Hjärta och kärl
Om du får en hjärtinfarkt eller behöver göra ett operativt ingrepp i hjärtat ska du så snart som möjligt meddela din flygläkare. Här finns mer information vad du ska tänka på, observationstid och vilka krav som ställs för att åter bli godkänd. Vi tar även upp hur kardiovaskulär riskbedömning går till.
Begränsningar efter infarkt och/eller ingrepp på hjärtats kranskärl
En hjärtinfarkt eller ett ingrepp på hjärtats kranskärl som PCI (ballongvidgning eller stent) eller bypass medför ett omedelbart förbud att utnyttja ett medicinskt intyg, och du ska snarast möjligt meddela din flygläkare.
Efter en observationstid på minst sex månader efter en hjärtinfarkt eller ett kranskärlsingrepp kan en omprövning ske, under förutsättning att bl.a. följande villkor uppfylls:
- Att eventuella riskfaktorer har reducerats till en acceptabel nivå.
- Att du inte har några symptom från hjärtat eller några läkemedel för att kontrollera kärlkramp.
- Att du uppvisar kompletta journaler från operation och eftervård.
- Att du har genomgått ett arbets-EKG och en ultraljudsundersökning av hjärtat med acceptabla resultat. I vissa fall krävs ytterligare undersökningar. Dessa undersökningar ska göras tidigast 6 månader efter hjärthändelsen. Fråga din flygläkare vilka undersökningar som krävs.
För klass 1 och 3
För klass 1 och 3 ska flygläkaren överlåta bedömningen till Transportstyrelsens flygöverläkare. Om ett förnyat godkännande kan ges, så kommer det endast att kunna ske med begränsningen OML/Flerpilotsystem för klass 1 och SSL – ”ej ensamarbete” för klass 3.
För klass 2
För klass 2 ska flygläkaren ta ställning till om ett förnyat godkännande kan ges, under gynnsamma omständigheter utan begränsning men eventuellt kan begränsningen "OSL/säkerhetspilot" eller ORL krävas.
Kardiovaskulär riskbedömning
Det är krav på att genomföra en kardiovaskulär riskbedömning för alla piloter som har ett medicinskt intyg klass 1 och 2 efter 40 år fyllda sedan februari 2025 då ändringar av kommissionens (EU) förordning 1178/2011 trädde i kraft.
Hur går kardiovaskulär riskbedömning till?
Begreppet kardiovaskulär riskbedömning innefattar en riskbedömning enligt SCORE2 eller QRISK3. Om du har flera riskfaktorer kan med fördel bägge instrumenten användas och resultaten jämföras. Flygläkare bör skicka en konsultfråga till Transportstyrelsen vid tveksamheter om tolkningen.
För klass 1 krävs lipidvärden (inte äldre än 6 månader) vid varje riskbedömning.
För klass 2 gäller att lipidvärden ska tas vid första riskbedömningen efter 40 års ålder, därefter krävs lipidvärden om mer än två riskfaktorer föreligger samt vid riskbedömning efter 60 års ålder. När lipidvärden inte tas, räcker det med QRISK3.
Mobilappen ”ESC CVD Risk Calculation” rekommenderas till flygläkarna. Kom ihåg att välja intermediär risk, vilket gäller för Sverige.
Om du vid skattning får en hög¹ risknivå ska en kardiologisk utredning övervägas. Ställningstagande till lämplig utredning, sammanfattning av resultat och riskbedömning ska i komplicerade fall göras av kardiolog.
Om den kardiovaskulära risken uppskattas till över 1 % per år är inte SP HEMS möjligt, och den operativa begränsningen OML krävs för klass 1.
¹ För klass 1 definieras en hög risk som över 1% årlig risk för hjärt-kärlhändelse, för klass 2 över 2% årlig risk.
Vägledande tabeller
Transportstyrelsen har gjort två vägledande tabeller, en för klass 1, 2 och LAPL och en för single-pilot HEMS (SP HEMS). Observera att samtliga piloter med klass 1-intyg ska göra en utökad kardiovaskulär bedömning efter fyllda 65 och vart fjärde år därefter.
Tabeller för klass 1, 2 och LAPL samt single-pilot HEMS (pdf)
Regelverk
Reglerna är ännu inte konsoliderade i Easy Access Rules, men kommer enligt uppgift att bli det. Just nu behöver du läsa i förordningstexten och AMC/GM separat. De gjorda ändringarna syns i nedanstående länkar.
Easy Access Rules for Aircrew (Regulation (EU) No 1178/2011)