Regler om kör- och vilotider

Här finner ni information om regler för, och undantag från, kör- och vilotider.

Gemensamma regler för EU

EU har gemensamma regler när det gäller kör- och vilotider för vägtransporter med fordon eller fordonskombinationer som har en totalvikt över 3,5 ton. Reglerna gäller även bussar oavsett totalvikt, de gäller i alla medlemsländer och tillämpas även i EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge. I övriga Europa och i delar av Asien tillämpas de så kallade AETR-reglerna. De överensstämmer till största delen med de regelverk som finns inom EU.

Förordning (EG) nr 561/2006 fastställer nivåerna för maximal daglig körtid, körtid per vecka, tvåveckorskörtid och minsta period för dygns- och veckovila, med förbehåll för vissa specifika undantag. Regelverket gäller för flera olika typer av transportverksamheter, det vill säga person- och godstransporter, internationella och nationella transporter, långa och korta transporter med inhyrda förare, anställda förare eller egenföretagare. Syftet med regelverket är att harmonisera konkurrensvillkoren, förbättra arbetsförhållandena och trafiksäkerheten inom EU.

Regelverket reglerar bland annat följande:

  • Den dagliga körtiden får vara högst 9 timmar. Den får förlängas till 10 timmar två gånger per kalendervecka.
  • Maximal körtid per vecka är 56 timmar. Under två på varandra följande veckor får körtiden vara maximalt 90 timmar.
  • Efter en sammanhängande körperiod på 4 timmar och 30 minuter ska föraren ta en rast på minst 45 minuter, alternativt en delad rast på 15 och 30 minuter. Efter en godkänd rast och föraren åter börjar köra startar en ny körperiod.
  • En normal dygnsvila ska vara minst 11 sammanhängande timmar. Den får också delas i två perioder under förutsättning att den första perioden är minst 3 timmar och den kan placeras fritt under arbetspasset. Den andra perioden ska vara minst 9 timmar och ska tas ut direkt efter avslutad arbetsdag. Summan av en delad dygnsvila ska vara minst 12 timmar.
  • En normal veckovila ska vara minst 45 sammanhängande timmar, medan en reducerad veckovila inte får understiga 24 sammanhängande timmar. Under två på varandra följande veckor ska föraren ta minst två normala eller en normal och en reducerad veckovila. En reducerad veckovila ska kompenseras genom att mellanskillnaden tas tillsammans med en annan vila på minst 9 timmar. Kompensationen ska vara genomförd före utgången av den tredje veckan efter veckan då den reducerade veckovilan togs.

Förordning (EG) nr 561/2006 fastställer nivåerna för maximal daglig körtid, körtid per vecka, tvåveckorskörtid och minsta period för dygns- och veckovila, med förbehåll för vissa specifika undantag. Regelverket gäller för flera olika typer av transportverksamheter, det vill säga person- och godstransporter, internationella och nationella transporter, långa och korta transporter med inhyrda förare, anställda förare eller egenföretagare. Syftet med regelverket är att harmonisera konkurrensvillkoren, förbättra arbetsförhållandena och trafiksäkerheten inom EU. 

Tillfällen då du får avvika från kör- och vilotidsreglerna

Du får avbryta en normal eller delad dygnsvila högst två gånger i samband med transport med färja eller tåg och under förutsättning att föraren har tillgång till en sovbrits eller liggplats. Avbrotten får dock inte överstiga en timme sammanlagt.

Om något oväntat skulle ske, till exempel en stor trafikolycka eller extrema väderförhållanden, får du som förare avvika från reglerna om maximal körtid och minimal vilotid för att nå fram till en lämplig plats att stanna på förutsatt att det inte äventyrar trafiksäkerheten. Om du anser att det är nödvändigt att avvika från reglerna ska du ange skälen för avvikelsen på ett diagramblad, på en utskrift från färdskrivaren så snart du når fram till en lämplig plats. Observera att avvikelsen från den tillåtna körtiden inte får vara allmänt förekommande utan måste bero på exceptionella förhållanden som inte är kända på förhand. Avvikelsen får heller inte leda till för kort rast eller vila.

Undantag från regelverken

Det finns två undantagsbestämmelser som tillämpas, dels gemensamma undantag inom EU och dels nationella undantag för Sverige.

Gemensamma undantag inom EU

Enligt artikel 3 i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 skall denna förordning inte tillämpas på vägtransporter med:

a) Fordon som används för persontransporter i linjetrafik, om linjens längd inte överstiger 50 kilometer

aa) Fordon eller en kombination av fordon med en högsta tillåten vikt som inte överstiger 7,5 ton och som inom en radie av 100 km från den plats där företaget är beläget transporterar material, utrustning eller maskiner som föraren använder i sitt arbete, förutsatt att körningen av fordonet inte utgör förarens huvudsakliga uppgift.

b) Fordon vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 40 kilometer i timmen.

c) Fordon som ägs eller hyrs, utan förare, av försvarsmakten, räddningstjänsten, brandförsvaret och styrkor som är ansvariga för upprätthållande av allmän ordning, om transporten utförs till följd av de uppgifter som ålagts dessa yrkeskårer och genomförs under deras kontroll.

d) Fordon som används i nödsituationer eller för räddningsarbete, inbegripet fordon som används för icke-kommersiella transporter av humanitärt bistånd.

e) Specialfordon som används för sjukvårdsändamål.

f) Specialfordon för bärgning som används inom en radie av 100 km från den ort där fordonet är stationerat.

g) Fordon som prövas på väg i samband med tekniskt utvecklingsarbete, reparation eller underhåll och nya eller ombyggda fordon som ännu inte tagits i drift.

h) Fordon eller en kombination av fordon med en högsta tillåtna vikt som inte överstiger 7,5 ton, vilka används för ickekommersiell transport av gods.

i) Kommersiella fordon som betraktas som veteranfordon enligt lagstiftningen i den medlemsstat där de körs och som används för icke-kommersiell transport av personer eller gods.

Nationella undantag i Sverige

Artikel 13 i EG-förordning nr 561/2006 ger varje medlemsstat inom sitt eget territorium, eller efter överenskommelse med en annan medlemsstat inom dess territorium, möjligheten att medge undantag från föreskrifterna i artiklarna 5 till 9, och förena sådana undantag med särskilda villkor.

Följande nationella undantag gäller i Sverige:

1. Fordon som används eller hyrs utan förare av jordbruks-, trädgårds-, skogs-, uppfödnings- eller fiskeriföretag för godstransporter inom ramen för företagets egen verksamhet inom en radie av högst 100 kilometer från den plats där företaget är beläget

2. Jordbruks- och skogsbrukstraktorer som används i jordbruks- och skogsbruksverksamhet, inom en radie av högst 100 kilometer från den plats där företaget som äger, hyr eller leasar fordonet är beläget.

3. Fordon som uteslutande används på öar med en areal av högst 2300 kvadratkilometer, och som inte är förenad med landet i övrigt med broar, vadställen eller tunnlar öppna för motorfordon.

4. Fordon som används för övningskörning och förarprov för erhållande av körkort eller yrkeskompetensbevis, förutsatt att fordonet inte används för kommersiell transport av gods eller passagerare.

5. Fordon som används i samband med underhåll av: Avlopp; Översvämningsskydd; Vatten- gas- och el-anläggningar; Underhåll och kontroll av vägar; Dörr-till-dörr-insamling och bortskaffande av hushållsavfall; Telekommunikationstjänster; Radio- och TV-sändningar och pejling efter radio- och TV-sändare eller -mottagare.

5. Fordon med mellan 10 och 17 sittplatser vilka uteslutande används för icke-kommersiell persontransport.

7. Fordon som används för uppsamling av mjölk från bondgårdar och för återlämning till bondgårdar av mjölkbehållare eller mjölkprodukter avsedda för djurfoder.

8. Fordon som används för transport av djuravfall eller djurkadaver, som inte är avsedda som människoföda.

9. Fordon som används för transport av levande djur från bondgårdar till lokala marknader och omvänt eller från marknader till lokala slakterier inom en radie på 100 kilometer.

10. Specialfordon som transporterar cirkus- och nöjesfältsutrustning.

Kortfattad information om regelverket finns också att läsa i Transportstyrelsens publikation Kör- och vilotider – regler och vägledning som finns att beställa eller ladda ner.