Syn

Synskärpa

Kraven i 1 § anger vilken synskärpa som ska uppnås för lägre behörigheter och traktorkort. Det regleras inte exakt hur synskärpan ska mätas, det är upp till den som utfärdar synintyget att säkerställa att vedertagna metoder används för att mäta synskärpan korrekt och att de uppgifter som lämnas är tillförlitliga. Däremot regleras att kravet på synskärpa gäller vid ett avstånd på 4–6 meter från ögat. Det är för att tydliggöra att det är synskärpan på långt håll som avses och inte närsynskärpan. Som framgår av det allmänna rådet behöver inte det fysiska avståndet vara 4–6 meter när synskärpan mäts, utan avståndet får simuleras på olika sätt.

Korrigerande linser

Det är tillåtet att använda korrigerande linser för att uppnå den synskärpa som krävs. De vanligaste korrigerande linserna är glasögon och kontaktlinser.

Om kontaktlinser eller glasögon används vid undersökningen för att nå upp till kravet på synskärpa kan Transportstyrelsen besluta att körkortstillståndet eller körkortet ska gälla med villkor att använda glasögon eller kontaktlinser när personen kör. Detta följer av 3 kap. 10 § körkortslagen (1998:488) och 3 kap. 9 § körkortsförordningen (1998:980). Beslutet om villkor om glasögon eller kontaktlinser skrivs in med en sifferkod på körkortet.

Andra korrigerande linser än glasögon och kontaktlinser

Paragrafen är teknikneutral vilket innebär att även andra korrigerande linser än de traditionella i glasögon och kontaktlinser accepteras som hjälpmedel för att korrigera synskärpan till den nivå som krävs.

Om annat optiskt hjälpmedel används vid undersökningen för att nå upp till kravet på synskärpa kan Transportstyrelsen besluta att körkortstillståndet eller körkortet ska gälla med villkor att använda hjälpmedlet när personen kör. Detta följer av 3 kap. 10 § Körkortslagen och 3 kap. 9 § körkortsförordningen (1998:980). Beslutet om villkor om optiskt hjälpmedel skrivs in med en sifferkod på körkortet.

Korrigerande linser, men inte vid undersökningen

Synkorrigering genom att till exempel nattetid använda en stabil kontaktlins (så kallade hårda linser) för att omforma hornhinnan, kan göra att en person klarar kraven för synskärpa utan att behöva några korrigerande linser vid undersökningen. Eftersom korrigeringen inte används vid synundersökningen redovisas synskärpan som okorrigerad i synintyget.

Operation för bättre synskärpa

Olika typer av operationer kan göras för att förbättra synskärpan, många gånger så att korrigering inte längre behövs för att uppnå den synskärpa som krävs. Det förekommer till exempel laseroperationer och byten av lins i ögat. Har personen sedan tidigare ett villkor om glasögon eller linser på sitt körkort, kan personen begära att få villkoret borttaget. Transportstyrelsen kommer i så fall att behöva ett intyg om synskärpa efter operationen.

Synskärpa

Kraven i 2 § anger vilken synskärpa som ska uppnås för högre behörigheter och taxiförarlegitimation. Det regleras inte exakt hur synskärpan ska mätas, det är upp till den som utfärdar synintyget att säkerställa att vedertagna metoder används för att mäta synskärpan korrekt och att de uppgifter som lämnas är tillförlitliga. Däremot regleras att kravet på synskärpa gäller vid ett avstånd på 4–6 meter från ögat. Det är för att tydliggöra att det är synskärpan på långt håll som avses och inte närsynskärpan. Som framgår av det allmänna rådet behöver inte det fysiska avståndet vara 4–6 meter när synskärpan mäts, utan avståndet får simuleras på olika sätt.

Paragrafen anger en lägsta gräns för synskärpan i respektive öga när det gäller körkort för tung lastbil och buss. För taxiförarlegitimation finns inget krav om viss synskärpa i respektive öga, men däremot en lägsta nivå för synskärpan när det gäller seende med båda ögonen samtidigt. Taxiförare kan alltså ha en synskärpa på mindre än 0,1 i det sämre ögat och ändå uppfylla kravet för synskärpa. Av 2 kap. 4 § följer dock att en taxiförare inte helt får sakna syn på ena ögat eller bara använda ett öga.

Korrigerande linser

Även när det gäller körkort för högre behörigheter och för taxiförarlegitimation är det tillåtet att använda korrigerande linser för att uppnå den synskärpa som krävs. Se vidare i kompletterande upplysningar till 1 §.

Andra korrigerande linser än glasögon och kontaktlinser

Andra korrigerande linser kan godtas. Se vidare i kompletterande upplysningar till 1 § om förutsättningarna för det.

Korrigeringen ska tolereras väl

Av paragrafen framgår att korrektionen ska tolereras väl. Det kan till exempel handla om att de glasögon eller linser som används ska fungera och av allmänna råd framgår att man vid bedömning av om korrektionen tolereras väl bör ta hänsyn till om korrektionen fungerar både när man tittar med varje öga för sig (monokulärt) och när man tittar med båda ögonen tillsammans (binokulärt).

Föreskriften säger dock inte något om under hur lång tid korrektionen ska fungera. Men den som kör bil har alltid ett eget ansvar att försäkra sig om att den kan köra på ett säkert sätt (jämför med 3 kap. 1 § Trafikförordningen SFS 1998:1276). Den som behöver korrigering för att nå upp till kraven på synskärpa kommer, som framgår ovan, dessutom att ha ett villkor på sitt körkort om att korrigering måste användas vid körning.

Styrka på glasögon (dioptrier)

Anledningen till att det i paragrafen regleras att glasögonglas som är starkare än +8 dioptrier inte tillåts är att det finns en reglering om detta i EU:s körkortsdirektiv. Den bakomliggande medicinska orsaken är att det kan föra med sig att man får en konstgjord synfältsdefekt då man har glasögonen på sig.

Korrigerande linser, men inte vid undersökningen

Även när det gäller körkort för högre behörigheter och för taxiförarlegitimation kan synkorrigering ske så att man klarar kraven för synskärpa utan att behöva några korrigerande linser vid undersökningen (till exempel genom att använda en stabil kontaktlins nattetid). Eftersom korrigeringen inte används vid synundersökningen redovisas synskärpan som okorrigerad i synintyget. Se vidare i kompletterande upplysningar till 1 §.

Operation för bättre synskärpa

Olika typer av operationer kan göras för att förbättra synskärpan, många gånger så att korrigering inte behövs för att uppnå den synskärpa som krävs. Se vidare i kompletterande upplysningar till 1 § om operation för bättre synskärpa.

Observera att 3 § gäller för innehav av körkort för högre behörigheter och för taxiförarlegitimation. En plötslig försämring av synskärpan under 0,3 i ena ögat innebär alltså hinder för innehav av sådan behörighet, även om synskärpan är högre än 0,1, vilket annars är det lägsta värde på synskärpan som enligt 2 § accepteras för det sämre ögat.

Anledningen till regleringen är att det behövs tid för att vänja sig vid de nya förutsättningarna. Förmågan att uppfatta djup och göra riktiga avståndsbedömningar kan påverkas när synskärpan i det ena ögat plötsligt blir sämre. Vid bedömning av vad som utgör en lämplig anpassningsperiod bör hänsyn tas till vad som i det enskilda fallet är tillräckligt länge för att nedsättningen av synskärpan inte ska vara till besvär i trafiken. Det kan ofta behövas en period om minst sex månader, men anpassningsperioden kan alltså behöva vara längre än sex månader. Det kan dock inte uteslutas att det i vissa fall är möjligt att anpassning har skett på kortare tid.

För innehav av körkort för lägre behörigheter eller traktorkort finns inte motsvarande reglering.

Utgångspunkten är att man inte får ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation om man inte kan se med båda ögonen. Den som till exempel helt saknar syn på ett öga får alltså inte inneha högre behörigheter eller taxiförarlegitimation. Detsamma gäller vid ocklusion där det ena ögat är övertäckt, till exempel för att behandla dubbelseende.

Det är dock möjligt att, under de förutsättningar som anges i paragrafen, ha lägre behörigheter och traktorkort trots seende med bara ett öga, om anpassning har skett.

Observera att det är två kriterier som ska vara uppfyllda för att en person ska anses helt sakna syn i ett öga. Personen ska både sakna förmåga att uppfatta ljus och synskärpan ska vid mätning enligt 1 eller 2 §§ vara 0. En person som har uppmätt synskärpa 0,01 anses alltså, i föreskriftens mening, inte helt sakna syn i det ögat.

Anledningen till regleringen om anpassningsperiod är att det behövs tid för att vänja sig vid de nya förutsättningarna. Förmågan att uppfatta djup och göra riktiga avståndsbedömningar kan vara påverkat när bara det ena ögat används. Vid bedömning av vad som utgör en lämplig anpassningsperiod bör hänsyn tas till vad som i det enskilda fallet är tillräckligt länge för att tillståndet inte ska vara till besvär i trafiken. Det kan ofta behövas en period om minst sex månader, men anpassningsperioden kan alltså behöva vara längre än sex månader. Det kan dock inte uteslutas att det i vissa fall är möjligt att anpassning har skett på kortare tid.

Statisk perimetri

Det finns många olika metoder som kan användas för att mäta en persons synfält. Perimetri innebär mätning av synfältet med ett speciellt instrument, en så kallad perimeter. Statisk perimetri innebär att ett stillastående ljusstimuli visas i ett antal förutbestämda positioner. Testpersonen ska fixera blicken centralt och trycka på en knapp när ett stimuli upptäcks. På så sätt testas personens förmåga att uppfatta de ljuspunkter som visas. Resultatet kan användas för att bedöma om personen har synfältsnedsättningar.

Estermanprogram och likvärdiga program

I en perimeter kan synfältet testas på olika sätt, genom att olika program i apparaten används. I 5 § regleras att det program som ska användas för att undersöka om synfältet uppfyller kraven för körkortsinnehav är ett Estermanprogram. Av paragrafen framgår också att andra undersökningsprogram än Esterman är tillåtna under förutsättning att programmen är likvärdiga med ett Estermanprogram. I 10 § definieras vad ett Estermanprogram är och i 11 § definieras vad ett likvärdigt program är.

Undersökningsresultatets tillförlitlighet

Resultatet av en synfältsundersökning behöver vara tillförlitligt för att det ska kunna ligga till grund för att bedöma att en person är medicinsk lämplig för körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation. Ett osäkert undersökningsresultat styrker inte att synfältskravet är uppfyllt, se till exempel avgörande från Kammarrätten i Göteborg den 10 maj 2023 i mål 961–23.

En omständighet som har betydelse vid bedömningen av om ett resultat är tillförlitligt eller inte är andelen falskt positiva svar. Om det av resultatet framgår att det finns falskt positiva svar betyder det att testpersonen har angett (genom att trycka på en knapp) att hen sett testpunkter utan att någon punkt varit tänd. Funktionen finns för att utesluta en möjlighet att klara testet genom att trycka hela tiden.

Det är inte möjligt att ange en exakt gräns för max antal falskt positiva svar som kan accepteras för att kunna göra bedömningen att en person är medicinskt lämplig för att ha körkort, taxiförarlegitimation eller traktorkort. Hos Transportstyrelsen är praxis att undersökningsresultat med upp till 10 procent falskt positiva svar generellt accepteras och att mer än 20 procent falskt positiva svar inte accepteras. Vid värden mellan 10 procent och 20 procent falskt positiva svar är praxisen att en helhetsbedömning måste göras. I det ovan nämnda avgörandet från Kammarrätten i Göteborg bedömde domstolen att ett resultat från en synfältsundersökning med 25 procent falskt positiva svar innehöll så många falskt positiva svar att resultatet kunde ifrågasättas.

Även om det är önskvärt att de resultat som inkommer till myndigheten är tillförlitliga kan ett otillförlitligt resultat dock utgöra tillräckligt underlag för att kunna bedöma att synfältskraven inte är uppfyllda. Det beror på att bristande tillförlitlighet endast innebär att undersökningsresultatet kan vara bättre än i verkligheten. Resultatet kan dock aldrig vara sämre än verkligheten. Detta betyder att det går att bedöma att en person med ett resultat från en otillförlitlig undersökning inte uppfyller synfältskraven om resultatet från synfältsundersökningen visar på sådan synfältsnedsättning.

Transportstyrelsen är medveten om att tillförlitligheten i undersökningen kan ses på annat sätt om resultatet ska användas inom vården för att bedöma exempelvis progress av en ögonsjukdom.

Krav på synfältets utbredning och ljuskänslighet

Utgångspunkten är att alla testpunkter i ett Estermanprogram eller i ett likvärdigt program ska uppfattas inom det område som anges i 6 §. I 7 § regleras vilka avsteg som får förekomma från att samtliga testpunkter uppfattas.

Figur 1 och figur 2 beskriver visuellt vad som anges i text i första stycket i 6 § och visar det område i synfältet där kraven om tillräcklig ljuskänslighet gäller. Synfältet ska alltid ha tillräcklig ljuskänslighet inom ett område som är minst 120 grader brett och 20 grader upp och ner på var sida om horisontalplanet.

En förskjutning av det reglerade området i sidled kan göras om det behövs för att en person ska klara synfältskraven. Området på ena sidan av vertikalplanet kan minskas och då utökas i stället kravområdet på andra sidan i motsvarande mån. Gränsen för hur långt i sidled som kravområdet kan flyttas är att det alltid måste vara minst 50 grader på ena sidan av vertikalplanet. I figur 2 visas maximal sidoförskjutning åt höger respektive åt vänster.

Det är bara åt ena eller andra hållet i sidled som det reglerade området kan förskjutas, inte uppåt eller nedåt. Det reglerade området omfattar 20 grader uppåt och 20 grader nedåt från horisontalplanet.

Bedömning av vilka testpunkter som ligger inom området som regleras i 6 §

Det kan vara svårt att se om vissa av testpunkterna i ytterkanterna ligger inom det reglerade området i höjdled och sidled när man tittar på utskrifterna av undersökningsresultaten från ett Estermanprogram. Det beror på att gradmarkeringarna på synfältskartorna inte är exakta och att testpunkterna är mindre än illustrationen av dem på utskrifterna av undersökningsresultaten.

Placeringen av testpunkterna är inte precis lika i alla Estermanprogram. Det kan skilja sig något mellan undersökningsinstrument från olika tillverkare. I gränsfall är det viktigt att fastställa koordinaterna för testpunkter eftersom det kan vara avgörande i det enskilda fallet. Information om testpunkternas placering finns ofta i manualen för instrumentet.

Här följer exempel som visar vilka testpunkter som ligger utanför och inom det reglerade området för innehav av lägre behörigheter och traktor i de vanligast förekommande Estermanprogrammen i körkortsärenden.

• De röda testpunkterna ligger utanför det reglerade området.
• De lila testpunkterna ligger inom det reglerade området, men de kan uteslutas genom sidförskjutning av kravområdet.
• Övriga testpunkter (blå, gröna och gula) ligger inom det reglerade området.

Observera att färgsättningen av testpunkterna i exemplen gäller standardprogram enligt tillgänglig programversion (2021-11-01). Testpunkternas placering i något specialprogram eller i en ny programversion kan alltså avvika.

Figur 3 Bilden visar testpunkternas placering i Humphrey – Lägre behörigheter

Figur 4 Bilden visar testpunkternas placering i Octopus – Lägre behörigheter

Figur 5 Bilden visar testpunkternas placering i Henson – Lägre behörigheter

Figur 6 Bilden visar testpunkternas placering i Oculus – Lägre behörigheter

Figur 7 Bilden visar testpunkternas placering i Optopol – Lägre behörigheter

Begreppet nedsatt ljuskänslighet

Nedsatt ljuskänslighet har sedan tidigare uttryckts som synfältsdefekt. Nu används istället begreppet ”nedsatt ljuskänslighet” för att beskriva att det är fråga om testpunkter som inte uppfattas (alltså testpunkter som inte ses).

Nedsatt ljuskänslighet kan accepteras under vissa förutsättningar

I 7 § regleras vilken nedsatt ljuskänslighet som får finnas i det område som regleras i 6 §.

Bilden nedan visar testpunkternas ungefärliga placering i ett Estermanprogram och bilden är avsedd för att tydliggöra vad som regleras i 7 §. Den röda rektangeln markerar det område som omfattas av 6 §.

Första stycket i 7 § handlar om vilken nedsatt ljuskänslighet som får finnas i den mest centrala delen av synfältet. Den röda cirkeln markerar detta område inom 20 grader från synfältets centrum.

• Den blåa cirkeln markerar området inom 10 graderna från synfältets centrum. I detta område får ingen osedd testpunkt finnas.
• I området mellan den blåa och röda cirkeln (det ljusröda området mellan 10 och 20 grader från synfältets centrum) får en osedd testpunkt finnas. I bilden nedan har en sådan osedd testpunkt markerats med en grön kvadrat.

De två orangea rutorna innanför den röda cirkeln (inom de centrala 20 graderna från synfältets centrum) visar exempel på placering och antal av osedda testpunkter som inte får finnas om kraven för synfältet ska vara uppfyllt.

Figur 8 Bilden visar tillåtna och otillåtna synfältsnedsättningar för lägre behörigheter

Andra stycket i 7 § handlar om vilken nedsatt ljuskänslighet som får finnas i området utanför den mest centrala delen av synfältet. Inom det reglerade området, men utanför den röda cirkeln i bilden ovan, får det finnas flera osedda testpunkter.

• Det får förekomma flera områden med två intilliggande testpunkter som inte ses. Exempel på tillåtna områden med två intilliggande osedda testpunkter visas i bilden ovan, markerade som gröna rektanglar till vänster i bilden.
• Dessutom får man ha ett (1) område med tre intilliggande testpunkter som inte ses. Exempel på ett tillåtet område med tre intilliggande osedda testpunkter visas i bilden ovan, markerat som ett grönt område till höger i bilden.

Den orangea rutan till vänster i det perifera synfältet visar exempel på antal osedda testpunkter som inte får finnas om kraven för synfältet ska vara uppfyllt. Se dock vidare nedan om hur testpunkterna i detta exempel kan bedömas om det reglerade området förskjuts i sidled.

Tredje stycket i 7 § innebär att ett område med nedsatt ljuskänslighet aldrig får motsvara mer än tre intilliggande testpunkter. Det gäller oavsett om en av de osedda testpunkterna ligger inom de centrala 20 graderna och resterande utanför.

I den orangea rutan till höger visas ett exempel på intilliggande osedda testpunkter där en testpunkt ligger inom de centrala 20 graderna och tre testpunkter ligger perifert. En sådan synfältsnedsättning är inte tillåten eftersom det totala antalet intilliggande osedda testpunkter är fler än tre.

Bedömning av vilka testpunkter som ligger i det centrala respektive det perifera synfältsområdet

Som beskrivits i de kompletterande upplysningarna till 6 § är placeringen av testpunkterna inte precis lika i alla Estermanprogram. Det kan skilja sig något mellan undersökningsinstrument (perimetrar) från olika tillverkare. I gränsfall är det viktigt att fastställa koordinaterna för testpunkter eftersom det kan vara avgörande i det enskilda fallet. Information om testpunkternas placering finns ofta i manualen för instrumentet.

Här nedan följer exempel som visar vilka testpunkter som ligger inom det centrala synfältet respektive perifert i de vanligast förekommande Estermanprogrammen i körkortsärenden.

• De gula testpunkterna ligger inom 10 grader, vilket markeras av den blå cirkeln i bilden ovan.
• De gröna testpunkterna ligger mellan 10 och 20 grader från synfältets centrum. Det ljusröda området i bilden ovan visar denna del av synfältet.
• De lila och blåa testpunkterna ligger utanför 20 grader från synfältets centrum men inom det reglerade området.

När det gäller de lila testpunkterna vill vi peka på att bestämmelsen i 6 § tillåter att det reglerade området förskjuts i sidled så att de lila testpunkterna på ena sidan utesluts. I avsnittet ovan om att nedsatt ljuskänslighet kan accepteras under vissa förutsättningar finns ett exempel med en orange ruta till vänster i det perifera synfältet som visar fyra osedda testpunkter. I bilden nedan visas förskjutningen i sidled och att de två yttre testpunkterna i den orangea rutan hamnar utanför det reglerade området efter sidoförskjutning.

Figur 9 Bilden visar tillåtna och otillåtna synfältsnedsättningar vid sidoförskjutning för lägre behörigheter

Figur 10 Bilden visar testpunkternas placering i Humphrey – Lägre behörigheter

Figur 11 Bilden visar testpunkternas placering i Octopus – Lägre behörigheter

Figur 12 Bilden visar testpunkternas placering i Henson – Lägre behörigheter

Figur 13 Bilden visar testpunkternas placering i Oculus – Lägre behörigheter

Figur 14 Bilden visar testpunkternas placering i Optopol – Lägre behörigheter

Testpunkter som ligger intill varandra

Som intilliggande testpunkter räknas punkter som ligger intill varandra vertikalt, horisontellt eller diagonalt. Testpunkternas exakta placering kan skilja sig åt beroende på i vilket instrument Estermanundersökningen görs. Dessutom är punkterna placerade på olika avstånd från varandra. Det gör att det ibland kan vara svårt att avgöra om en testpunkt ligger intill en annan punkt eller inte.

Hos Transportstyrelsen har det utvecklats en praxis där det avgörande för om en osedd testpunkt anses intilliggande eller inte, är om det finns någon sedd rad av testpunkter eller enstaka sedda punkter mellan de osedda testpunkterna.
Nedan visas tre bilder med tydliga exempel på vad som avses med intilliggande testpunkter. De testpunkter som inte ses har markerats med svarta fyrkanter och de som ses med ringar.

• I de två första bilderna finns det tre intilliggande osedda testpunkter.
• I den tredje bilden finns det två intilliggande osedda testpunkter och ytterligare en osedd testpunkt.

Bilden visar exempel på osedda testpunkter som ligger intill varandra

Krav på synfältets utbredning och ljuskänslighet

Utgångspunkten är att alla testpunkter i ett Estermanprogram eller i ett likvärdigt program ska uppfattas inom det område som anges i 8 §. I 9 § regleras vilka avsteg som får förekomma från att samtliga testpunkter uppfattas.

Figur 15 och figur 16 beskriver visuellt vad som anges i text i första stycket i 8 § och visar det område i synfältet där kraven om tillräcklig ljuskänslighet gäller. Synfältet ska alltid ha tillräcklig ljuskänslighet inom ett område som är minst 160 grader brett och 30 grader upp och ner på var sida om horisontalplanet.

En förskjutning av det reglerade området i sidled kan göras om det behövs för att en person ska klara synfältskraven. Området på ena sidan av vertikalplanet kan minskas och då utökas i stället kravområdet på andra sidan i motsvarande mån. Gränsen för hur långt i sidled som kravområdet kan flyttas är att det alltid måste vara minst 70 grader på ena sidan av vertikalplanet. I figur 16 visas maximal sidoförskjutning åt höger respektive åt vänster.

Det är bara åt ena eller andra hållet i sidled som det reglerade området kan förskjutas, inte uppåt eller nedåt. Det reglerade området omfattar 30 grader uppåt och 30 grader nedåt från horisontalplanet.

Bedömning av vilka testpunkter som ligger inom området som regleras i 8 §

Det kan vara svårt att se om vissa av testpunkterna i ytterkanterna ligger inom det reglerade området i höjdled och sidled när man tittar på utskrifterna av undersökningsresultaten från ett Estermanprogram. Det beror på att gradmarkeringarna på synfältskartorna inte är exakta och att testpunkterna är mindre än illustrationen av dem på utskrifterna av undersökningsresultaten. 

Placeringen av testpunkterna är inte precis lika i alla Estermanprogram. Det kan skilja sig något mellan undersökningsinstrument från olika tillverkare. I gränsfall är det viktigt att fastställa koordinaterna för testpunkter eftersom det kan vara avgörande i det enskilda fallet. Information om testpunkternas placering finns ofta i manualen för instrumentet.

Här följer exempel som visar vilka testpunkter som ligger utanför och inom det reglerade området för innehav av högre behörigheter och taxiförarlegitimation i de vanligast förekommande Estermanprogrammen i körkortsärenden.

• De röda testpunkterna ligger utanför det reglerade området.
• De lila testpunkterna ligger inom det reglerade området, men de kan uteslutas genom sidförskjutning av kravområdet.
• Övriga testpunkter (blå, gröna och gula) ligger inom det reglerade området.

Observera att färgsättningen av testpunkterna i exemplen gäller standardprogram enligt tillgänglig programversion (2021-11-01). Testpunkternas placering i något specialprogram eller i en ny programversion kan alltså avvika.

Figur 17 Bilden visar testpunkternas placering i Humphrey – Högre behörigheter

Figur 18 Bilden visar testpunkternas placering i Octopus – Högre behörigheter

Figur 19 Bilden visar testpunkternas placering i Henson – Högre behörigheter

(De orangea testpunkterna längst ut till höger och vänster i Henson-perimetrar ligger utanför det reglerade området, om man inte gör någon sidoförskjutning. Vid en sidoförskjutning ingår de två testpunkterna på den sida dit kravområdet förskjutits. Detta på grund av att området på den sidan ökar i motsvarande mån som området minskar på andra sidan.)

Figur 20 Bilden visar testpunkternas placering i Oculus – Högre behörigheter

Figur 21 Bilden visar testpunkternas placering i Optopol – Högre behörigheter

Begreppet nedsatt ljuskänslighet

Nedsatt ljuskänslighet har sedan tidigare uttryckts som synfältsdefekt. Nu används istället begreppet ”nedsatt ljuskänslighet” för att beskriva att det är fråga om testpunkter som inte uppfattas (alltså testpunkter som inte ses).

Nedsatt ljuskänslighet kan accepteras under vissa förutsättningar

I 9 § regleras vilken nedsatt ljuskänslighet som får finnas i det område som regleras i 8 §.

Bilden nedan visar testpunkternas ungefärliga placering i ett Estermanprogram och bilden är avsedd för att tydliggöra vad som regleras i 9 §. Den röda rektangeln markerar det område som omfattas av 8 §. Den röda cirkeln markerar det centrala synfältet ut till 30 grader från synfältets centrum.

Till skillnad från vad som gäller för lägre behörigheter och traktorkort får det inte finnas någon nedsatt ljuskänslighet i den mest centrala delen av synfältet när det gäller högre behörigheter och taxiförarlegitimation. Samtliga testpunkter inom 30 graders radie från synfältets centrum behöver kunna uppfattas.

Den orangea rutan inom de centrala 30 graderna från synfältets centrum visar exempel på placering och antal av osedda testpunkter som inte får finnas om kraven för synfältet ska vara uppfyllt.

Figur 22 Bilden visar tillåtna och otillåtna synfältsnedsättningar för högre behörigheter

I det perifera synfältet får det finnas områden med nedsatt ljuskänslighet även för högre behörigheter och taxiförarlegitimation, på motsvarande sätt som för lägre behörigheter och traktorkort.

Inom det reglerade området, men utanför den röda cirkeln i bilden ovan, får det finnas flera osedda testpunkter.

• Det får förekomma flera områden med två intilliggande testpunkter som inte ses. Exempel på tillåtna områden med två intilliggande osedda testpunkter visas i bilden ovan, markerade som gröna rektanglar.
• Dessutom får man ha ett (1) område med tre intilliggande testpunkter som inte ses. Exempel på ett tillåtet område med tre intilliggande osedda testpunkter visas i bilden ovan, markerat som ett grönt område.

De två orangea områdena till vänster visar exempel på placering och antal av osedda testpunkter som inte får finnas om kraven för synfältet ska vara uppfyllt.

Bedömning av vilka testpunkter som ligger i det centrala respektive det perifera synfältsområdet

Som beskrivits i de kompletterande upplysningarna till 8 § är placeringen av testpunkterna inte precis lika i alla Estermanprogram. Det kan skilja sig något mellan undersökningsinstrument (perimetrar) från olika tillverkare. I gränsfall är det viktigt att fastställa koordinaterna för testpunkter eftersom det kan vara avgörande i det enskilda fallet. Information om testpunkternas placering finns ofta i manualen för instrumentet.

Här nedan följer exempel som visar vilka testpunkter som ligger inom det centrala synfältet respektive perifert i de vanligast förekommande Estermanprogrammen i körkortsärenden.

• De gula och gröna testpunkterna ligger inom 30 grader, vilket markeras av den röda cirkeln i bilden ovan.
• De lila och blåa testpunkterna ligger utanför 30 grader från synfältets centrum men inom det reglerade området.

Figur 23 Bilden visar testpunkternas placering i Humphrey – Högre behörigheter

Figur 24 Bilden visar testpunkternas placering i Octopus – Högre behörigheter

Figur 25 Bilden visar testpunkternas placering i Henson – Högre behörigheter

(De orangea testpunkterna längst ut till höger och vänster i Henson-perimetrar ligger utanför det reglerade området, om man inte gör någon sidoförskjutning. Vid en sidoförskjutning ingår de två testpunkterna på den sida dit kravområdet förskjutits. Detta på grund av att området på den sidan ökar i motsvarande mån som området minskar på andra sidan.)

Figur 26 Bilden visar testpunkternas placering i Oculus – Högre behörigheter

Figur 27 Bilden visar testpunkternas placering i Optopol – Högre behörigheter

Testpunkter som ligger intill varandra

Som intilliggande testpunkter räknas punkter som ligger intill varandra vertikalt, horisontellt eller diagonalt. Testpunkternas exakta placering kan skilja sig åt beroende på i vilket instrument Estermanundersökningen görs. Dessutom är punkterna placerade på olika avstånd från varandra. Det gör att det ibland kan vara svårt att avgöra om en testpunkt ligger intill en annan punkt eller inte.

Hos Transportstyrelsen har det utvecklats en praxis där det avgörande för om en osedd testpunkt anses intilliggande eller inte, är om det finns någon sedd rad av testpunkter eller enstaka sedda punkter mellan de osedda testpunkterna.

Nedan visas tre bilder med tydliga exempel på vad som avses med intilliggande testpunkter. De testpunkter som inte ses har markerats med svarta fyrkanter och de som ses med ringar.

• I de två första bilderna finns det tre intilliggande osedda testpunkter.
• I den tredje bilden finns det två intilliggande osedda testpunkter och ytterligare en osedd testpunkt.

Bilden visar exempel på osedda testpunkter som ligger intill varandra

Det finns inte någon exakt standard för Estermanprogram. Transportstyrelsen har därför sett ett behov av att specificera vad som krävs för att ett program ska kunna betraktas som ett Estermanprogram i dessa föreskrifter. Utan en sådan reglering skulle det kunna uppstå otydlighet för det fall nya varianter av program med andra förutsättningar tas fram och som är enklare att klara. Det skulle också kunna leda till att personer med liknande synfältsnedsättningar bedöms på helt olika sätt.

De Estermanprogram som Transportstyrelsen känner till är inte exakt lika, gällande till exempel testpunkternas antal och placering, men de uppfyller kriterierna i 10 §. Skillnaderna bedöms vara acceptabla och för att programmen ska kunna användas vid bedömning i körkortssammanhang anges därför inte exakta värden utan vilket spann som gäller.

Inställningarna för ljusintensitet i perimetrarna anges med enheten apostilb (asb). Därför är kraven i 10 § angivna med enheten asb. Asb är dock inte någon SI-enhet och därför har måttet även angetts med SI-enheten candela per kvadratmeter (cd/m²). Detta är i överensstämmelse med Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls föreskrifter (STAFS 2009:26) om måttenheter.

1 cd/m² motsvarar π asb och 1 asb motsvarar 0,318 cd/m².

För att avgöra om ett visst perimetriprogram ger likvärdig information som ett Estermanprogram behöver man utgå ifrån vad som avses med ett Estermanprogram enligt definitionen i 10 §.

Testpunkter behöver finnas fördelat över hela det aktuella området i en omfattning som liknar undersökningar gjorda i ett Estermanprogram. Andra faktorer att beakta är enligt det allmänna rådet exempelvis om testpunkterna är större eller lyser med högre intensitet än i ett Estermanprogram.

Binocular driving field test

Transportstyrelsen har bedömt Binocular driving field test (kallas även Binocular driving test) som likvärdigt med ett Estermanprogram enligt 10 §. I bedömningen utgick Transportstyrelsen från de uppgifter som framgår nedan:

Det är viktigt att utgå från koordinaternas placering i Binocular driving field test eftersom det kan vara avgörande i det enskilda fallet.

Observera att exempelvis German binocular driving test eller Italian binocular driving test inte är samma test, även om undersökningen är gjord i ett Medmont instrument.

Nedan visas vilka testpunkter i Binoucular driving field test som ligger inom det centrala respektive det perifera synfältet.

• De gula testpunkterna ligger inom 10 grader.
• De gröna testpunkterna ligger mellan 10 och 20 grader från synfältets centrum.
• De blåa testpunkterna ligger utanför 20 grader från synfältets centrum men inom det reglerade området.
• De lila testpunkterna ligger inom det reglerade området, men om området förskjuts i sidled (enligt bestämmelserna i 6 och 8 §§) kan de lila testpunkterna på ena sidan uteslutas.
• De orangea testpunkterna ligger utanför det reglerade området, men behöver läggas till på motsatt sida vid förskjutning av området.

Figur 28 Bilden visar testpunkternas placering i Binocular driving field test – Lägre behörigheter

Figur 29 Bilden visar testpunkternas placering i Binocular driving field test – Högre behörigheter

För att undvika onödiga frågor om komplettering rekommenderas att resultat från Binocular driving field test visas i en linjär skala på x- och y-axeln. Det innebär att utskriften av resultatet inte ska vara inställt på ”non-linear scale”.

Ett dubbelseende behöver inte vara fullständigt eliminerat. Det är tillräckligt att dubbelseende elimineras så att inget dubbelseende kvarstår i de blickriktningar som är av betydelse när man kör, alltså att kravet i punkt 2 i 12 § uppfylls.

Ett dubbelseende som bara förekommer i blickriktningar utanför 30 grader till höger och till vänster från den rätt fram och utanför 20 grader uppåt och nedåt är inte hinder för innehav eftersom ett sådant dubbelseende inte är till besvär i trafiken.

Normalt läsavstånd är exempel på fixationsavstånd som inte är relevant för trafiksäkerheten. Dubbelseende som bara förekommer på läsavstånd är alltså inte hinder för att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation.

Om dubbelseende elimineras med prismaglas, behöver personen klara övriga synkrav (inklusive kravet för synskärpa) med dessa glas. Om prismaglas används vid undersökningen för att eliminera dubbelseende kan Transportstyrelsen besluta att körkortstillståndet eller körkortet ska gälla med villkor att använda hjälpmedlet när personen kör. Detta följer av 3 kap. 10 § körkortslagen (1998:488) och 3 kap. 9 § körkortsförordningen (1998:980). Beslutet om villkor om prismaglas/glasögon skrivs in med en sifferkod på körkortet.

Ocklusion för eliminering av dubbelseende innebär att ett av ögonen täcks för, vanligen med en lapp. Eftersom man då bara ser med ett öga är en sådan elimineringsmetod möjlig bara när det gäller lägre behörigheter eller traktorkort. Man kan inte uppfylla kraven för synskärpa om minst 0,1 i det sämre ögat för högre behörigheter eller taxiförarlegitimation med ett öga förtäckt. Det finns också krav på att man måste se med båda ögonen (se 4 §).

Vid eliminering av dubbelseende genom ocklusion bör det säkerställas att övriga synkrav för den aktuella behörigheten är uppfyllda. Se särskilt reglerna om synfält och vad som gäller om syn helt saknas i ett öga.

13 § handlar om kvarstående dubbelseende som inte har eliminerats och

• som uppträder i blickriktningar inom 30 grader horisontellt och inom 20 grader vertikalt och
• som uppträder på fixationsavstånd som är relevant för trafiksäkerheten.

Med ett sådant kvarstående dubbelseende är det inte möjligt att ha högre behörigheter eller taxiförarlegitimation. Däremot är det, under de förutsättningar som anges i 13 §, möjligt att inneha lägre behörigheter eller traktorkort.

Bedömning av om anpassning skett ska göras av sådan medicinsk personal som anges i 17 kap. Där framgår det att uppgifter om anpassning till dubbelseende enligt 2 kap. 13 § ska intygas av ögonläkare eller optiker. Men om dubbelseendet har neurologisk eller okänd orsak behöver intyget vara från en läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar.

När en anpassningsperiod har passerat ska en optiker eller ögonläkare bedöma om anpassning har skett. Det är enklare att konstatera att en anpassningsperiod har passerat än att bedöma om anpassning har skett. Men det är ändå optikern eller ögonläkaren som bäst kan avgöra om anpassning har skett, exempelvis genom att bedöma hur väl personen anpassat sig till dubbelseendet i sitt dagliga liv. Det är också optikern eller ögonläkaren som bäst kan fånga upp faktorer som tyder på att personen inte har anpassat sig till sitt dubbelseende.

Hur lång tid det tar att anpassa sig till ett kvarstående dubbelseende som inte kan elimineras är individuellt och för vissa blir det inte en fungerande anpassning. Det kan ofta behövas en period om minst sex månader, men anpassningsperioden kan alltså behöva vara längre än sex månader. Det kan dock inte uteslutas att det i vissa fall är möjligt att anpassning har skett på kortare tid.

Kontrastkänslighet och bländningskänslighet

Det är mycket ovanligt att drabbas av allvarligt ökad bländningskänslighet eller allvarligt nedsatt kontrastkänslighet utan att det finns någon ögonsjukdom som har orsakat andra synnedsättningar. Det innebär i de flesta fall att innan kontrast- eller bländningskänsligheten har påverkats i så stor omfattning att dessa delar utgör en trafiksäkerhetsrisk, så har redan andra synnedsättningar inträffat som gör att synkraven för körkort inte uppfylls.

Små åldersrelaterade försämringar är normalt inte att betrakta som allvarliga. Det kan dock uppstå situationer där övriga synkrav uppfylls och där man behöver ta ställning till om kontrastkänsligheten eller bländningskänsligheten är så allvarligt påverkad att hinder för körkortsinnehav föreligger. Det kan till exempel handla om en person med katarakt (grå starr) som uppfyller kraven för synskärpa och synfält men som har så allvarligt ökad bländningskänslighet att personen inte borde köra bil innan personen har genomgått kataraktoperation. Eftersom det saknas vetenskapligt underlag för exakt när förhållandena utgör en trafiksäkerhetsrisk innehåller regleringen inte några gränsvärden. Istället måste en bedömning göras i det enskilda fallet.

Allvarligt nedsatt mörkerseende

Som framgår i allmänna råd bör total nattblindhet eller liknande begränsning av seendet i mörker beaktas som allvarligt nedsatt mörkerseende. Alla människor har svårigheter att se lika bra i mörker som i dagsljus, men det är inte den svårigheten som avses i denna reglering.

För den som har allvarligt nedsatt mörkerseende finns möjligheten att få ha sina behörigheter om de begränsas till körning dagtid. Innehav är då möjligt med ett villkor från Transportstyrelsen om körning/resor under dagtid (från en timme efter soluppgången till en timme före solnedgången) som skrivs in med en sifferkod på körkortet.

Progressiv ögonsjukdom

En progressiv ögonsjukdom är en ögonsjukdom som förvärras med tiden. Det finns ett antal olika ögon­sjukdomar som anses vara progressiva. Exempel på vanligt förekommande progressiva ögonsjukdomar är glaukom, retinitis pigmentosa och retinopati.

En progressiv ögonsjukdom utgör inte något direkt hinder för att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation. Avgörande är om personen uppfyller synkraven i dessa föreskrifter. Att personen inte har ett villkor om läkarintyg innebär inte per automatik att personen är olämplig för körkortsinnehav och är därför inte, enligt Transportstyrelsens mening, en enskild anledning för läkaren att anmäla personen till Transportstyrelsen. Bedömningen av om en person är olämplig för körkortsinnehav görs istället utifrån övriga krav i medicinförskrifterna. Se vidare om anmälningsskyldigheten för läkare i 1 kap. i medicinföreskrifterna och i kompletterande upplysningar till 1 kap. 8–10 §§.

Krav på återkommande intyg - villkorsuppföljning

När det kommer till Transportstyrelsens kännedom att en person har en progressiv ögonsjukdom, behöver myndigheten först utreda om personen uppfyller synkraven. När det är säkerställt att personen uppfyller synkraven fattas ett beslut om villkor om att lämna in återkommande intyg.

En bedömning av med vilket intervall personen behöver komma in med intyg till myndigheten görs i det individuella fallet. Det innebär att intervallet kan skilja sig åt beroende på bakomliggande sjukdom och individuella förhållanden.

I Transportstyrelsens beslut om att ett intyg ska lämnas (igen) en viss månad ett visst år, framgår det vad intyget ska avse och vilka frågeställningar som intyget behöver besvara.

Vem kan skriva intyget?

Uppföljningsintygen kan skrivas av läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar och i de flesta fall av optiker. Det framgår av beslutet vem som får utfärda uppföljningsintyget. Beslutet grundar sig på kraven i 17 kapitlet.

Undersökning med Estermanprogram behöver inte alltid göras

Vid villkorsuppföljning behöver en undersökning med Estermanprogram inte alltid göras. I de fall som framgår av 17 § kan resultat av undersökning med statisk tröskelperimetri vara tillräckligt.

Syftet med bestämmelsen är att underlätta för körkortshavaren och vården i de fall det är möjligt. I många fall görs uppföljning av det medicinska tillståndet inom vården genom enbart statisk tröskelperimetri eftersom det är vad som är bäst ur ett medicinskt perspektiv. Bestämmelsen innebär att krav på Estermanundersökning, enbart för att avgöra lämplighet för körkortsinnehav, under vissa förutsättningar inte ställs. En av förutsättningarna är att det inte finns anledning att misstänka nedsatt ljuskänslighet även utanför de centrala delarna av synfältet, se vidare 17 §.

Undersökningar ut till minst 20 respektive 30 grader

Ett snävare undersökningsområde accepteras vid statisk tröskelperimetri, än det som krävs vid undersökning av synfältet med Estermanprogram eller likvärdigt program. Undersökningar med statisk tröskelperimetri för personer som har lägre behörigheter eller traktorkort behöver göras ut till minst 20 graders radie från synfältets centrum. Om personen har högre behörigheter eller taxiförarlegitimation behöver undersökningen göras ut till minst 30 graders radie från synfältets centrum.

När kan Estermanundersökning ersättas av undersökning med statisk tröskelperimetri?

Synfältsundersökning med statisk tröskelperimetri kan ersätta undersökning med Estermanprogram eller likvärdigt program vid villkorsuppföljning under tre förutsättningar.

Den ena förutsättningen är att synnedsättningen eller ögonsjukdomen inte bedöms påverka synfältets perifera del i det enskilda fallet. Syftet med formuleringen är att det inte ska finnas misstanke om att det perifera synfältet är påverkat i sådan grad att det finns risk för att kraven i det perifera synfältet inte uppfylls. Det kan exempelvis vara fråga om en ögonsjukdom som normalt i första hand eller i ett första skede påverkar synfältets mer centrala delar, innan det perifera synfältet påverkas. Glaukom är ett exempel på en ögonsjukdom som kan uppträda på detta sätt. Det är dock viktigt att göra en bedömning i det individuella fallet.

Den andra förutsättningen är att resultatet av undersökningen med statisk tröskelperimetri visar förmåga att uppfatta ljus inom området på det sätt som anges. Kravet är att samtliga testpunkter ska ha ett värde om minst 10 dB i minst ett av ögonen. Om resultatet visar någon eller flera korresponderande testpunkter som inte når upp till kravet innebär det att det finns en påverkan på synfältet och en undersökning med ett Estermanprogram eller likvärdigt program, som är huvudregeln, ska då göras för hela synfältet.

10 dB i ett program för statisk tröskelperimetri där den maximala ljusintensiteten är 10 000 apostilb (asb) motsvarar intensiteten i testpunkterna i ett Estermanprogram. Om en person får ett resultat under 10 dB i en korresponderande testpunkt går det inte att anta att personen skulle ha uppfattat en testpunkt i Estermanprogrammet i motsvarande område av synfältet. En undersökning i ett Estermanprogram eller likvärdigt program måste därför göras för att man ska kunna säkerställa att synfältskraven uppfylls.

Den tredje förutsättningen är att det i övrigt saknas anledning till misstanke om att synfältskraven inte är uppfyllda.

Korresponderande testpunkter

Korresponderande testpunkter är en för de båda ögonen sammanfallande punkt. I de två trianglarna nedan ges ett exempel på en korresponderande testpunkt, där värdet uppgår till 22 dB.

Figur 30 Bilden visar exempel på korresponderande testpunkter

Den inringade testpunkten i det vänstra ögat, med tröskelvärdet 5 dB, har dock inte någon korresponderande testpunkt i det högra ögat. Eftersom det saknas en korresponderande testpunkt i höger öga (se den tomma ringen) går det inte att säkerställa att kravet på minst 10 dB är uppfyllt. En Estermanundersökning ska enligt föreskriften göras i ett fall som detta, för att säkerställa att synfältet har tillräcklig ljuskänslighet.

Om det istället hade funnits en korresponderande testpunkt i den tomma cirkeln som uppgått till 10 dB eller mer hade föreskriftens krav i 17 § stycke 1, punkten 2b uppfyllts. Någon Estermanundersökning hade då inte behövt göras under förutsättning att övriga förutsättningar är uppfyllda.

Ta hänsyn till maximal ljusintensitet – undersökningsresultatet kan behöva räknas om

Observera att instrument för synfältsundersökningar kan ha olika maximal ljusintensitet. Det gränsvärde på 10 dB som anges i paragrafen gäller under förutsättning att den maximala ljusintensiteten är 10 000 asb. Transportstyrelsen har angett gränsvärdet 10 dB då majoriteten av de perimetrar som Transportstyrelsen känner till har just den maximala ljusintensiteten på 10 000 asb.

Perimetrar som har en annan maximal ljusintensitet än 10 000 asb kommer att ge dB-värden som inte är direkt jämförbara. Det beror på att dB-värdet beräknas utifrån nedanstående formel där resultatet är beroende av den maximala ljusintensiteten. När den maximala ljusintensiteten är lägre kommer resultatet i dB att vara lägre.

dB = 10 x log10 (Lmax/L)

Lmax är maximala ljusintensiteten i perimeterns testobjekt

L är den lägsta ljusintensiteten som personer ser i en viss punkt

Kravet på 10 dB gäller, som nämnts ovan, när den maximala ljusintensiteten i instrumentet är 10 000 asb. Den lägsta ljusintensitet som personen då har sett är 1 000 asb (dvs. L i formeln ovan). En person som ser 1 000 asb i en perimeter där den maximala ljusintensiteten istället är 4 000 asb kommer att få ett resultat på 6 dB. För att resultatet då ska vara jämförbart med kraven i föreskrifterna behöver 4 dB adderas till resultatet i varje enskild testpunkt.

Motsvarande beräkning behöver göras i de fall perimeterns maximala ljusintensitet är något annat än 10 000 asb eller 4 000 asb.

Varför anges värdena i apostilb, decibel och candela per kvadratmeter?

Resultatet av undersökningen i en perimeter anges i decibel (dB). Därför är kraven i 17 § angivna med dB. Decibel är dock inte någon SI-enhet och därför har måttet även angetts med SI-enheten candela per kvadratmeter (cd/m2). Detta är i överensstämmelse med Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls föreskrifter (STAFS 2009:26) om måttenheter.

För att räkna om dB till cd/m2 har nedanstående formel använts.

dB = 10 x log10 (Lmax/L)

Lmax är maximala ljusintensiteten i perimeterns testobjekt

L är den lägsta ljusintensiteten som personer ser i en viss punkt

När man anger 10 dB och 10 000 asb som maximal ljusintensitet får man fram att L = 1000 asb.

1 asb motsvarar 1/π cd/m2.

1 000 asb motsvarar 1/π x 1000 = 318,3 cd/m2

Inställningarna för den maximala ljusintensiteten i perimetrarna anges med enheten apostilb (asb). Eftersom inte heller asb är någon SI-enhet har måttet även angetts med SI-enheten candela per kvadratmeter (cd/m2).

Det finns inte någon exakt standard för program för statisk tröskelperimetri. Specificeringen av vad som avses med statisk tröskelperimetri i dessa föreskrifter är gjord med avsikten att säkerställa att programmen har motsvarande svårighetsgrad. Därför anges exempelvis vilken storlek testpunkterna ska ha och att de ska vara vita på vit bakgrund.

Obligatoriska uppgifter vid ansökan

Vid ansökan om körkortstillstånd, traktorkort och taxiförarlegitimation ska bland annat grundläggande uppgifter om syn lämnas.

Utifrån de grundläggande uppgifterna om syn och övrigt underlag tar Transportstyrelsen ställning till om ansökan kan bifallas, om en djupare utredning behöver göras eller om ansökan ska avslås. I 20 § framgår att det krävs ett utökat synintyg när det utifrån de grundläggande uppgifterna om syn inte går att avgöra om en person uppfyller kraven gällande syn. Observera att en ansökan om körkortstillstånd och taxiförarlegitimation kan avslås även av andra medicinska skäl eller av skäl kopplade till den personliga lämpligheten. Om det finns skäl att avslå en ansökan om körkortstillstånd redan av andra anledningar kommer alltså inte ett utökat synintyg att efterfrågas. Detta även om uppgifterna i det grundläggande synintyget visar att en djupare utredning skulle krävas för att ta ställning till synkraven.

Synintyget är färskvara

Observera att synintyg inte får vara äldre än två månader när personen gör sin ansökan. Detta framgår inte av medicinföreskrifterna, utan av 3 kap. 1 § körkortsförordningen (1998:980).

Blankett för grundläggande synintyg

Det är bara legitimerade optiker och läkare som kan intyga de grundläggande uppgifterna om synen. Läkaren eller optikern kan i sin tur, enligt de förutsättningar som gäller för verksamheten, avgöra vem som får utföra själva undersökningen.

I 17 kap. 1 § i medicinföreskrifterna anges att de grundläggande uppgifterna om syn ska ges på en blankett som tillhandahålls av Transportstyrelsen. Blanketten för det grundläggande synintyget finns på Transportstyrelsen.se, både för utskrift och för elektroniskt intygande. Transportstyrelsen har sammanställt de anamnesfrågor om syn som behöver besvaras i blanketten. Anamnesfrågorna finns även i de läkarintygsblanketter som ska användas vid olika ansökningar. När anamnesfrågorna besvaras är det viktigt att det säkerställs att personen har förstått frågorna så att svaret blir rättvisande.

Uppgifter om synskärpa

I 1 och 2 §§ framgår vilka krav på synskärpa som gäller för lägre behörigheter och traktorkort respektive högre behörigheter och taxiförarlegitimation. Se de kompletterande upplysningarna till dessa paragrafer för mer information, t.ex. om korrigering av synskärpa.

Uppgifter om ögonsjukdom och synnedsättning

Uppgifter om ögonsjukdom och synnedsättning tillhör de grundläggande uppgifterna som ska lämnas i synintyget. I de fall det finns någon ögonsjukdom eller synnedsättning behöver ett utökat synintyg lämnas till Transportstyrelsen. Se vidare om utökat synintyg i 20 §.

Uppgifter om sjukdomshistorik och andra omständigheter som kan påverka synfunktionerna

Uppgifter om sjukdomshistorik i övrigt och andra omständigheter som kan indikera påverkan på synfunktionerna, är viktiga underlag för bedömning av om ett utökat synintyg behöver lämnas till Transportstyrelsen i det enskilda fallet.

Blankett för utökat synintyg

I 17 kap. 1 och 2 §§ i medicinföreskrifterna anges att det utökade synintyget som kan behöva lämnas vid ansökan om körkortstillstånd, traktorkort, taxiförarlegitimation och förlängning av högre behörigheter ska ges på en blankett som tillhandahålls av Transportstyrelsen. Blanketten för det utökade synintyget finns på Transportstyrelsen.se.

Uppgifterna i det utökade synintyget ska intygas av läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker. Läkaren eller optikern kan i sin tur, enligt de förutsättningar som gäller för verksamheten, avgöra vem som får utföra själva undersökningen.

Uppgifter om synfält

Utgångspunkten är att det ska bifogas ett resultat från en synfältsundersökning till det utökade synintyget. Endast om det är uppenbart att resultatet saknar relevans i det specifika fallet kan Transportstyrelsen avgöra ett ärende utan ett sådant resultat. Avsikten med regleringen är att Transportstyrelsen ska kunna avgöra ärenden utan att behöva begära komplettering med synfältskartor om det är uppenbart att dessa inte skulle tillföra något. I majoriteten av alla ärenden kommer dock resultat från en synfältsundersökning att tillföra ärendet viktig information. För att undvika onödiga frågor om komplettering rekommenderas därför att resultat från synfältsundersökning som huvudregel bifogas till det utökade synintyget.