Frågor och svar om rapporter Översyn diabetes

Medicinföreskrifterna har funnits i många år och Transportstyrelsen har ansett det motiverat att se över reglerna och jämföra de svenska kraven med kraven i körkortsdirektivet och med reglerna i andra länder. Vid handläggning av ärenden, kontakter med läkare, olika organisationer och enskilda körkortshavare har det också framkommit ett önskemål om att vi ska utvärdera regelverket samt se över om de svenska reglerna är strängare än vad som fastställts i direktivet.

Översynen är omfattande, men i korthet har översynen visat följande:

  • Vi kan konstatera att medicinföreskrifterna i vissa delar har strängare krav än körkortsdirektivet och i jämförelse med andra länder, framför allt vad gäller högre behörigheter.
  • Vi kan också konstatera att föreskrifterna i vissa delar inte når upp till minimikraven i körkortsdirektivet. Föreskrifterna innehåller också en del krav som inte finns i körkortsdirektivet alls.
  • Det finns en otydlighet i föreskrifterna, både vad gäller innehåll och struktur.

Vi föreslår därför att ett föreskriftsarbete påbörjas för att revidera kapitlet om diabetes i föreskrifterna.

Ja, i vissa delar har Sverige strängare krav än körkortsdirektivet. Vi har också konstaterat att Sverige i vissa delar har mildare krav än vad som anges i direktivet.

Ja. Direktivets medicinska krav för innehav av körkort är så kallade minimikrav. Det innebär att det finns utrymme för länderna att fastställa strängare krav, men inte mildare, än de som fastställts i direktivet.

Ja, i vissa delar har Sverige strängare regler än de länder som vi har jämfört med. Ett exempel är att innehav av högre körkortsbehörigheter vid insulinbehandling endast kan medges för personer med typ 2-diabetes i Sverige. I andra länder kan innehav av högre behörigheter medges även för personer med andra typer av diabetes under vissa förutsättningar. Vi har även konstaterat att Sverige i vissa delar har mildare krav än de länder vi har jämfört med.

När Transportstyrelsen införlivade körkortsdirektivets krav om diabetes ansåg man att det var motiverat att innehav av högre behörigheter vid insulinbehandling endast skulle kunna medges för den med typ 2-diabetes.

I arbetet med att införliva direktivet i de svenska föreskrifterna motiverade man detta bland annat med att kraven i direktivet i praktiken ändå innebar hinder för de flesta personer med typ 1-diabetes som ansökte om högre behörigheter. Man motiverade det även med att risken att drabbas av hypoglykemi markant skiljde sig åt mellan typ 1- och typ 2-diabetes och att när det gällde risken i trafiken vid diabetes var det av stor betydelse vilken typ av behandling personen hade. Insulinbehandling medförde högst risk att drabbas av svår hypoglykemi och vilken typ av diabetessjukdom som det var fråga om var också av stor betydelse. I arbetet fördes också ett resonemang om att en särskild viktig aspekt av insulinbehandling vid bedömningen av riskerna i trafiken var det som kallas unawareness of hypoglycaemia där förekomsten av ett sådant tillstånd var mindre vanligt vid typ 2-diabetes jämfört med typ 1-diabetes.

Våra slutsatser i rapporten är dock att medicinföreskrifterna bör utformas mer i enlighet med direktivet. Det vill säga att innehav av behörigheter i grupp II (lastbil) ska kunna övervägas vid diabetes som behandlas med läkemedel som medför risk för hypoglykemi, oavsett vilken typ av diabetes personen har. Vad gäller behörigheterna i grupp III (buss och taxiförarlegitimation) behöver det dock utredas vidare om innehav ska kunna medges under samma förutsättningar som ovan.

Körkortsdirektivet införlivades i våra föreskrifter för över 10 år sedan. I arbetet med att införliva direktivet motiverade man de svenska reglerna bland annat med att kraven i direktivet i praktiken ändå innebar hinder för de flesta personer med typ 1-diabetes som ansökte om högre behörigheter. Man angav också att risken för att drabbas av hypoglykemi markant skiljde sig åt mellan typ 1- och typ 2-diabetes.

Under de senaste åren har det skett en utveckling av bland annat hur sjukdomen behandlas, där risken av att drabbas av hypoglykemi idag är annorlunda mot hur det såg ut för tio år sedan.

När kraven om diabetes implementerades i föreskrifterna fanns det alltså goda grunder för de krav som infördes och kraven baserades på den kunskap som fanns att tillgå då. Kraven var och är inte felaktiga och det är fortfarande mycket svårt att veta hur stor risken är att drabbas av en hypoglykemi vid de olika typerna av diabetes.

Nej, i vissa delar uppfyller inte medicinföreskrifterna minimikraven i körkortsdirektivet. Det betyder att föreskrifterna måste revideras för att uppnå dessa krav. Det gäller till exempel under vilka förutsättningar körkort för högre behörigheter ska kunna medges.

De slutsatser som presenteras i rapporten innebär inte att reglerna för innehav av körkort är ändrade. Däremot kommer vi att påbörja ett  föreskriftsarbete för att genomföra nödvändiga revideringar.

För dig som vill ansöka om högre behörigheter innebär slutsatserna i rapporten ingen skillnad. De nuvarande föreskrifterna gäller tills dess att de upphör att gälla eller eventuellt ersätts av andra regler. Det är därför fortfarande samma medicinska krav som gäller vid bedömningen av om körkort kan utfärdas. Det innebär att insulinbehandlad typ 1-diabetes fortfarande utgör hinder för innehav av högre körkortsbehörigheter. Däremot kan du komma att påverkas om reglerna ändras så som vi föreslår.

Än så länge utgör insulinbehandlad typ 1-diabetes hinder för innehav av högre behörigheter. Vi anser dock att medicinföreskrifterna inte stämmer överens med körkortsdirektivet i denna del, utan föreskrifterna borde vara utformade mer i enlighet med direktivet. Om föreskrifterna ändras så som vi föreslår i rapporten innebär det att innehav av behörigheter i grupp II (lastbil) kommer att kunna övervägas vid diabetes som behandlas med insulin under vissa förutsättningar, oavsett vilken typ av diabetes man har.

Innan ett föreskriftsarbete är genomfört kan vi dock inte svara på hur reglerna kommer att se ut. Det krävs också en utredning enligt kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning. Vi kan därför i dagsläget inte svara på hur du kommer att påverkas.

För dig som har medgetts fortsatt innehav med tillämpning av 6 kap. 17 § (särskilt om fortsatt innehav) i medicinföreskrifterna, innebär resultatet i rapporten ingen skillnad. Ditt fortsatta innehav kommer än så länge även fortsättningsvis att prövas genom tillämpning av 17 § bland annat under förutsättning att ditt körkortsinnehav inte har varit brutet på något sätt. Däremot kan du komma att påverkas om reglerna ändras så som vi föreslår.

Om vi ändrar föreskrifterna så som vi föreslår i rapporten kommer den särskilda regeln om fortsatt innehav att tas bort från föreskrifterna, eftersom att vi bedömer att denna regel inte når upp till minimikraven i körkortsdirektivet. Det innebär sannolikt att vissa personer som medgetts fortsatt innehav, trots insulinbehandlad typ 1-diabetes, kan påverkas på så sätt att de inte längre uppfyller kraven i föreskrifterna och därmed riskerar att få sina behörigheter återkallade.

Det kan också innebära att vissa av de personer som medgetts fortsatt innehav, trots insulinbehandlad typ 1-diabetes, kommer att uppfylla kraven i de nya föreskrifterna och även fortsättningsvis kan beviljas fortsatt innehav.

Innan ett föreskriftsarbete är genomfört kan vi dock inte svara på hur reglerna kommer att se ut. Det krävs också en utredning enligt kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning. Vi kan därför i dagsläget inte svara på hur du kommer att påverkas.

För dig som har insulinbehandlad typ 2-diabetes och som redan har eller vill ansöka om högre körkortsbehörigheter innebär slutsatserna i rapporten ingen skillnad. De nuvarande föreskrifterna gäller till dess att de upphör att gälla eller ersätts av andra regler. Det är därför fortfarande samma medicinska krav som gäller vid bedömningen av om körkort kan utfärdas. Däremot kan du komma att påverkas om reglerna ändras så som vi föreslår.

Om vi ändrar föreskrifterna så som vi föreslår i rapporten kommer det att innebära att det blir strängare krav för den som har typ 2-diabetes som behandlas med läkemedel som medför risk för hypoglykemi. Anledningen till att vi inför strängare krav är att vi anser att medicinföreskrifterna inte når upp till körkortsdirektivets minimikrav när det gäller vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att högre behörigheter ska kunna övervägas vid diabetes med medicinering som medför risk för hypoglykemi.

Om föreskrifterna ändras kommer vi att ställa högre krav bland annat för de personer som redan har beviljats högre behörigheter och som tidigare inte har behövt uppfylla alla kriterier. Sannolikt kommer många personer med insulinbehandlad typ 2-diabetes att uppfylla kraven i de nya föreskrifterna och även fortsättningsvis kunna beviljas fortsatt innehav.

De föreslagna ändringarna kan dock i vissa fall också innebära att personer med typ 2-diabetes inte uppfyller de strängare kraven i föreskrifterna och därmed riskerar att få sina behörigheter återkallade.

Innan ett föreskriftsarbete är genomfört kan vi dock inte svara på hur reglerna kommer att se ut. Det krävs också en utredning enligt kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning. Vi kan därför i dagsläget inte svara på hur du kommer att påverkas.

Vi är väl medvetna om att ett indraget körkort kan få omfattande konsekvenser för individen. Det kan exempelvis ge begränsad tillgänglighet till boende, arbete, umgänge, fritidsaktiviteter och möjligheter att genomföra vardagssysslor, vilket i sin tur kan resultera i svåra anpassningar och lägre välbefinnande.

Vi måste dock förhålla oss till körkortsdirektivets minimikrav och även ta hänsyn till vårt ansvar att se till att ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken. I trafiken vistas fotgängare (både barn och äldre), cyklister, andra bilar och förare. Det är viktigt att alla kan vistas tryggt i transportsystemet. Därför begränsar vi ibland tillgängligheten för vissa genom att återkalla deras körkort.

Ja, slutsatserna i rapporten innebär inte att medicinföreskrifterna har ändrats. Det är samma regler som gäller även fortsättningsvis, tills dess att nuvarande regler upphör att gälla eller ersätts av nya regler.

Vi anser att medicinföreskrifterna innehåller strängare krav än körkortsdirektivet vad gäller intervallerna för när intyg om synfunktionerna ska lämnas till myndigheten. Anledningen är att intyg om synfunktionerna ska lämnas vid diabetes, oavsett om en ögonsjukdom har upptäckts eller inte. I rapporten föreslår vi därför att kravet på att läkarintyg om synfunktionerna ska lämnas samtidigt som läkarintyg om diabetessjukdomen tas bort från föreskrifterna. Vi förslår istället att bedömning av om intyg gällande synfunktionerna behövs eller inte ska göras utifrån de krav i föreskrifterna som gäller synfunktionerna. Det innebär sannolikt att för en del personer kommer det att bli lättnader där man inte behöver komma in med intyg lika ofta, och för andra blir det ingen skillnad mot hur det är idag.

Innan ett föreskriftsarbete är genomfört kan vi dock inte svara på hur reglerna kommer att se ut. Det krävs också en utredning enligt kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning. Vi kan därför i dagsläget inte svara på hur du kommer att påverkas.

Ja, slutsatserna i rapporten innebär inte att medicinföreskrifterna har ändrats. Det är samma regler som gäller även fortsättningsvis, tills dess att nuvarande regler upphör att gälla eller ersätts av nya regler.

Vi anser att medicinföreskrifterna innehåller strängare krav än körkortsdirektivet vad gäller intervallerna för när intyg om synfunktionerna ska lämnas till myndigheten. Anledningen är att intyg om synfunktionerna ska lämnas vid diabetes, oavsett om en ögonsjukdom har upptäckts eller inte. I rapporten föreslår vi därför att kravet på att läkarintyg om synfunktionerna ska lämnas samtidigt som läkarintyg om diabetessjukdomen tas bort från föreskrifterna. Vi förslår istället att bedömning av om intyg gällande synfunktionerna behövs eller inte ska göras utifrån de krav i föreskrifterna som gäller synfunktionerna. Det innebär sannolikt att för en del personer kommer det att bli lättnader där man inte behöver komma in med intyg lika ofta, och för andra blir det ingen skillnad mot hur det är idag.

Innan ett föreskriftsarbete är genomfört kan vi dock inte svara på hur reglerna kommer att se ut. Det krävs också en utredning enligt kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning. Vi kan därför i dagsläget inte svara på hur du kommer att påverkas.

Det finns flera orsaker som tillsammans har bidragit till att arbetet med översynen har dragit ut på tiden. Vissa avsnitt i rapporten har krävt mer utredning än beräknat.

Av rapporten framgår att revidering av föreskrifterna är nödvändig för att uppnå minimikraven i direktivet. Av rapporten framgår också andra förslag på ändringar, till exempel att vissa särkrav tas bort. För att genomföra ändringarna krävs ett föreskriftsarbete där förslagen utreds enligt kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning. Vi vill påpeka att en sådan utredning kan leda till att de förslag som framgår av rapporten inte är de förslag som Transportstyrelsen slutligen fastställer. Först när ett föreskriftsarbete är genomfört kan nya regler träda i kraft.

Vi kan inte ge ett exakt svar på när nya regler kan finnas på plats. Generellt kan vi säga att ett föreskriftsarbete tar cirka ett år att genomföra. Det beror självklart på omfattningen av arbetet, vissa mindre föreskriftsförändringar kan ta kortare tid medan andra mer omfattande arbeten kan ta mer än dubbelt så lång tid. De ändringar som vi föreslår är omfattande, det är därför sannolikt att föreskriftsrevideringen kommer att ta minst ett år att genomföra.

Ett föreskriftsarbete består av flera olika moment, till exempel konsekvensutredning, intern förankring, extern remiss och eventuellt vissa EU-rättsliga anmälningsprocesser. Många av dessa moment är omfattande och tar tid. För den del som handlar om utredning kommer översynen att utgöra en viktig grund. Innan det slutliga föreskriftsförslaget kan beslutas, krävs att alla moment genomförs.

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!