Översyn av körkortskrav vid bruk av alkohol, narkotika och läkemedel

Idag finns regler som säger att man inte får ha körkort vid ett alkoholmissbruk och vid ett bruk av substans som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt. Dessa regler är så kallade särkrav, det innebär att kraven är strängare än i körkortsdirektivet.

Som princip vill vi att våra regler innehåller så få svenska särkrav som möjligt. Vi ska inte ha strängare krav än berättigat och i det här fallet har Transportstyrelsen inte funnit vetenskaplig evidens för att tillstånden i sig påverkar trafiksäkerheten negativt. Nuvarande alkoholregler är också strängare än kraven i körkortsdirektivet. När vi tar hänsyn till både tillgänglighet och trafiksäkerhet anser vi att de strängare kraven kan tas bort.

Vi går i en liknande utveckling på flera områden. Till exempel har vi haft särkrav när det gäller regler om medicinska krav vid adhd och autismspektrumtillstånd. Vi har också haft hårdare krav än flera andra länder i Europa när det gäller synfältsbortfall. Vi har beslutat att lätta på kraven i de här fallen (även om reglerna om adhd och autismspektrumtillstånd inte trätt i kraft än).

Trafiksäkerheten är mycket viktig att beakta när vi gör regeländringar. Bedömningen är att den negativa trafiksäkerhetseffekten som förslaget skulle kunna innebära borde vara liten, det balanserar vi mot tillgången till att ha körkort. Möjligheten att ingripa mot olämpliga körkortsinnehavare finns också kvar. I medicinföreskrifterna finns generella regler om att alla medicinska förhållanden som innebär en trafiksäkerhetsrisk utgör hinder för körkortsinnehav. Det innebär att man kan nekas körkort, även om man inte uppfyller kriterierna för alkoholberoende.

Av samtliga förare som troligen uppfyller kriterierna för den tidigare diagnosen missbruk eller för diagnosen skadligt bruk är det idag en mycket liten andel som hindras från att ha körkort. Det talar för att den negativa trafiksäkerhetseffekt som förslaget skulle kunna resultera i borde vara liten.

Trafiksäkerheten är självklart mycket viktig, samtidigt måste våra regler vara proportionerliga i förhållande till tillgängligheten.

Generellt finns det en möjlighet att ingripa mot olämpliga körkortshavare. För att få ha körkort måste man vara både personligt och medicinskt lämplig.

I medicinföreskrifterna finns till exempel generella regler om att alla medicinska förhållanden som innebär en trafiksäkerhetsrisk utgör hinder för körkortsinnehav. Det innebär att man kan nekas körkort, även om man inte uppfyller kriterierna för alkoholberoende.

Det finns många delar av nuvarande regelverk om alkohol, narkotika och läkemedel som är otidsenliga och i behov av modernisering. Ett arbete med att revidera reglerna har därför pågått de senaste åren. Vi skickade ett förslag på helt omarbetade regler på remiss i januari 2025. Under våren 2025 mottog vi många synpunkter, främst på nuvarande regler, men vissa synpunkter lämnades även på det remitterade förslaget. Utifrån synpunkterna ansåg vi att det var nödvändigt att utreda förslaget ytterligare då det är viktigt att de nya reglerna blir bra. Eftersom den fördjupade utredningen fortfarande pågår har vi blivit tvungna att skjuta på i ikraftträdandet.

Vi inser vikten av att justera reglerna så fort som möjligt och vi föreslår därför att i ett första steg (steg 1) genomföra vissa mindre ändringar. Vi bedömer att dessa ändringar kommer medföra stora positiva konsekvenser för den enskilde. Övriga delar av regelverket ser vi över i steg 2. Förhoppningen är att helt omarbetade regler ska träda i kraft under andra halvan av 2026.

I Sverige har vi en lång tradition av att se strängt på alkohol och körkort. Nuvarande regler har funnits i mer än 30 år. Syftet med reglerna har varit att täcka in olika former av alkoholbruk för att säkerställa att personer som utgör en trafiksäkerhetsrisk inte får ha körkort. Reglerna är strängare än vad körkortsdirektivet kräver. De senaste åren har det vuxit fram ett förhållningssätt att Transportstyrelsen inte ska ha strängare krav och om strängare krav ändå anses nödvändigt ska de kunna motiveras väl. Vi har inte funnit evidensbaserat vetenskapligt stöd för de strängare kraven, när vi tar hänsyn till både trafiksäkerhet och tillgänglighet anser vi idag att det ur ett helhetsperspektiv är rimligt att ta bort de strängare kraven.  

Vi går i en liknande utveckling på flera områden. Till exempel har vi haft särkrav när det gäller regler om medicinska krav vid adhd och autismspektrumtillståndspektrumtillstånd. Vi har också haft hårdare krav än flera andra länder i Europa när det gäller synfältsbortfall. Vi har beslutat att lätta på kraven i de här fallen (även om ändringarna gällande adhd och autismspektrumtillståndspektrumtillstånd inte trätt i kraft än).

Det innebär att vi anpassar våra regler så att de inte är strängare än de minimikrav som EU:s medlemsstater har kommit överens om.

Nuvarande alkoholregler är strängare än kraven i körkortsdirektivet. Vi ska inte ha strängare krav än berättigat och i det här fallet finns det inte evidensbaserat vetenskapligt stöd, som bekräftar ett samband mellan de svenska strängare kraven och antalet trafikolyckor.

Körkortsdirektivets krav om alkohol, narkotika och läkemedel är av övergripande karaktär. Därför ser det lite olika ut.  Länderna har olika nationella regelverk och hälso- och sjukvården fungerar på olika sätt, därför är det svårt att göra jämförelser. Vad Transportstyrelsen erfar har en del länder regler som innebär att endast alkoholberoende utgör hinder för innehav. Det finns även länder som har hinder för innehav även vid andra typer av alkoholbruk.

Ändringarna innebär ingen skillnad mot hur reglerna ser ut i dag. Diagnosen alkoholberoende kommer att utgöra hinder för innehav till dess att man har verifierat varaktig nykterhet och prognosen för fortsatt nykterhet är god, precis som idag.

För att få ditt ärende prövat utifrån föreslagna regler måste du ansöka om körkortstillstånd när de föreslagna reglerna har trätt i kraft. Vid en bedömning av om ett körkortstillstånd kan beviljas gör Transportstyrelsen en bedömning av den personliga och den medicinska lämpligheten. Ett alkoholmissbruk i sig kommer inte längre utgöra hinder för körkortsinnehav.

De regler som finns idag gäller tills nya regler har trätt i kraft. Vi måste därför bedöma dig utifrån dagens regler. Det skulle kunna innebära att du får ditt körkort återkallat.

De regler som finns idag gäller tills nya regler har trätt i kraft. Vi måste därför bedöma dig utifrån dagens regler. Det har dock skett en förändring i praxis när det gäller vad som avses med ”ett bruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt”. I pågående ärenden beaktar Transportstyrelsen förändrad praxis. Ett fåtal förhöjda testvärden är enligt ny domstolspraxis ensamt otillräckligt för att konstatera ett alkoholbruk som gör att körkortet ska återkallas.

Våra föreskrifter är i vissa delar otidsenliga och hänvisar till ett äldre diagnosverktyg, DSM-IV, där diagnosen alkoholmissbruk finns. Det är ett av skälen till att reglerna behöver moderniseras.

Även om föreskrifterna hänvisar till en tidigare diagnos är de gällande och enligt körkortslagen ska ett körkort återkallas om en person är medicinskt olämplig. I det intyg som Transportstyrelsen efterfrågar i alkoholärenden ställs frågor utifrån det äldre diagnosverktyget, vilket innebär att intygsskrivande läkare ombeds ta ställning till de kriterier som föreskrifterna hänvisar till.

Förslaget borde underlätta för hälso- och sjukvården eftersom föreskrifterna inte längre kommer att innehålla begreppet ”bruk av substans som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt”. Eftersom det här inte är en klinisk diagnos kan det vara svårt att avgöra när ett sådant bruk föreligger. I den praxis som vuxit fram har bland annat PEth-prover spelat en avgörande roll. Föreslaget innebär att läkare, ur ett körkortsperspektiv, inte längre behöver avgöra om deras patienter har ett sådant bruk.

Förslaget borde också underlätta för hälso- och sjukvården eftersom den inaktuella diagnosen alkoholmissbruk kommer att tas bort. Det innebär att läkare inte längre behöver avgöra om deras patienter uppfyller kriterierna för den inaktuella diagnosen alkoholmissbruk.

En följd av att tillstånden inte längre utgör hinder för körkort är också att läkarna inte behöver utfärda lika många läkarintyg. Hälso- och sjukvården kommer inte heller att behöva genomföra provtagningar i lika stor omfattning som idag.

När det gäller psykoaktiva substanser innebär ändringen i praktiken ingen skillnad mot i dag. Hälso- och sjukvården behöver även fortsättningsvis utreda om patienten uppfyller kriterierna för diagnosen missbruk. Vi är medvetna om att reglerna behöver revideras i denna del, och kommer att omhänderta det i nästa steg av föreskriftsarbetet.

Det här är ett förslag. Syftet med en remiss är just att få in synpunkter för att kunna avgöra om förslaget håller eller om det är något som behöver justeras. Det är inte ovanligt att vissa delar av ett förslag behöver omarbetas efter synpunkter som inkommit i samband med remissen.

När remisstiden har gått ut gör vi en analys av inkomna synpunkter. Hur vi sedan går vidare med förslaget beror på vilka typer av synpunkter vi får.

Ett föreskriftsarbete består av flera olika moment, exempelvis konsekvensutredning, förankring, extern remiss och ibland vissa EU-rättsliga anmälningsprocesser. Många av dessa moment är omfattande och tar tid. Innan ett slutligt föreskriftsförslag kan beslutas krävs att alla moment genomförs.

Enligt nuvarande regler behöver läkare bland annat bedöma om deras patienter har ”ett bruk av substans som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt”. I den praxis som vuxit fram har bland annat PEth-prover spelat en avgörande roll.

Förslaget innebär att reglerna om ”ett bruk av substans som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt tas bort”. Läkare behöver därför inte, ur ett körkortsperspektiv, avgöra om deras patienter har ett sådant bruk. PEth-prover kan fortfarande fylla en viktig funktion vid utredning och behandling i hälso- och sjukvården, men förslaget innebär att resultat av PEth-prover inte längre kommer att användas för att återkalla körkort på grund av ett sådant bruk.

För den som har ett körkort med villkor om att verifiera varaktig nykterhet (till exempel på grund av beroende) kommer alkoholmarkörer fortfarande fylla en viktig funktion.

Läs frågor och svar om PEth-test

Eftersom förslaget innebär att ”ett bruk av substans som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt” inte är hinder för att ha körkort kommer den praxis som vuxit fram där PEth-prover spelat en stor roll inte längre vara aktuell. Återkallelser på grund av förhöjda PEth-värden kommer därför inte att förekomma i detta avseende. Däremot kvarstår reglerna om att verifiera nykterhet vid beroende. Alkoholmarkörer används för att verifiera varaktig nykterhet och om proverna är förhöjda kan det i en sådan situation leda till att körkortet återkallas.

Transportstyrelsen bedömer att den som har fått körkortet återkallat enbart på grund av flera förhöjda PEth-värden kan komma att uppfylla de föreslagna kraven.

För att få sitt ärende prövat mot de nya kraven kan man ansöka om körkortstillstånd när de föreslagna reglerna har trätt i kraft.

Nej, du får inte tillbaka ditt körkort automatiskt. För att få ditt ärende prövat utifrån de föreslagna reglerna måste du ansöka om körkortstillstånd när de föreslagna reglerna har trätt i kraft.