Fast avfall
Här finns information om utsläpp av fast avfall från fartyg. Du hittar information om vad som definieras som fast avfall och vilka utsläppskrav och andra krav som gäller för fartyg.
Definition
Med fast avfall menas alla sorters matavfall, hushållsavfall, driftavfall, plast, lastrester, förbränningsaska, matolja, fiskeredskap och djurkadaver som genereras under ett fartygs normala användning och som regelbundet ska bortskaffas.
Förbud mot utsläpp
Fast avfall får inte släppas ut från fartyg. Det gäller för alla fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt från svenskt fartyg oavsett var de befinner sig.
Utsläpp av fast avfall i specialområden (ex. Östersjön)
Trots det generella utsläppsförbudet får följande typer av fast avfall släppas ut under vissa villkor och om fartyget är under gång:
- För matavfall gäller minst 12 nautiska mil från närmaste land, det finns även ytterligare krav på att matavfallet ska finfördelas.
- För lastrester gäller att samtliga villkor (1-4) nedan ska vara uppfyllda:
- lastrester ska inte vara skadliga för den marina miljön i enlighet med kriterierna i resolution MEPC.219(63)
- både avgångshamnen och nästa destinationshamn ska ligga inom specialområdet och att fartyget vid resa mellan dessa hamnar inte lämnar specialområdet.
- att det inte finns tillräckliga mottagningsanordningar tillgängliga i dessa hamnar
- att det släpps ut så långt som det är praktiskt möjligt från närmaste land, men inte mindre än 12 nautiska mil från närmaste land.
Rengöringsmedel eller tillsatser som finns i spolvatten från däck och utvändiga ytor får inte vara skadliga för den marina miljön i enlighet med kriterierna i resolution MEPC.219(63).
Utsläpp av fast avfall utanför specialområden
Trots förbudet får följande typer av fast avfall släppas ut under följande villkor:
- för matavfall gäller 3 nautiska mil från närmaste land och då ska matavfallet ha passerat genom en sönderfördelare eller avfallskvarn. Om det inte har behandlats är det 12 nautiska mil som gäller.
- för lastrester gäller 12 nautiska mil från närmaste land. De får inte vara skadliga för den marina miljön i enlighet med kriterierna i MEPC.219(63).
- för djurkadaver gäller så långt som möjligt från närmaste land i enlighet med resolution MEPC.219(63).
Rengöringsmedel eller tillsatser i spolvatten från lastrum, däck och utvändiga ytor får inte vara skadliga för den marina miljön i enlighet med kriterierna i resolution MEPC.219(63).
Skadligt för den marina miljön och klassificering av fasta bulklastrester
I riktlinjerna till Annex V (resolution MEPC. 219 (63)) finns det information om vad som menas med att lastrester är skadliga för den marina miljön. I enlighet med FN:s globala harmoniserade system för klassificering och märkning av kemikalier (GHS) används sju parametrar för att bedöma skadligheten för den marina miljön. Det är avsändaren av lasten som ska klassificera och deklarera lasten. Det ska göras genom att använda de sju kriterierna i enlighet med GHS, och som en del av deklarationen som krävs i avsnitt 4.2 i den Internationella koden för fasta bulklaster (IMSBC koden). För vissa produkter (t.ex. metaller och oorganiska metallföreningar) bör vägledningen i bilagorna 9 och 10 i GHS följas för att tolkningen av kriterierna ska bli korrekt.
Det finns i cirkulär MEPC.1/Circ 791 framtaget en tillfällig klassificering av fasta bulklaster som är gällande mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014. Avsändarna av lasten ska meddela de behöriga myndigheterna i hamnstaten för lastning och lossning om grunderna för den preliminära klassificeringen. Från den 1 januari 2015 ska klassificeringen sedan göras enligt de sju parametrarna i enlighet med GHS.
Övriga bestämmelser för fartyg
På alla fartyg med en längd av minst 12 meter ska skyltar finnas uppsatta som talar om hur det fasta avfallet ska omhändertas.
Alla fartyg med ett brutto om 100 eller mer och alla fartyg som är certifierade för 15 personer eller fler ska ha en avfallsplan som ska innehålla rutiner för minimering, uppsamling och behandling av fast avfall.
Alla fartyg som går i internationell fart och har ett brutto om 400 eller mer och alla fartyg som är certifierade för 15 personer eller fler ska ha en avfallsdagbok som beskriver varje utsläpp i havet, avlämning i land och förbränning ombord.
De fullständiga reglerna finns beskrivna i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg. Föreskriften är ändrad genom TSFS 2013:107 där hela kapitel 12 om fast avfall är reviderat.