Frågor och svar om utvärdering av simulatortest för synfältsbortfall

Nedanstående frågor handlar om Transportstyrelsens utvärdering av simulatorverksamheten på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Utvärderingen berör enbart verksamheten att testa körförmåga hos individer med synfältsbortfall. Övrig verksamhet kopplat till simulatorn på VTI berörs ej.

Sammanfattning av vad som besvaras i frågorna nedan

  • Transportstyrelsen har genomfört en utvärdering av simulatorverksamheten på VTI eftersom flera personer med mycket stora synfältsdefekter klarade körningen.
  • Transportstyrelsen har kommit fram till att simulatorn inte på ett tillförlitligt sätt kan avgöra vem som kan kompensera för sina synfältsdefekter vid körning i verklig vägtrafik.
  • En godkänd körning i simulatorn kommer fortsättningsvis inte att tillmätas någon egentlig vikt i bedömningen av om undantag från synfältskraven kan beviljas.

Transportstyrelsen identifierade ett behov av att utvärdera simulatorverksamheten på VTI med anledning av att flera personer med mycket stora synfältsdefekter visat sig klara körningen. Syftet med utvärderingen var att utreda om simulatorn är ett tillräckligt känsligt instrument för att kunna urskilja vem som kan kompensera för sina synfältsdefekter och vem som inte kan kompensera.

Eftersom utfallet av utvärderingen var okänt rekommenderade Transportstyrelsen VTI att pausa verksamheten under pågående utvärdering. Detta då det inte var rimligt att den enskilde skulle betala dyrt för en körning om utredningen visade att simulatorn inte väger tungt i att avgöra vem som kan få undantag från synfältskraven.

Transportstyrelsen drar slutsatsen att utifrån tillgängliga data kan det inte fastställas om simulatorn är ett tillräckligt känsligt instrument för att identifiera vilka som kan kompensera för sina synfältsdefekter.

En godkänd körning i simulatorn kan bara användas för att påvisa att en person med synfältsbortfall kan klara av att köra säkert i en simulatormiljö med ett testscenario som innehåller ett antal kritiska moment. En godkänd körning i simulatorn anses däremot inte på ett tillförlitligt sätt visa om en person kan kompensera för sina synfältsdefekter vid körning i verklig vägtrafik. 

Vetenskaplig litteratur visar att, för att kunna dra slutsatser om körförmåga på väg baserat på utfall av körning i en simulator, krävs omfattande valideringar, däribland studier på väg. Vid utveckling av simulatortestet togs en referensdatabas fram i syfte att kunna jämföra körförmågan hos enskilda personer med synfältsdefekter med den hos friska försökspersoner (referensgrupp) som kört i simulatorn. Validering av referensgruppens resultat i simulatorn mot körning på väg har inte utförts, vilket medför att utfall av körning enbart påvisar om testindividen kör sämre, lika bra eller bättre än referensgruppen i simulatorn. 

Andra delar som har påverkat Transportstyrelsens ställningstagande är att testscenariot i simulatorn är begränsat, vilket medför att kritiska moment som till exempel vänster- och högersväng, samt körning i cirkulationsplats inte kan utvärderas vid simulatorkörningen. Detta är en stor begränsning sett till att nästan 20 procent av de dödliga olyckorna i Sverige 2018 skedde i korsningar och cirkulationsplatser.

Transportstyrelsen kan inte besluta om att lägga ner simulatorn, det kan bara VTI göra. Om VTI väljer att fortsätta bedriva simulatorverksamheten finns inte något som hindrar att du som enskild individ kan lämna in underlag från genomförd körning vid ansökan om undantag från synfältskraven. Precis som tidigare kommer Transportstyrelsen att göra en sammantagen bedömning av din möjlighet till undantag utifrån det underlag som du har skickat in. Bedömningen görs bland annat utifrån omfattningen av dina synfältsdefekter, orsaken till dina synfältsdefekter och annat material som du kan komma att hänvisa till, som till exempel utfallet av en simulatorkörning.

Transportstyrelsen vill dock klargöra att en godkänd simulatorkörning inte längre tillmäts någon egentlig vikt vid bedömningen. Då kostnaden är hög, cirka 20 000 kr, torde en simulatorkörning inte längre vara ett rimligt alternativ för den som vill söka undantag.

De nya förutsättningarna gäller från och med nu.

För dig som har beviljats undantag gäller undantaget så länge som dina synfältsdefekter inte förvärras.

Transportstyrelsen gör en bedömning av om synfältsdefekterna har förvärrats utifrån aktuella synfältskartor i varje enskilt fall. Om Transportstyrelsens bedömning är att dina synfältsdefekter har försämrats kommer ditt körkort att återkallas.

Transportstyrelsen prövar om undantag från synfältskraven kan medges efter en ansökan om undantag som lämnas in till Transportstyrelsen. Vid prövning av möjligheten att bevilja undantag från synfältskraven görs alltid en individuell bedömning där samtliga inkomna handlingar beaktas.

Om VTI beslutar att fortsätta bedriva simulatorverksamheten kommer du som enskild individ fortsatt kunna lämna in underlag från genomförd körning i simulatorn som en del av din ansökan. Transportstyrelsen vill dock särskilt betona att en godkänd körning i simulatorn inte längre kommer att tillmätas någon egentlig vikt vid bedömningen av om undantag från synfältskraven kan beviljas. Detta beror på att Transportstyrelsen anser att det inte finns tillräckligt med belägg för att kunna säga att simulatorn kan skilja på vem som kan kompensera för sina synfältsdefekter och vem som inte kan kompensera. 

Enligt körkortslagen (1998:488) finns det idag ingen möjlighet för personer som inte uppfyller synfältskraven att få genomföra en provkörning på väg för att visa förmåga att kompensera för sina synfältsdefekter. Enligt körkortslagen får inte en person som inte uppfyller de medicinska kraven beviljas körkortstillstånd. För att övningsköra och avlägga körprov krävs ett körkortstillstånd och därför finns ingen möjlighet för personer som saknar körkortstillstånd att genomföra testkörning på väg.  

Avgiften för en körning i simulatorn tas ut av VTI och avser de omkostnader som VTI har vid en körning i simulatorn. Vi har inte någon möjlighet att återbetala avgiften oavsett utfall av prövningen.

Transportstyrelsen anser att det finns fördelar med att utvärdera körförmågan hos en förare med hjälp av en simulator. Simulatorkörning möjliggör exempelvis utvärdering på ett standardiserat sätt genom att olika individer kan testas i exakt samma körscenario. I en simulator kan även farliga trafiksituationer utvärderas utan att körningen innebär någon trafiksäkerhetsrisk för övriga trafikanter och okontrollerbara faktorer som kan påverka bedömningen exkluderas.

Dock anser vi även att det finns tydliga begränsningar med simulatorer som gör att körning i en simulator inte går att jämföra med körning på väg. I vilken grad körningen i simulator ger en realistisk körupplevelse beror delvis på hur avancerad den är. Simulatorn vid VTI är avancerad, men trots det skiljer den sig avsevärt från verkligheten med avseende på faktorer som bildkvalité, ljusförhållanden, detaljrikedom i den omgivande miljön samt uppkomna trafiksituationer. Det finns även tekniska begränsningar såsom att manövreringen i simulatorn skiljer sig från den i en vanlig bil och att personen som kör i simulatorn inte känner av fordonsrörelser på samma sätt som vid körning på väg. Detta i sin tur kan resultera i desorientering och illamående. Testscenariot i simulatorn är också begränsat, vilket medför att kritiska moment som till exempel vänster- och högersväng, samt körning i cirkulationsplats inte kan utvärderas vid simulatorkörningen. 

Transportstyrelsen anser att en stor begränsning med simulatorn vid VTI är att den inte validerats tillräckligt och därmed kan vi inte med säkerhet säga att en person som klarar körning i simulatorn även skulle klara av att köra trafiksäkert vid körning på väg. Vi anser inte att man kan fastställa, utifrån tillgänglig data, att simulatorn är ett tillräckligt känsligt instrument för att kunna urskilja vilka personer som klarar av att kompensera för sina synfältsbortfall och därmed köra säkert på väg.

Det finns ett antal faktorer som gör att Transportstyrelsen anser att simulatorn inte är tillräckligt validerad. Dels har man vid utvecklandet av referensdatabasen inte jämfört referensgruppens körförmåga i simulatorn med körförmåga i verklig trafik. Det innebär i praktiken att vi inte kan uttala oss om en testindivids förmåga att köra säkert i verklig trafik utifrån utfall av genomförd simulatorkörning. Det vi kan uttala oss om är enbart om testindividen kör sämre, lika bra eller bättre än referensgruppen i simulatorn då det saknas information om deltagarnas körförmåga på väg.

Vidare skiljer det sig hur personerna i referensgruppen och testpersonerna har bedömts vid körning i simulatorn, vilket Transportstyrelsen ser som en brist. Testpersonerna som kört i simulatorn har bedömts av två oberoende bedömare (en bedömare från VTI och en utbildad förarprövare från Trafikverket). I de fall de två bedömarna varit oense har en tredje bedömare från VTI involverats i beslutsfattandet. Däremot har personerna i referensgruppen inte bedömts av utbildad förarprövare och därför vet vi inte i vilken utsträckning dessa förare skulle ha fått godkänt på körningen. Likvärdig bedömning av referensgrupp och testindivid är avgörande vid bedömning av simulatorns känslighet.

Avslutningsvis skiljer sig scenariot i simulatorn avsevärt från körning på väg i flera avseenden, däribland grad av komplexitet och frånvaro av svängar. I ett genomsnittligt förarprov på väg prövas många olika trafikmoment som korsning, cirkulationsplats, filkörning och annat. Samtliga moment som omfattar svängar saknas i testscenariot, och det försvårar möjligheten att kunna förutspå trafiksäker körning på väg utifrån en godkänd körning i simulatorn. Att en av de personer som beviljats undantag med stöd av simulatorkörning sedan orsakat en olycka har även bidragit till att Transportstyrelsen ifrågasatt simulatorns känslighet och externa validitet.

Vi kan konstatera att mycket mer pengar skulle behövas för att validera och utveckla simulatorverksamheten. Finansieringen för att validera simulatorn har hittills inte varit tillräcklig. I det här fallet har man inte haft möjlighet att jämföra körförmågan i simulatorn hos individerna i referensgruppen med deras körförmåga på väg. En sådan jämförelse hade gett värdefull information om huruvida man kan förutspå vilka som är säkra förare i trafik utifrån utfall av genomförd simulatorkörning. Efter utveckling av testmetoden och framtagandet av en referensdatabas bedömdes dock att simuleringen gav tillräckligt bra underlag för att kunna skilja på vilka som kan kompensera för sina synfältsdefekter och vilka som inte kan kompensera. 

Transportstyrelsen uppdrag handlar om att skapa god tillgänglighet i hela landet, samtidigt som vi värnar om trafiksäkerheten. När simulatorn utvecklades hade vi gott hopp om att den skulle kunna vara ett bra instrument för att visa vilka som kunde kompensera för sina synfältsdefekter och vara ett tungt vägande underlag vid vår bedömning. 

Ett körprov på väg är idag inte möjligt enligt bestämmelserna i körkortslagen (1998:488). Enligt körkortslagen får en person som inte uppfyller de medicinska kraven inte beviljas körkortstillstånd. För att övningsköra och avlägga körprov krävs ett körkortstillstånd och därför finns i dagsläget ingen möjlighet för personer som saknar körkortstillstånd att genomföra testkörning på väg. För att det ska bli möjligt krävs en förändring i lag. 

Transportstyrelsen såg simulatorn som ett bra alternativ till körprov på väg och välkomnade ett underlag som gav information om individens förmåga att kompensera för sina synfältsdefekter, något som statiska synfältskartor inte ger någon information om. Över tid har det dock visat sig att personer med väldigt stora synfältsbortfall klarat simulatorkörningen vilket fick Transportstyrelsen att fatta beslut om att utvärdera simulatorverksamheten.

Av körkortsdirektivet bilaga III, punkt 6 st. 2 framgår följande:

"Körkort kan i undantagsfall övervägas för förare i grupp 1 då standarderna för synfältet eller synskärpan inte uppfylls. I sådana fall ska föraren undersökas av behörig medicinsk personal som kan konstatera att det inte föreligger någon annan nedsättning av synfunktionen, inklusive bländnings- och kontrastkänslighet eller nedsatt mörkerseende. Förare eller sökande bör även klara av ett praktiskt test som anordnas av en behörig myndighet.”

Denna punkt i direktivet säger alltså att medlemsländerna under vissa förutsättningar kan ge undantag från reglerna om synen. I dessa fall, där undantag övervägs, bör också föraren klara ett praktiskt test. I Sverige saknas möjligheten att göra ett sådant test och Transportstyrelsen tolkar inte direktivet som att ett praktiskt test är en förutsättning för att ett undantag ska kunna beviljas. I Sverige gäller svensk lag. Enligt körkortslagen (1998:488) får inte körkortstillstånd beviljas för en person som inte uppfyller de medicinska kraven. Körkortstillstånd krävs för att få övningsköra och avlägga körprov och därmed finns ingen möjlighet för personer som inte har körkortstillstånd att få genomföra en testkörning på väg.

För att kunna utvärdera möjligheten att bevilja undantag från synfältskraven behöver Transportstyrelsen läkarintyg som redogör för orsaken till dina synfältsdefekter samt tillförlitliga och aktuella synfältskartor för att kunna bedöma omfattningen av synfältsdefekterna. 

Det vore önskvärt att ha komplement till synfältskartor. Simulatorn har tidigare används i detta syfte, men utifrån identifierade brister och begränsningar hos simulatorn anser vi att en godkänd körning inte kan tillmätas någon egentlig vikt. Mot bakgrund av detta samt den kostnad det innebär för den enskilde individen att genomföra en körning i simulatorn kan det ifrågasättas om det är motiverat med ett sådant underlag. 

Transportstyrelsen anser att det inte finns tillräckligt med belägg för att simulatorkörningen i dess nuvarande form kan skilja på vilka som kan kompensera för sina synfältsdefekter och vilka som inte kan kompensera. Omfattande investeringar för vidare utveckling av testscenariot och ytterligare validering av simulatorn skulle behövas för att nå dit.

Det finns flera orsaker som tillsammans bidragit till att utvärderingen av simulatorverksamheten dragit ut på tiden. Det har tagit tid att utvärdera vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet och att läsa in sig på genomförda studier där simulatorer använts för att utvärdera körförmågan hos förare. Vidare har vi inväntat resultat från en medicinsk studie som omfattar personerna som kört simulatorn på VTI. Det har också kommit till Transportstyrelsens kännedom att en person som godkänts i simulatortesterna och därefter beviljats undantag för att kunna köra bil har varit inblandad i en trafikolycka, och det är något vi har behövt utreda vidare.

Sammantaget var det här viktiga delar i bedömningen av om simulatorn är ett tillräckligt känsligt instrument för att kunna skilja på vem som kan kompensera för sina synfältsdefekter och vem som inte kan kompensera.

En av dem som återfått sitt körkort efter godkänd körning i simulator har sedan varit involverad i en trafikolycka.

Föraren har en progressiv ögonsjukdom och i vilken mån det hänger ihop med att olyckan inträffade är inte utrett. Transportstyrelsen anser dock att det är en omständighet som inte går att bortse ifrån.

Det kan inte uteslutas att det innebär en viss trafiksäkerhetsrisk att de personer som beviljats undantag fortsätter att köra. De beslut som fattats har dock inte enbart baserats på en godkänd simulatorkörning utan har varit en helhetsbedömning av omfattningen av synfältsdefekterna, orsaken till synfältsdefekterna och resultatet från simulatorkörningen. Alla som fått ett godkänt resultat i simulatorn har inte beviljats undantag från reglerna. 

Det är sammanlagt 200 personer som har beviljatsundantaggenom simulatorn. Det är en liten mängd sett till helheten av alla de förare som finns på vägarna i Sverige. De personer som beviljats undantag som har en progressiv ögonsjukdom kommer att följas upp, de har villkor att komma in med läkarintyg och nya synfältskartor med vissa intervall.

Som förvaltningsmyndighet måste vi fatta våra beslut på saklig grund och kan inte ”se genom fingrarna” när vi fattar beslut. Vi måste utgå från den aktuella kunskap vi har vid tidpunkten för beslut i varje enskilt ärende.

Nej, det skulle begränsa tillgängligheten för många människor, och inte påverka trafiksäkerheten särskilt mycket. Det finns många faktorer som påverkar om en förare är säker eller inte: riskförståelse, självinsikt, erfarenhet och att följa lagar och regler är några.

Lyckligtvis inträffar allvarliga olyckor inte så ofta. Att du inte har varit med om en olycka tidigare kan bero på en mängd olika faktorer. Till exempel hur mycket tid du tillbringar i trafiken och trafikförhållanden i övrigt, yttre omständigheter som väglag och sikt- och väderförhållanden. Men det kan också bero på att andra trafikanter har förhindrat en trafikincident som du själv inte varit medveten om. 

Sammantaget innebär de här faktorerna en risk för att en olycka ska inträffa. När risken blir tillräckligt stor är det inte längre tillräckligt säkert, för dig och andra, att du fortsätter köra bil. Om du till exempel har synfältsdefekter kan riskerna bli för stora för att du ska kunna fortsätta köra bil. Transportstyrelsens uppgift är då att minska risken för allvarliga skador eller omkomna i hela transportsystemet. Det innebär att vi återkallar ditt körkort även om vi förstår att det begränsar din rörelsefrihet.

Transportstyrelsen har påbörjat en översyn av föreskrifterna rörande reglerna om synfunktionerna. Målet är att få en bild av om föreskrifterna behöver ändras eller utvecklas och i så fall vilka alternativ som finns för att ge en så stor tillgänglighet som möjligt utan att trafiksäkerheten påverkas negativt. Översynen beräknas bli klar till sommaren 2020.

Vi på Transportstyrelsen är väl medvetna om att ett indraget körkort kan få omfattande konsekvenser för individen. Det kan exempelvis ge begränsad tillgänglighet till boende, arbete, umgänge, fritidsaktiviteter och möjligheter att genomföra vardagssysslor, vilket i sin tur kan resultera i svåra anpassningar och lägre välbefinnande. Vi måste dock förhålla oss till befintliga regler och även ta hänsyn till vårt ansvar att se till att ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken. I transportsystemet vistas barn, cyklister, andra bilar och förare. Det är viktigt att de kan vistas tryggt i transportsystemet. Därför begränsar vi ibland tillgängligheten för vissa genom att återkalla deras körkort.

Vi samarbetar med VTI i många olika sammanhang och kommer att fortsätta att göra det.

Transportstyrelsen har avvaktat med handläggningen av ansökningar från personer som deltagit i CTD-projektet tills utvärderingen av simulatorn blev klar. Vi kommer nu att påbörja handläggningen av ansökningarna och vi gör en individuell bedömning i varje enskilt fall där samtliga inkomna handlingar beaktas.

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!