Frågor och svar om PEth-tester
Här har vi samlat svar till frågor om PEth-tester.
Nej, det räcker inte med enstaka förhöjda prover. Enligt det regelverk vi har, är ett bruk av alkohol som ”inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt” ett hinder att ha körkort. Upprepade prov med förhöjda alkoholmarkörer kan peka på ett sådant bruk. Transportstyrelsen har förändrat tillämpningen av reglerna bland annat på grund av ny domstolspraxis. Ett fåtal förhöjda testvärden är ensamt otillräckligt för att konstatera ett alkoholbruk som gör att körkortet ska återkallas.
Det krävs att diagnosen beroende eller missbruk är ställd eller en sådan alkoholkonsumtion som från medicinsk synpunkt är skadlig och som inte är tillfällig. Det handlar alltså om en hög alkoholkonsumtion under en längre tid. Gränsvärdet för PEth-prover, som används i hälso- och sjukvården, 0,3 µmol/L indikerar en regelbunden hög alkoholkonsumtion. För att överskrida den nivån krävs normalt ett regelbundet och stort alkoholintag som dagligen överskrider 1 promille under minst 1–2 veckor. För att få det krävs att man vanligtvis dricker cirka 340–500 gram ren alkohol i veckan. Det motsvarar normalt cirka 28–42 glas vin eller cirka 21–28 burkar starköl*.
Enligt våra regler är alltså ett bruk av alkohol som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt ett hinder för att få ha körkort och kan leda till att körkort återkallas. Upprepade prov med förhöjda alkoholmarkörer kan peka på ett sådant bruk, men ett fåtal förhöjda testvärden är ensamt otillräckligt för att konstatera ett alkoholbruk som gör att körkortet ska återkallas. I sin bedömning ska läkaren utgå från samtliga uppgifter som är relevanta för att bedöma om en körkortsinnehavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort.
* En burk i det här exemplet motsvaras av en 33 cl burk med alkoholhalten 6 procent eller en 50 cl burk med alkoholhalten 4,5 procent.
För att Transportstyrelsen ska kunna återkalla ett körkort krävs ett alkoholbruk som är hälsoskadligt och som inte är tillfälligt. I denna bedömning kan PEth-prover användas. Däremot är ett fåtal förhöjda testvärden ensamt otillräckligt för att konstatera ett alkoholbruk som gör att körkortet ska återkallas. I sin bedömning ska läkaren utgå från samtliga uppgifter som är relevanta för att bedöma om en körkortsinnehavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort. En anmälan från läkare som enbart innehåller två- eller ett fåtal avvikande PEth-värden kommer behöva kompletteras.
Om en läkare konstaterar att en patient anses som olämplig för att ha körkort, ska läkaren rapportera det till Transportstyrelsen. Det är ingenting nytt utan regler som funnits i lagen under lång tid. En person kan få sitt körkort återkallat på grund av till exempel epilepsi, demens eller ögonsjukdomar.
Transportstyrelsen ställer inga krav att hälso- och sjukvården ska upptäcka alkoholöverkonsumtion. Enligt lagen ska en läkare som bedömer att en körkortshavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Läkaren behöver inte anmäla om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.
Nej, ett riskbruk enligt Socialstyrelsens definition innebär inte ett hinder för körkort. Ett riskbruk enligt Socialstyrelsens definition är mer än 120 gram ren alkohol i veckan, vilket innebär 10 standardglas alkohol i veckan.
Gränsvärdet för PEth-prover, som indikerar en regelbunden hög alkoholkonsumtion och som används i hälso- och sjukvården är 0,3 µmol/L. Att överskrida den nivån krävs normalt ett regelbundet och stort alkoholintag som dagligen överskrider 1 promille under minst 1–2 veckor. För att få det krävs att man vanligtvis dricker cirka 340–500 gram ren alkohol i veckan. Det motsvarar normalt cirka 28–42 glas vin eller cirka 21–28 burkar* starköl.
* En burk i det här exemplet motsvaras av en 33 cl burk med alkoholhalten 6 procent eller en 50 cl burk med alkoholhalten 4,5 procent.
Det finns flera svenska och internationella vetenskapliga studier som har lett till slutsatsen att gränsvärdet 0,3 µmol/L indikerar ett regelbundet högt alkoholintag. PEth är en etablerad alkoholmarkör i hälso- och sjukvården. Markören upptäcktes i början av 1980-talet. Redan 2013 utarbetade en expertgrupp för läkemedel och toxikologi ett förslag om nationell harmonisering av PEth-mätning och gemensamma svarsrutiner vid bedömning av testresultat. Gränsvärdet för regelbundet, högt alkoholintag är tilltaget med god marginal för avsedd tillämpning inom både sjukvård och bedömning av överkonsumtion i körkortsammanhang.
Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten använda mätning av bland annat PEth i blodprov för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol. Transportstyrelsen håller sig till de rekommendationer som finns gällande tolkning av långvarig alkoholöverkonsumtion.
PEth och andra alkoholmarkörer är de enda objektiva mått på alkoholkonsumtion som finns. Teoretiskt sett kan en felaktig hantering av blodprov på laboratoriet och fel i avläsningen resultera i felaktiga resultat, men sådant gäller all provtagning som sker i hälso- och sjukvården. Gränsvärdet för PEth 0,3 µmol/L godkändes vid nationell harmonisering av PEth-mätning och gemensamma svarsrutiner under 2013. Även om det finns vissa skillnader i mängder alkohol för att PEth uppnår 0,3 µmol/L hos olika personer, innebär värden över 0,3 µmol/L ett långvarigt, högt alkoholintag.
Det är sant att det finns vissa skillnader i mängder alkohol för att PEth uppnår 0,3 µmol/L. Det finns exempelvis en skillnad mellan en liten kvinna efter gastric bypass som dricker snabbt utan mat och en stor man som dricker långsamt endast med maten, för att spetsa till det. Men det handlar alltid om stora mängder alkohol konsumerade under en längre tid. Gränsvärdet 0,3 µmol/L för påvisande av långvarigt, högt alkoholintag är tilltaget med god marginal. PEth avspeglar dessutom den verkliga medicinska skadan (som är lika stor hos den lilla kvinnan som hos den stora mannen) trots vissa skillnader i mängd alkohol som krävs för att uppnå 0,3 µmol/L.
Ja. PEth-värde speglar en eller flera veckors alkoholkonsumtion. Man kan ha ett högt PEth-värde utan att ha alkohol i blodet.
Höga PEth-värden speglar en långvarig alkoholöverkonsumtion. Hög regelbunden alkoholkonsumtion ökar risken att man kör alkoholpåverkad. Dessutom påverkas hjärnan negativt, exempelvis försämras reaktions- och koncentrationsförmågan. Det innebär en större risk för trafikolyckor.
Nej, det är bara ett av flera olika tester som en läkare har möjlighet att använda sig av. GT, CDT och PEth är de som nämns i våra föreskrifter. PEth har blivit allt vanligare i sjukvården och är det som har den tydligaste kopplingen mot intaget av alkohol. Vi föreslår i vår remiss om förslag till nya föreskrifter att GT, som är en obligatorisk alkoholmarkör vid verifiering av varaktig nykterhet, ska tas bort eftersom det inte håller önskad kvalitet. Förutom dessa tester kan läkaren använda sig av skriftliga frågeformulär. I sin bedömning ska läkaren utgå från samtliga uppgifter som är relevanta för att bedöma om en körkortsinnehavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort.
Arbetet med att se över reglerna påbörjades för fyra år sedan. I den översyn som föranledde regelarbetet konstaterade vi att det fanns flera problem med nuvarande regelverk. Reglerna har funnits under lång tid och små ändringar har gjorts vid flera tillfällen. Bland annat används begrepp och definitioner som inte längre används inom hälso- och sjukvården. Ett annat exempel är att kraven om obligatoriska alkoholmarkörer är otidsenliga. Många bestämmelser är dessutom otydliga i nuvarande lydelser, vilket försvårar tolkningen av bestämmelserna. Hälso- och sjukvården har lämnat önskemål om att reglerna uppdateras och vi instämmer i det.
Nuvarande reglering om diagnosen missbruk ersätts med nya krav. Enligt förslaget kommer det att krävas att personen antingen har en diagnos, skadligt bruk, eller en överkonsumtion av alkohol som inte är tillfällig. Dessutom måste personen även uppfylla minst ett av tre kriterier som har stor betydelse för trafiksäkerheten för att det ska utgöra hinder. Reglerna förtydligas därmed när man är medicinskt olämplig för körkort, och vi bedömer att det innebär en viss lättnad jämfört med nuvarande regler.
Vi föreslår bland annat lättnader för personer som har ett alkoholberoende i en återhämtningsfas. Tillståndet kommer inte att utgöra hinder.
Dessutom föreslår vi lättnader i reglerna när personer väl får köra bil och ska följas under en uppföljning med villkor om att lämna in läkarintyg. Det kommer att innebära ekonomiska lättnader för den enskilde i olika situationer samt minskad arbetsbelastning för hälso- och sjukvård. Dessutom moderniserar vi kraven om obligatoriska alkoholmarkörer.
Det rör sig om cirka 40 ärenden där körkortet har återkallats utifrån två PEth-tester som överskridit gränsvärdena utan kompletterande information från läkare. I majoriteten av dessa ärenden har gränsvärdet överskridits med marginal.
För att få ett körkort igen efter en återkallelse behöver du ansökan om körkortstillstånd. Vid en ansökan om ett nytt körkortstillstånd prövar Transportstyrelsen både den personliga och medicinska lämpligheten.
Det kostar inget att ansöka om körkortstillstånd. Det går att ansöka om körkortstillstånd elektroniskt via vår e-tjänst: E-tjänster inom vägtrafik
Det går även att ansöka om körkortstillstånd genom att skicka in ansökan via posten till Transportstyrelsen. De blanketter du behöver då, går att beställa på vår webbplats: Blanketter för vägtrafik
Om din ansökan om körkortstillstånd gäller lägre behörigheter (traktor, AM, A1, A2, A, B och BE) behöver du bifoga en hälsodeklaration och ett synintyg till din ansökan. Hälsodeklarationen är ett formulär med frågor om din hälsa och det är du själv som svarar på frågorna. Om du gör din ansökan via vår e-tjänst, fyller du i hälsodeklarationen direkt. Många optiker kan skicka in synintyget digitalt till oss.
Om ansökan om körkortstillstånd avser högre behörigheter (C1, C1E, C och CE) alternativt (D1, D1E, D och DE) behöver du bifoga ett läkarintyg till din ansökan.
Du kan läsa mer om körkortstillstånd här:
Transportstyrelsen ställer inte några krav om provtagning, inklusive PEth-prover, vid blodgivning. Är du orolig och har frågor kring vad som gäller, hänvisar vi dig till att ta kontakt med din blodcentral angående vilka prover de tar i samband med att du lämnar blod. Läs mer om blodgivning på geblod.nu eller 1177.se.