Översyn av körkortskrav vid bruk av alkohol, narkotika och läkemedel

De nya reglerna innebär att bestämmelserna* om att den tidigare diagnosen alkoholmissbruk samt ett ”substansbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt” inte i sig utgör hinder att ha körkort.

*Kapitel 12 i Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Det innebär även att mindre följdändringar gjorts i kapitel 13 i samma föreskrifter samt i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:7) om innehav av körkort med villkor om alkolås.

Enligt de gamla reglerna får man inte ha körkort vid ett alkoholmissbruk och vid ett bruk av substans som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt. Dessa regler var så kallade särkrav, det innebar att kraven var strängare än i körkortsdirektivet. Som princip vill vi att våra regler innehåller så få svenska särkrav som möjligt. Vi ska inte ha strängare krav än berättigat och i det här fallet har Transportstyrelsen inte funnit tillräckligt vetenskapligt underlag för att tillstånden i sig påverkar trafiksäkerheten negativt. När vi nu har tagit hänsyn till både tillgänglighet och trafiksäkerhet anser vi att de strängare kraven kan tas bort. Vi går i en liknande utveckling på flera områden. Till exempel har vi haft särkrav när det gäller regler om medicinska krav vid adhd och autismspektrumtillstånd. Vi har också haft hårdare krav än flera andra länder i Europa när det gäller synfältsbortfall. Vi har tidigare beslutat att lätta på kraven i de här fallen.

Trafiksäkerheten är alltid mycket viktig att beakta när vi gör regeländringar. Bedömningen här är att den negativa trafiksäkerhetseffekten borde vara liten, och vi balanserar det mot tillgången till att ha körkort. Möjligheten att ingripa mot olämpliga körkortsinnehavare finns också kvar. I medicinföreskrifterna finns generella regler om att alla medicinska förhållanden som innebär en trafiksäkerhetsrisk utgör hinder för körkortsinnehav. Det innebär att man kan nekas körkort, även om man inte uppfyller kriterierna för alkoholberoende.

Av samtliga förare som troligen uppfyller kriterierna för den tidigare diagnosen missbruk eller för diagnosen skadligt bruk är det idag en mycket liten andel som hindras från att ha körkort. Det talar för att den negativa trafiksäkerhetseffekten som förändringen skulle kunna resultera i borde vara liten. Trafiksäkerheten är självklart mycket viktig, samtidigt måste våra regler vara proportionerliga i förhållande till tillgängligheten.

Ändringen innebär att fler personer än idag kommer tillåtas att ha körkort, eftersom vi inte har funnit tillräckligt vetenskapligt underlag för att dessa är en trafiksäkerhetsrisk. Generellt finns det en möjlighet att ingripa mot olämpliga körkortshavare. För att få ha körkort måste man vara både personligt- och medicinskt lämplig. I medicinföreskrifterna finns till exempel generella regler om att alla medicinska förhållanden som innebär en trafiksäkerhetsrisk utgör hinder för körkortsinnehav. Det innebär att man kan nekas körkort, även om man inte uppfyller kriterierna för alkoholberoende.

Det finns många delar av nuvarande regelverk om alkohol, narkotika och läkemedel som är otidsenliga och i behov av modernisering. Ett arbete med att revidera reglerna har därför pågått de senaste åren. Vi skickade ett förslag på helt omarbetade regler på remiss i januari 2025. Under våren 2025 mottog vi många synpunkter, främst på nuvarande regler, men vissa synpunkter lämnades även på det remitterade förslaget. Utifrån synpunkterna ansåg vi att det var nödvändigt att utreda förslaget ytterligare då det är viktigt att de nya reglerna blir bra. Eftersom den fördjupade utredningen fortfarande pågår har vi blivit tvungna att skjuta på i ikraftträdandet.

Vi inser vikten av att justera reglerna så fort som möjligt och har nu ett första steg (steg 1) genomfört vissa ändringar. Vi bedömer att dessa ändringar kommer medföra positiva konsekvenser för den enskilde. Övriga delar av regelverket ser vi över i steg 2. Förhoppningen är att helt omarbetade regler ska träda i kraft under andra halvan av 2026.

Ett föreskriftsarbete består av flera olika moment, exempelvis konsekvensutredning, förankring, extern remiss och ibland vissa EU-rättsliga anmälningsprocesser. Många av dessa moment är omfattande och tar tid. Innan ett slutligt föreskriftsförslag kan beslutas krävs att alla moment genomförs.

I Sverige har vi en lång tradition av att se strängt på alkohol och körkort. Nuvarande regler har funnits i mer än 30 år. Syftet med reglerna har varit att täcka in olika former av alkoholbruk för att säkerställa att personer som utgör en trafiksäkerhetsrisk inte får ha körkort. Reglerna är strängare än vad körkortsdirektivet kräver. De senaste åren har det vuxit fram ett förhållningssätt att Transportstyrelsen inte ska ha strängare krav och om strängare krav ändå anses nödvändigt ska de kunna motiveras väl. Vi har inte funnit tillräckligt vetenskapligt stöd för de strängare kraven, och när vi tar hänsyn till både trafiksäkerhet och tillgänglighet anser vi idag att det ur ett helhetsperspektiv är rimligt att ta bort de strängare kraven. Vi går i en liknande utveckling på flera områden. Till exempel har vi haft särkrav när det gäller regler om medicinska krav vid adhd och autismspektrumtillståndspektrumtillstånd. Vi har också haft hårdare krav än flera andra länder i Europa när det gäller synfältsbortfall. Vi har tidigare beslutat att lätta på kraven i de här fallen.

Det innebär att vi anpassat våra regler så att de inte är strängare än de minimikrav som EU:s medlemsstater har kommit överens om. De gamla alkoholreglerna var strängare än kraven i körkortsdirektivet. Vi ska inte ha strängare krav än berättigat och i det här fallet har vi inte funnit tillräckligt vetenskapligt stöd, som bekräftar ett samband mellan de svenska strängare kraven och antalet trafikolyckor.

Körkortsdirektivets krav om alkohol, narkotika och läkemedel är av övergripande karaktär. Därför ser det lite olika ut.  Länderna har olika nationella regelverk och hälso- och sjukvården fungerar på olika sätt, därför är det svårt att göra jämförelser. Vad Transportstyrelsen erfar har en del länder regler som innebär att endast alkoholberoende utgör hinder för innehav. Det finns även länder som har hinder för innehav även vid andra typer av alkoholbruk.

Ändringarna innebär ingen skillnad mot hur reglerna ser ut i dag. Diagnosen alkoholberoende kommer att utgöra hinder för innehav till dess att man har verifierat varaktig nykterhet och prognosen för fortsatt nykterhet är god, precis som idag

För att få ditt ärende prövat utifrån de nya reglerna måste du ansöka om körkortstillstånd igen (när reglerna har trätt i kraft). Vid en bedömning av om ett körkortstillstånd kan beviljas gör Transportstyrelsen en bedömning av den personliga och den medicinska lämpligheten. Ett alkoholmissbruk i sig kommer inte längre utgöra hinder för körkortsinnehav.

Du som har ett körkort eller körkortstillstånd som gäller med villkor om att lämna läkarintyg på grund av ett alkoholmissbruk eller ett bruk av substans som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt behöver inte längre lämna läkarintyg.

Om du trots det får en påminnelse från Transportstyrelsen om att inkomma med läkarintyg beror det på att automatiska utskick inte har hunnit stoppas eller att du av annan anledning ska lämna läkarintyg till Transportstyrelsen. Du kommer så snart som möjligt att få information från Transportstyrelsen om vad som gäller för dig. Vid frågor, kontakta kundtjänst. Här hittar du våra kontaktuppgifter:

Kontakta körkort

Det borde underlätta för hälso- och sjukvården eftersom föreskrifterna inte längre innehåller begreppet ”bruk av substans som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt”. Eftersom det här inte är en klinisk diagnos kan det vara svårt att avgöra när ett sådant bruk föreligger. Ändringarna innebär att läkare, ur ett körkortsperspektiv, inte längre behöver avgöra om deras patienter har ett sådant bruk. Ändringarna borde också underlätta för hälso- och sjukvården eftersom den inaktuella diagnosen alkoholmissbruk tas bort. Det innebär att läkare inte längre behöver avgöra om deras patienter uppfyller kriterierna för den inaktuella diagnosen alkoholmissbruk. En följd av att tillstånden inte längre utgör hinder för körkort är också att läkarna inte behöver utfärda lika många läkarintyg. Hälso- och sjukvården kommer inte heller att behöva genomföra provtagningar i lika stor omfattning som idag. När det gäller psykoaktiva substanser innebär ändringen i praktiken ingen skillnad mot i dag. Hälso- och sjukvården behöver även fortsättningsvis Datum 11 (13) 2025-12-19 utreda om patienten uppfyller kriterierna för diagnosen missbruk. Vi är medvetna om att reglerna behöver revideras i denna del, och kommer att omhänderta det i nästa steg av föreskriftsarbetet.

PEth-prover kan fortfarande fylla en viktig funktion vid utredning och behandling i hälso- och sjukvården, men resultat av PEth-prover kommer inte längre att användas för att återkalla körkort på grund av ”ett bruk av substans som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt”.

Reglerna om att verifiera nykterhet vid beroende finns också kvar. Alkoholmarkörer används för att verifiera varaktig nykterhet och om proverna är förhöjda kan det i en sådan situation leda till att körkortet återkallas.

Transportstyrelsen bedömer att den som har fått körkortet återkallat enbart på grund av flera förhöjda PEth-värden kan komma att uppfylla de nya kraven.

För att få sitt ärende prövat mot de nya kraven kan man ansöka om körkortstillstånd.

Nej, du får inte tillbaka ditt körkort automatiskt. För att få ditt ärende prövat mot de nya kraven kan du ansöka om körkortstillstånd.