Påväxt och invasiva arter

Påväxt anses vara en betydande spridningsväg för främmande arter, alltså arter som med människans hjälp har spridits till områden där de inte har funnits tidigare. Främmande arter som orsakar negativa effekter klassas som invasiva främmande arter.

Frågan om att fritidsbåtar riskerar sprida invasiva främmande arter och även miljögifter har blivit mer uppmärksammad under senare år. Det är oftast den kommersiella sjöfarten som tar med sig nya arter långväga ifrån, men det är fritidsbåtarna som sedan är sekundära spridare till olika vattenområden här i Sverige.

På regional nivå har de två stora samarbetsorganen för våra hav HELCOM (länderna kring Östersjön) och OSPAR (länderna kring Nordostatlanten) tillsammans tagit fram riktlinjer till alla ländernas båtägare om hur man kan hålla sitt skrov rent från beväxning för att motverka bla spridning av invasiva främmande arter. Här återges denna riktlinje för hur båtägare ska kunna skydda sin båt mot påväxt.

Bakgrund och rekommendationer för att förebygga påväxt på fritidsbåtar

Vad är påväxt av vattenlevande organismer?

Nedsänkta ytor koloniseras naturligt av olika organismer, som mikroorganismer, alger och musslor. Sådana ansamlingar av vattenlevande organismer kallas för påväxt. Påväxtens sammansättning och hur tätt och snabbt organismerna växer till, beror på vattnets egenskaper, såsom temperatur, salthalt och näringsnivåer.

Vad är problemet?

Generellt leder påväxt till ökad bränsleförbrukning – och därmed ökade utsläpp. Dessutom kan påväxt på svåråtkomliga delar, såsom propeller eller roder, påverka manövreringen och öka risken för olyckor.

Påväxt anses också vara en betydande spridningsväg för främmande arter, alltså arter som med människans hjälp har spridits till områden där de inte har funnits tidigare. Främmande arter som orsakar negativa effekter klassas som invasiva främmande arter.

Hur kan jag skydda min båt?

• Välj en lämplig båtbottenfärg och följ tillverkarens anvisningar om applicering, underhåll, livslängd med mera.
• Rengör och underhåll regelbundet och enligt anvisningarna för den båtbottenfärg du har valt, och låt helst inte båten ligga stilla i hamn i långa perioder. Du kommer långt bara genom att planera och dokumentera båtens användning och underhåll.
• Tänk efter en extra gång innan du använder giftbaserad båtbottenfärg. Sådan färg kan påverka både ekosystemen och vår hälsa negativt.
• Använd om möjligt giftfria alternativ, till exempel om det inte är så mycket påväxt och båten rengörs regelbundet.

Det är omöjligt att helt undvika påväxt av levande organismer på båtens skrov och utrustning, men du kan skydda både din båt och vattenmiljön genom att följa de här riktlinjerna.

När du väljer båtbottenfärg (både för biocidfärg och giftfri färg) behöver du ta hänsyn till:

• hur kraftig påväxten kan tänkas bli
• förutsättningarna i din småbåtshamn – till exempel om det finns kran och möjligheter till rengöring
• hur du använder båten – hur långa perioder den ligger stilla i hamn, vilken hastighet du kör i.

Dokumentera vad du gör:

• Gör en plan för hur du ska hantera påväxten.
• För loggbok över påväxten.        

Rengör din båt på rätt sätt. Vad behöver du tänka på innan du rengör båten?

• Kolla upp i förväg om det är tillåtet att rengöra båten i vattnet på den aktuella platsen. Finns det risk för invasiva främmande arter?
• Anpassa rengöringen efter hur båten används (hastighet, hur stor del av tiden som båten används respektive ligger stilla i hamn, vilka vattenområden båten brukar besöka).
• Var noga med att se till att båtbottenfärgen och rengöringsmetoden fungerar tillsammans, dokumentera vilka produkter du har använt och hur du har gjort.

Bra för din båt, bra för vattenmiljön

• En ren båt ger bättre prestanda, eftersom bränsleförbrukningen blir lägre. Detta ger dessutom lägre CO2-utsläpp och utsläpp av gifter till vattenmiljön.
• Om du hanterar påväxten på rätt sätt kan du både förebygga vattenföroreningar i form av kemikalier, och bevara vattnets biologiska mångfald genom att motverka spridning av främmande arter. 

Havsspyan

En av de invasiva främmande arterna som rapporterats in i Sverige är havsspyan, som även heter Filtsjöpung. Det är sjöpungar som bosätter sig som en matta över botten, som en filt. Sedan kvävs allt som lever under denna matta eftersom den konkurrerar ut andra fastsittande arter, förstöra gömslen och bohålor och förändrar näringsväven.

Arten har sannolikt sitt ursprung i nordvästra Stilla Havet runt Japan, men har med hjälp av sjöfart spridit sig till nya havsområden i hela världen. I Nederländerna är provinsen Zeeland hårt drabbad, där täcker arten nu upp till 95 procent av havsbotten.

Hur arten kom till Sverige är fortfarande oklart men troligtvis har den kommit med båttrafik. Det första fyndet i Sverige hittades 2022 i Kosterhavets nationalpark, som är ett väldigt känsligt område. Mer information om invasiva främmande arter finns på Havs- och vattenmyndighets webbplats: Invasiva främmande arter - Arter och livsmiljöer.

Hur kan båtägare förhindra spridning av främmande arter?

Om man misstänker påväxt av filtsjöpung eller andra invasiva främmande arter bör man rengöra båtskrov och fiskeutrustning med mera, alternativt låta de torka under en längre period tills materialet är helt torrt. Rengöring bör göras med avstånd till vatten så att inga påväxter rinner tillbaka.

Förutom riktlinjerna för att motverka påväxt på båten finns det även andra saker båtägare kan göra för att förhindra spridning av invasiva främmande arter.

En viktig åtgärd båtägare kan göra är att se till att rengöra skrovet innan båten flyttas till ett nytt vattenområde.

Om en båt har fått påväxt ska den inte skrubbas i vattnet utan helst över en spolplatta som kan fånga upp påväxten och omhänderta den som avfall.

Båtägare som ser en invasiv främmande art kan hjälpa till genom att rapportera in det till SLU:s artdatabas ”Rappen”.