och storlek).

Från 300 brutto — ekolod, logg, plottning, AIS

  • ekolod för att mäta tillgängligt vattendjup
  • plottningsutrustning (EPA) för kollisionsriskbedömning
  • fart- och distansmätare (logg) — fart och distans genom vattnet
  • THD för att överföra kursinformation till radar, plottningsutrustning och AIS
  • AIS — på passagerarfartyg oavsett storlek (internationell resa) och fartyg med 300 brutto eller mer (internationell resa eller inrikes resa i fartområde A–D). AIS ska alltid vara i drift på resa.

Från 500 brutto — gyrokompass och automatisk målföljning

  • gyrokompass eller annat icke-magnetiskt medel för kursbestämning, kopplad till radar, plottningsutrustning och AIS
  • gyrokompassrepeatrar vid nödstyrplats och för bäringar
  • indikatorer för framdrivning och manövrering — propellervarvtal, stigning, kraft och riktning
  • ATA (Automatic Tracking Aid) för automatisk målföljning.

Från 3 000 brutto — redundans i radar och VDR

  • en andra radarinstallation (3 eller 9 GHz), funktionellt oberoende av den första
  • ett andra ATA, funktionellt oberoende av det första
  • VDR (färdskrivare) — på passagerarfartyg oavsett storlek (internationell resa), passagerarfartyg med 300 brutto eller mer (inrikes resa fartområde A), och övriga fartyg med 3 000 brutto eller mer.

Från 10 000 brutto — ARPA och kurskontroll

  • ARPA med kapacitet för minst 20 mål och simulering av undanmanöver, kopplad till logg
  • Kurskontrollsystem eller trackkontrollsystem (autopilot).

Från 50 000 brutto — girhastighet och grundlogg

  • Girhastighetsindikator
  • Logg som visar fart och distans över grund i förlig och tvärskepps riktning.

ECDIS

ECDIS är obligatoriskt på internationell resa för passagerarfartyg med 500 brutto eller mer, lastfartyg (ej tankfartyg) med 3 000 brutto eller mer och tankfartyg med 3 000 brutto eller mer.

ECDIS ska vara baserat på officiella elektroniska sjökort (ENC). Reservsystem krävs alltid — antingen papperssjökort eller en dubblering av ECDIS. Om fartyget navigerar i ett område som inte täcks av ENC och reservsystemet utgörs av dubblerad ECDIS, ska det även finnas papperssjökort.

ECS (Electronic Chart System) kan under vissa förutsättningar ersätta ECDIS på lastfartyg under 500 brutto i fartområde D och E samt på Vänern, och på passagerarfartyg under 500 brutto i fartområde E — förutsatt att det uppfyller ISO 19379 eller RTCM 10900 och att det finns ett reservsystem.

Håll programvara och sjökortsdata uppdaterade. IMO-cirkulär MSC.1/Circ.1503 ger praktisk vägledning.

BNWAS

BNWAS (Bridge Navigational Watch Alarm System) övervakar att vaktgående befäl på bryggan är vakna och uppmärksamma. Kravet gäller passagerarfartyg oavsett storlek och lastfartyg med 150 brutto eller mer på internationell resa, samt passagerarfartyg och lastfartyg med 500 brutto eller mer på inrikes resa.

BNWAS ska alltid vara i drift på resa. Det är inte tillåtet att stänga av systemet. BNWAS kan kopplas till bryggutrustning som radar och autopilot för att återställa timern — men bara genom aktiv operatörsåtgärd, inte passiv anslutning. Anslutning till GPS eller logg som återställnings-källa är inte tillåten.

VDR och VDR-S

VDR ska installeras enligt bilaga 6 till TSFS 2011:2 och besiktigas årligen av ett ackrediterat kontrollorgan. Besiktningen omfattar bland annat att alla data spelas in korrekt, att data kan hämtas, att larmfunktioner fungerar och att skyddshöljets skick och lokaliseringsanordning är intakta.

Lastfartyg byggda före 1 juli 2002 kan under vissa förutsättningar ha VDR-S istället för VDR.

Testcertifikat och besiktningsrapport ska förvaras ombord.

LRIT

Fartyg på internationell resa — passagerarfartyg, lastfartyg med 300 brutto eller mer och flyttbara offshoreborrplattformar — ska ha LRIT-system (Long-Range Identification and Tracking). Undantag gäller fartyg med AIS som enbart trafikerar sjöområde A1.

LRIT-utrustningen ska kunna kommunicera med den LRIT-datacentral som Sverige är anslutet till och ska vara godkänd enligt något av de förfaranden som anges i TSFS 2011:2.

Marin utrustning — MED-godkännande (Rattmärke)

All navigationsutrustning som installeras på svenska fartyg ska som huvudregel vara MED-godkänd (rattmärkt) enligt lagen om marin utrustning (2016:768). Undantag finns för vissa fartygstyper och fartområden, men kravet på elektromagnetisk kompatibilitet gäller alltid.

Vid inflaggning accepteras utrustning som uppfyller internationella prestandanormer och som godkänts av den tidigare administrationen. Vid nyinstallation gäller MED-kravet fullt ut.

Magnetkompass — särskilda krav

Utöver grundkravet att magnetkompass ska finnas ombord gäller:

  • fartyg med en längd av 20 meter eller mer ska ha kompass av klass A enligt ISO 25862:2009. Övriga fartyg får ha klass B
  • typgodkännandecertifikat och individuellt testcertifikat ska finnas ombord för kompasser installerade 1 juli 1999 eller senare
  • installation ska ske i enlighet med ISO 25862:2009
  • rekommenderat tidsintervall för översyn är två år (tre år om fartyget även har gyrokompass)
  • deviationsbestämning bör göras vid samma intervall, om deviationen avviker 5 grader eller mer, och vid ny- eller ombyggnad
  • översyn bör utföras av kompetent instrumentverkstad och kompensering av kompassplats av kompassjusterare.

Fartygsljus, signalfigurer och ljudsignaler

Krav på lanternor, signalfigurer och ljudsignalutrustning regleras av sjövägsreglerna i TSFS 2009:44 (COLREG) och gäller parallellt med utrustningskraven i TSFS 2011:2.

Fartyg med 500 brutto eller mer ska ha reservlanternor och lanterncentral med akustiska och optiska larmsignaler. Dokumentation som verifierar att lanternor och ljudsignalanordningar uppfyller gällande krav ska finnas ombord.

Undantag från ljusplacering i COLREG Bilaga 1 kan bara medges enligt Regel 1(e) och kräver att fartyget är av särskild konstruktion eller avsett för särskilt ändamål. Flaggstaten ska vara mycket restriktiv med sådana undantag.

Synfält från bryggan

Fartyg med en längd av 55 meter eller mer ska uppfylla detaljerade krav på synfält från bryggan:

  • sikt mot vattenytan från stäven får inte skymmas mer än två fartygslängder (max 500 meter)
  • enskilda blinda sektorer: max 10 grader. Total cirkelbåge: max 20 grader
  • horisontellt synfält från kontrollplatsen: minst 225 grader
  • bryggfönster ska vara vinklade 10–25 grader inåt och får inte vara polariserande eller tonade.

Nya installationer framför bryggan — vindassisterade framdrivningssystem, kranar, antenner — kräver en ny synfältsanalys mot dessa krav.

Styrinrättning — tester och övningar

Inom tolv timmar före avgång ska styrinrättningen testas. Testet omfattar bland annat huvudstyrinrättning, reservstyrinrättning, fjärrstyrning, nödkraftkälla, roderlägesvisare, larm och fullt roderutslag. Fartyg i regelbunden kort trafik behöver bara testa en gång per vecka.

Nödstyrningsövning ska hållas minst var tredje månad. Datum för tester och övningar ska antecknas i skeppsdagbok eller journal.

Lotsutrustning

Alla fartyg som kan komma att anlita lots ska ha utrustning för säker embarkering och debarkering. Utrustningen ska finnas på båda sidor av fartyget och omfattar lotslejdare (klättringshöjd upp till 9 meter) eller fallrep i kombination med lotslejdare (över 9 meter), mantåg, livboj med självtändande ljus, kastlina och belysning.

Utrustningen ska prövas före varje användning och underhållas regelbundet. Lotslejdare ska vara märkta för inspektion och dokumentation.

Nybyggnad, inflaggning och ombyggnad

Nybyggnad

Sammanställ utrustningslistan tidigt — använd bilagorna 5.1 och 5.2 till TSFS 2011:2. Säkerställ MED-godkännande för all utrustning. Planera bryggutformning och lanternplacering i designfasen — det är svårt och dyrt att korrigera i efterhand. VDR-installation kräver Transportstyrelsens godkännande.

Inflaggning

Befintlig utrustning ska uppfylla internationella prestandanormer och ha godkänts av den tidigare administrationen. Vid nyinstallation gäller MED-kravet. Kontrollera att AIS-programmering (MMSI, signal, namn) uppdateras. Verifiera magnetkompassens klass och deviationsbestämning. Ta kontakt med oss tidigt.

Ombyggnad

Nya installationer framför bryggan kan påverka synfält, lanternplacering och radarskuggning — en analys krävs i varje fall. Ny utrustning eller strukturer nära magnetkompassen kräver ny deviationsbestämning. Om nya datakällor installeras bör det utredas om VDR:ns datainsamling behöver uppdateras.

Undantag

Transportstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, medge undantag från kraven i TSFS 2011:2 — förutsatt att det inte strider mot internationella överenskommelser.

Ansökan om undantag ska vara skriftlig och innehålla vilken bestämmelse undantaget avser, teknisk motivering för varför kravet inte kan uppfyllas, och förslag på alternativa åtgärder som ger en likvärdig säkerhetsnivå.

Vanliga frågor och svar

Ja, magnetkompass krävs i normalfallet. Kravet finns för att du ska kunna bestämma kursen oberoende av kraftförsörjning. GPS slutar fungera om strömmen går, det gör inte magnetkompassen. För fartyg som enbart trafikerar hamnar, floder, kanaler och mindre insjöar inom fartområde E finns en lättnad som tillåter enkel orienteringskompass eller handburen GPS.

Om en brist upptäcks vid tillsyn kan vi förelägga dig att åtgärda den. I allvarliga fall kan fartyget stoppas från avgång. Det är därför egenkontrollen är så viktig, du upptäcker problemen innan vi gör det.

Deviationsbestämning och justering bör utföras av en kompassjusterare med dokumenterad kompetens. Själva egenkontrollen, att verifiera att deviationstabellen fortfarande stämmer, kan du göra själv genom att jämföra kompasskurs mot kända bäringar eller genom att använda en GPS-kurs som referens i lugnt väder.

Nej, inte som primärt navigationshjälpmedel på ett yrkesfartyg. Fartygets primära navigationssystem ska vara dedikerat och godkänt. En surfplatta kan vara ett bra komplement, men aldrig ersättning för godkänd utrustning.