Översyn av medicinska krav för körkort vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Transportstyrelsen har genomfört en översyn av kap. 15 om medicinska krav vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utredningen är nu klar och vi har tagit fram ett förslag på nya regler.
Transportstyrelsen föreslår att de medicinska kraven för innehav av körkort vid adhd och autismspektrumtillstånd tas bort. Förslaget innebär att personer som har adhd eller autismspektrumtillstånd inte kommer att genomgå en medicinsk prövning med krav på att lämna in läkarintyg, utifrån nämnda diagnoser, vid ansökan om körkortstillstånd. Ändringen innebär även att den som redan har en behörighet, ansöker om förlängning av en högre behörighet eller ansöker om taxiförarlegitimation inte kommer att prövas utifrån nämnda tillstånd.
Förslaget innebär också att Tourettes syndrom tas bort från kap. 15. Funktionsnedsättningen kategoriseras under sjukdomar i nervsystemet i ICD-11 och ska därför bedömas enligt bestämmelserna i 7 kap. om neurologiska sjukdomar i medicinföreskrifterna.
Kapitel 15 kommer därmed endast att innehålla medicinska krav vid intellektuell funktionsnedsättning. För personer som har Tourettes syndrom eller intellektuell funktionsnedsättning innebär förslaget ingen ändring i sak.
Ta del av remisshandlingarna
Frågor och svar om rapporten
De medicinska kraven för att få ha körkort vid adhd och autismspektrumtillstånd tas bort. Det innebär att det inte kommer göras någon medicinsk prövning, utifrån nämnda tillstånd, med krav på läkarintyg vid exempelvis ansökan om körkortstillstånd. Om man utöver adhd eller autism även har något annat sjukdomstillstånd som regleras i medicinföreskrifterna kommer man att prövas utifrån det eller de tillstånden även fortsättningsvis.
För personer med intellektuell funktionsnedsättning innebär förslaget ingen skillnad. Prövningen kommer att ske på samma sätt som idag.
Personer med Tourettes syndrom kommer prövas medicinskt på samma sätt som idag och med krav på läkarintyg.
Ett förändrat kunskapsläge och diagnospanorama har medfört ett behov av att modernisera nuvarande regler.
Vår utredning visar att särskilda medicinska krav för adhd och autismspektrumtillstånd inte kan motiveras.
- 99,6 procent av de enskilda med adhd eller autismspektrumtillstånd klarar den medicinska prövning som görs vid ansökan om körkortstillstånd.
- Nuvarande forskningsläge ger inget entydigt svar på om personer med adhd skiljer sig från personer utan adhd när det gäller olycksrisk och körförmåga.
- Den medicinska bedömningen visar att det inte är de symptom som är typiska vid adhd eller autismspektrumstillstånd som påverkar körförmågan negativt. Istället är det andra samtidiga tillstånd som skulle kan påverka körförmågan negativt. Dessa tillstånd kommer fortsatt att prövas utifrån kraven i medicinföreskrifterna.
Anledningen är att Tourettes syndrom kategoriseras under sjukdomar i nervsystemet i diagnosklassifikationssystemet ICD- 11. Enligt Socialstyrelsen omhändertas diagnosen av befintliga krav i kapitel 7. om neurologiska sjukdomar i medicinföreskrifterna.
I praktiken medför förslaget ingen skillnad i sak för personer med Tourettes syndrom. Den medicinska lämpligheten kommer fortsatt att prövas och de kommer att behöva lämna in läkarintyg precis som idag.
Nej, det innebär ingen ändring. De föreskriftsändringar som gjorts är språkliga och redaktionella, därför ingen ändring i sak.
Främst personer med adhd eller autism som ansöker om eller har körkort samt de som ansöker om eller har taxiförarlegitimation.
Sjukvården som utfärdar läkarintyg.
Det blir lättnader för såväl enskilda med adhd och autismspektrumtillstånd som för hälso- och sjukvården.
En effekt är att enskilda med adhd eller autismspektrumtillstånd inte längre kommer genomgå en medicinsk prövning, med krav på läkarintyg, utifrån nämnda tillstånd.
En följd av detta är att efterfrågan på läkarintyg kommer att minska vilket innebär en minskad belastning på hälso- och sjukvården. Det innebär i sin tur att tid kommer att frigöras till sjukvård vilket i förlängningen får positiva konsekvenser för patienterna.
Då analyseras inkomna remissynpunkter. Vid behov görs justeringar i förslaget innan nya föreskrifter kan beslutas. Därefter genomför vi informationsinsatser och förbereder våra IT-system och nödvändiga blanketter inför ikraftträdandet.
Transportstyrelsens mål är att föreskrifterna ska träda ikraft den 15 januari 2026.
Ett föreskriftsarbete består av flera olika moment, exempelvis konsekvensutredning, förankring, extern remiss och ibland vissa EU-rättsliga anmälningsprocesser. Många av dessa moment är omfattande och tar tid. Innan ett slutligt föreskriftsförslag kan beslutas krävs att alla moment genomförs.