Implementeringen av U-space – för en säker och effektiv tillgång till luftrummet för drönare
U-space som beskrivs av förordning (EU) 2021/664 är ett koncept av nya digitala tjänster för drönare som gäller från den 26 januari 2023. Här har vi samlat information om implementeringen.
Vad är ett U-space?
Ett U-space-luftrum är en geografisk UAS-zon med U-space-tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer (U-space Service Provider, USSP). Transportstyrelsen beslutar om upprättande av U-space-luftrum med krav på tjänster som ska tillhandahållas inom det aktuella U-space-luftrummet. Det kan till exempel vara i en flygplats kontrollzon eller i ett industri- och logistikområde.
De obligatoriska tjänsterna som ska tillhandahållas i ett U-space-luftrum är:
- Nätverksidentifieringstjänst - möjliggör en kontinuerlig fjärridentifiering av drönaren under hela flygningen. Identifieringstjänsten kommunicerar drönarens position, riktning, höjd och fart med relevanta USSPs, flygtrafikledning, allmänheten och relevanta myndigheter.
- Geomedvetenhetstjänst – din valda USSP levererar genom tjänsten information till dig och drönaren gällande operativa villkor, luftrumsbegränsningar, vilka GEO-zoner som är tillgängliga och tillfälliga restriktioner eller förändringar i luftrummet.
- Flygtillståndstjänster – tjänsten behandlar din begäran om att få flyga i U-space-luftrummet och underrättar dig sedan om begäran godkänns eller avslås. Tjänsten meddelar också vilken avvikelse från den godkända flygplanen som är godtagbar, alltså vilken flexibilitet du som fjärrpilot har.
- Trafikinformationstjänst – tjänsten informerar dig som fjärrpilot om all annan synlig trafik som kan förekomma nära drönarens position eller din avsedda flygväg. Tjänsten informerar om både annan obemannad luftfart och bemannad luftfart.
Exempel på andra icke obligatoriska tjänster i ett U-space-luftrum kan vara väderinformationstjänst och övervakning- och överensstämmelsetjänst. Transportstyrelsen kan också besluta om att ytterligare tjänster ska krävas för ett specifikt U-space-luftrum om det bedöms nödvändigt med hänsyn till flygsäkerheten.
Det kan finnas flera leverantörer av U-space-tjänster i ett U-space-luftrum. Som drönaroperatör kommer du att kunna nyttja dessa digitala tjänster via exempelvis applikationer i både dator och mobil.
Varför behövs U-space?
Marknaden för drönare spås kraftigt öka de kommande åren eftersom allt fler företag väljer att använda tekniken i sin verksamhet. Användningsområdena för drönare är många, allt från automatiska övervakningar av kritisk infrastruktur så som kraftledningar, inspektioner i stadsmiljö, karteringar, inmätningar inom byggindustrin och jordbruket men också leverans av hjärtstartare och andra medicinska artiklar. Det senaste åren har också utprovningar skett med drönare som levererar matvaror och andra logistiklösningar inom exempelvis detaljhandeln. I framtiden kommer även drönare att transportera människor till och från urbana miljöer. Detta betyder att det redan belastade luftrummet och flygtrafikledningssystemet står inför en stor utmaning och omställning, det behövs därför nya regler för att möta den digitala utvecklingen.
De första reglerna för U-space är framtagna för att skapa en säker och effektiv tillgång till luftrummet i Europa för drönare. De digitala tjänsterna kommer att baseras på en hög grad av automation och på sikt ska de bli helautomatiserade för att kunna integreras i det konventionella luftfartssystemet tillsammans med övrig luftfart.
U-space kommer att tillhandahålla en digital plattform som möjliggör drönaroperationer i luftrummet tillsammans med nödvändiga gränssnitt mot den bemannade luftfarten, flygtrafikledning och myndigheter. Ett U-space-luftrum ska därför inte ses som ett avgränsat luftrum som endast är till för drönare. Det ska i stället ses som ett koncept som möjliggör integrering av den obemannade luftfarten i det konventionella luftfartssystemet. U-space tillgodoser det behov som i dag finns på marknaden och riktar sig till samtliga kategorier av drönaroperationer.
Implementeringen av U-space i Sverige
Den 22 april 2021 beslutade EU om ett nytt gemensamt europeiskt regelverk för U-space, förordning (EU) 2021/664. Tillsammans med den nya ramförordningen beslutades det även om ändrade regler för flygtrafikledningen och regler för luftrummets användning som beskrivs av (EU) 2021/665 och (EU) 2021/666. Den europeiska flygsäkerhetsbyrån (EASA) har den 20 december 2022 beslutat om så kallade acceptabla sett att uppfylla kraven i förordningen (AMC, Acceptable Means of Compliance) samt rådgivande information och material (GM, Guidance Material).
Du kan ta del av regelverket i sin helthet på EUR-Lex:s webbplats samt mer information på EASA:s webbplats.
Reglerna kan börja tillämpas den 26 januari 2023 och U-space ska implementeras successivt åren 2021–2035, med fokus på fyra milstolpar:
- U1 (2021): Grundläggande tjänster för e-registrering, e-identifiering och geografiska UAS-zoner i enlighet med (EU) 2019/947.
- U2 (2023): Initiala tjänster för planering och godkännande, spårning, dynamisk information om luftrummet och gränssnitt med flygtrafikledningen på procedurnivå. Från och med 2023 är det möjligt för leverantörer av U-space-tjänster att ansöka om certifiering hos Transportstyrelsen.
- U3 (2027): Utökade tjänster för kapacitetshantering och konflikhantering när antalet drönare i luftrummet ökar.
- U4 (2035 och framåt): Fullständiga tjänster och integrerade gränssnitt med flygtrafikledningssystemet och den bemannade luftfarten.
Begrepp och förkortningar inom U-space
Det finns ett antal begrepp och förkortningar inom konceptet U-space som inte alltid är lätta att förstå vad de innebär eller betyder. I flikarna här nedan har vi gett en förklaring på vad de mest förekommande begreppen innebär.
Förkortningen står för Common Information Service Provider, på svenska gemensam informationstjänsteleverantör. Förkortningen CIS förekommer ibland i vissa texter, CIS och CISP avser dock samma funktion. Medlemsländer i EASA kan välja att implementera funktionen gemensam informationstjänsteleverantör centraliserat (en unik leverantör för alla U-space-luftrum) eller decentraliserat (leverantörer kan vara flera till antalet och kan verka i olika många U-space-luftrum). Sveriges regering har valt att utse Luftfartsverket som ensam, unik, gemensam informationstjänsteleverantör för den obemannade luftfarten i Sverige.
Den dynamiska omkonfigurationen innebär en tillfällig förändring av U-space-luftrummets struktur med avseende på tillåtna höjder och utbredning för obemannad luftfart för att tillgodose kortsiktiga förändringar i efterfrågan på luftrum från bemannad luftfart.
Förmågan att göra andra bemannade luftfartyg elektroniskt synbara för U-space-tjänsteleverantörerna och andra luftrumsbrukare i luftrummet, med hjälp av de medel som europeiska eller nationella regelverk tillåter, exempelvis en transponder.
En bedömning av de operativa riskerna och riskerna med avseende på säkerhet och de säkerhetshöjande åtgärder som appliceras eller applicerats i luftrummet och i luftfartyget. Hänsyn ska tas till både europeiska och nationella regelverk gällande flygsäkerhet. Även typen av planerad trafik, komplexitet, trafikdensitet, miljöaspekter, integritet, luftrummets placering, luftrumsklassificering och önskade höjder och utbredning ska tas hänsyn till.
Förkortningen står för Unmanned Aircarft System, det finns ingen vedertagen svensk översättning, i Sverige benämns det oftast obemannat luftfartyg. Termen avser både det obemannade luftfartyget och den utrustning och teknik som används för att fjärrstyra luftfartyget. Om enbart det obemannade luftfartyget avses kan UAV (Unmanned Aerial Vehicle) användas, på svenska benämns UAV ofta i vardagligt tal som drönare.
Förkortningen står för U-space Service Provider, på svenska U-space-tjänsteleverantör. Medlemsländerna i EASA, eller EASA själva, ska certifiera de företag som vill erbjuda U-space-tjänster. Marknaden för U-space-tjänster ska vara konkurrensutsatt, därför kan en konsument välja vilken U-space-tjänsteleverantör hen vill använda. Ett U-space-luftrum måste ha minst en U-space-tjänsteleverantör som levererar tjänster i luftrummet, men det kan alltså finnas flera tjänsteleverantörer i samma U-space-luftrum.
En geografisk UAS-zon som upprättats av Transportstyrelsen, där verksamhet med obemannad luftfart endast är tillåten då U-space-tjänster används. I ett U-space-luftrum kan även innehålla mindre geografiska UAS-zoner med enskilda villkor, exempelvis att det är förbjudet att flyga över en skola, ett dagis eller liknande.
En digital och ofta automatiserad tjänst som primärt tillhandahålls den obemannade luftfarten. Tjänsterna ska nyttjas av UAS-operatörerna och flygtrafikledningen via en applikation där UAS-operatören genom digitala gränssnitt kommunicerar med en vald USSP för att kunna flyga inom ett U-space-luftrum. Användning av tjänsterna bidrar till ett kontrollerat användande av luftrummet med hänsyn till effektivitet, integritet och framförallt flygsäkerhet för alla luftrumsbrukare och medborgare.
Var kan man se var det finns U-space-luftrum?
U-space-luftrum kommer publiceras i AIP ENR 5.3 och visualiseras på tillgängliga digitala kartor, exempelvis Drönarkartan eller liknande lösningar.
Till varje U-space-luftrum kommer det även finnas en förteckning över tillgängliga U-space-tjänsteleverantörer som du som UAS-operatör kan nyttja. Denna förteckning tillhandahålls av leverantören av de gemensamma informationstjänsterna, i Sveriges fall Luftfartsverket.
Kontakta oss
Frågor om U-space kan skickas via e-post till asm@transportstyrelsen.se.