Medicinska intyg

Här hittar du som läkare de föreskrifter med krav gällande utfärdande av medicinska intyg.

Bra att veta

  • Medicinföreskrifterna (TSFS 2010:125) – regler med krav som ska uppfyllas
  • Allmänna råd till dessa regler – rekommenderade sätt att uppnå krav i en regel
  • Kompletterande upplysningar – information som underlättar förståelsen och tillämpningen av de aktuella reglerna och de allmänna råden.

Mer information om föreskrifter, allmänna råd och kompletterande upplysningar finns på följande sida:

Inledande bestämmelser

17 kap. Medicinska intyg

När en person behöver lämna ett intyg om sina medicinska förhållanden till Transportstyrelsen kan det vara fråga om ett obligatoriskt intyg för en ansökan eller ett intyg som Transportstyrelsen efterfrågar i utredningen av ansökan. Det kan också handla om ett intyg som efterfrågas i en utredning under ett pågående innehav av en behörighet.

När ett intyg efterfrågas i ett ärende, görs det med anledning av att myndigheten måste utreda ett eller flera medicinska förhållanden. Personen som förväntas lämna ett sådant intyg har fått ett beslut eller ett föreläggande om att lämna ett intyg. I det brevet finns en redogörelse för varför intyget behövs, vem som kan skriva intyget och vilka krav som Transportstyrelsen vill att intyget ska uppfylla.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. riktar sig i första hand till individen, även om de också tillämpas av hälso- och sjukvården, domstolar och avdelning Körkort hos Transportstyrelsen. Föreskrifterna anger vad som gäller för att individen ska uppfylla de medicinska kraven för körkortsinnehav. Föreskrifterna innehåller också krav på vem som får utfärda olika typer av intyg. Kraven talar om vilka kompetenser individen behöver vända sig till för att få de intyg utfärdade som Transportstyrelsen behöver för att kunna bedöma lämpligheten. Det innebär att det är individen som ansvarar för att de intyg som skickas till Transportstyrelsen är utfärdade av rätt kompetens.

I allmänna råd till 1 kap. 6 § i medicinföreskrifterna anges att intygsgivaren bör ta del av Transportstyrelsens beslut eller föreläggande om det aktuella intyget. Om den som skriver intyget får se vilka uppgifter som Transportstyrelsen efterfrågar från den enskilde ökar förutsättningarna för ett intyg som svarar mot det som efterfrågas. På så vis kan upprepade kontakter på grund av ofullständiga intyg undvikas. Om intygspersonen inte själv tar initiativ och visar Transportstyrelsens handling där det framgår vad det är för intyg som personen ska lämna, är det bra om intygsgivaren ber personen att visa vad hen fått för brev om intyget i fråga. Det är dock intygspersonens ansvar att ta med föreläggandet eller beslutet till den som ska utfärda intyget.

Observera att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2018:54) också gäller vid utfärdande av medicinska intyg för prövning av medicinsk lämplighet för körkort och taxiförarlegitimation m.m.

I 17 kapitlet specificeras vem som får utfärda medicinska intyg. Det är bara de yrkeskategorier som anges i 17 kapitlet som får utfärda intygen. Möjligheten att delegera arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården regleras i 6 kap. 3 § patientsäkerhetslagen och i förarbeten till lagen framgår att det inte är möjligt att delegera uppgifter där det i författning är reglerat vem som ska utföra uppgiften.

1 § Intyg avseende syn vid ansökan om körkortillstånd för lägre behörigheter, traktorkort och ansökan om förlängd giltighet för högre behörighet för de som inte har fyllt 45 år

1 § De grundläggande uppgifterna om syn som krävs enligt 2 kap. 19 § och som lämnas i ett sådant intyg om synprövning som avses i 3 kap. 1 och 6 §§ körkortsförordningen (1998:980) ska intygas av läkare eller optiker på blankett som tillhandahålls av Transportstyrelsen.

När det utifrån de grundläggande uppgifterna om syn inte går att avgöra om en person uppfyller kraven i 2 kap. ska ett utökat synintyg enligt vad som sägs i 2 kap. 20 § ges in till Transportstyrelsen. Uppgifterna ska intygas av läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker på blankett som tillhandahålls av Transportstyrelsen.

Paragrafen omfattar de som ansöker om körkortstillstånd för lägre behörigheter och traktorkort, samt de som ansöker om förlängd giltighet för högre behörighet och som inte har fyllt 45 år. Vid sådana ansökningar ska alltid grundläggande uppgifter om syn lämnas enligt 3 kap. 1 och 6 §§ körkortsförordningen (1998:980).

De grundläggande uppgifterna om syn får intygas av läkare eller optiker. Läkaren eller optikern kan i sin tur, enligt de förutsättningar som gäller för verksamheten, avgöra vem som får utföra själva undersökningen.

När det utifrån de grundläggande uppgifterna om syn inte går att avgöra om synkraven uppfylls behöver personen lämna in ett utökat synintyg (se 2 kap. 20 §). I 17 kap. 1 § regleras att det utökade synintyget får utfärdas av läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker.

Se 2 kap. 19 och 20 §§ och kompletterande upplysningar till dessa paragrafer för mer information om vad det grundläggande synintyget och det utökade synintyget ska innehålla.

Grundläggande synintyg och utökat synintyg ska ges på blankett som tillhandahålls av Transportstyrelsen. Blanketterna finns på Transportstyrelsen.se.

2 § Intyg avseende syn vid ansökan om körkortillstånd för högre behörigheter, taxiförarlegitimation och ansökan om förlängd giltighet för högre behörighet för de som har fyllt 45 år

2 § Blanketten för sådant läkarintyg som avses i 3 kap. 1 och 6 §§ körkortsförordningen (1998:980) och Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2021:119) om taxiförarlegitimation tillhandahålls av Transportstyrelsen. Den del som avser syn får intygas av optiker om läkare angett detta i blanketten.

När det utifrån de grundläggande uppgifterna om syn inte går att avgöra om en person uppfyller kraven i 2 kap. ska ett utökat synintyg enligt vad som sägs i 2 kap. 20 § ges in till Transportstyrelsen. Uppgifterna ska intygas av läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker på blankett som tillhandahålls av Transportstyrelsen.

Paragrafen omfattar de som ansöker om körkortstillstånd för högre behörigheter och taxiförarlegitimation, samt de som ansöker om förlängd giltighet för högre behörighet och som har fyllt 45 år. Vid sådana ansökningar ska alltid ett läkarintyg lämnas enligt 3 kap. 1 och 6 §§ körkortsförordningen (1998:980). I en del av läkarintyget ska grundläggande uppgifter om syn intygas. Den del som avser syn får även intygas av optiker. Läkaren ska då i läkarintyget ange att syndelen intygas separat. Även om intygen ska utfärdas av läkare eller optiker kan de i sin tur, enligt de förutsättningar som gäller för verksamheten, avgöra vem som får utföra själva undersökningen.

Det har visat sig att sista meningen i första stycket i 2 § (”den del som avser syn får intygas av optiker om läkare angett detta i blanketten”) kan missförstås. I körkortsförordningen regleras krav på läkarintyg vid ansökan om högre behörigheter. Det kravet kan tillgodoses antingen genom att läkarintyget omfattar samtliga sjukdomstillstånden eller att läkarintyget omfattar alla sjukdomstillstånden utom syn och det i läkarintyget framgår att synuppgifterna kommer att komma in från optiker i form av grundläggande synintyg. Läkarintyget kan alltså vara komplett även om synuppgifter saknas, när synintyg kommer separat och det av läkarintyget framgår att synintyget skickas in separat. Det är inte optikerns ansvar att säkerställa att läkaren har kryssat i rätt ruta i läkarintyget, utan ansvaret för att intygen innehåller alla uppgifter som krävs ligger hos sökanden.

När det utifrån de grundläggande uppgifterna om syn inte går att avgöra om synkraven uppfylls behöver personen lämna in ett utökat synintyg (se 2 kap. 20 §). I 17 kap. 2 § regleras att det utökade synintyget får utfärdas av läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker.

Se 2 kap. 19 och 20 §§ och kompletterande upplysningar till dessa paragrafer för mer information om de grundläggande uppgifterna om syn och det utökade synintyget.

De grundläggande uppgifterna om syn lämnas antingen i läkarintygsblanketten eller i blanketten för grundläggande synintyg om det är en optiker som lämnar uppgifterna.

Både läkarintygsblanketten och blanketten för grundläggande synintyg finns på Transportstyrelsen.se.

3 § Intyg avseende övriga medicinska krav vid ansökan om körkortillstånd, taxiförarlegitimation och förlängd giltighet av högre behörigheter

3 § Om det utifrån den hälsodeklaration eller det läkarintyg som bifogats en ansökan enligt 3 kap. 1 eller 6 §§ körkortsförordningen (1998:980) inte går att avgöra om en person är medicinskt lämplig att inneha körkort eller traktorkort i förhållande till de övriga medicinska kraven i dessa föreskrifter, ska ansökan kompletteras med ytterligare uppgifter.

Detsamma gäller vid ansökan om taxiförarlegitimation om det utifrån det läkarintyg som ska bifogas ansökan enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2021:119) om taxiförarlegitimation inte går att avgöra om en person är medicinskt lämplig.

Uppgifterna ska intygas av sådan medicinsk personal som anges i 5 §. Kraven i 5 § får frångås endast om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl.

Vid ansökan om körkortstillstånd, traktorkort och taxiförarlegitimation ska vissa obligatoriska uppgifter lämnas, utöver uppgifter om syn. Uppgifter om hälsa och sjukdomar lämnas antingen i en hälsodeklaration eller i ett läkarintyg, beroende av vad man ansöker om. Gäller det ansökan om körkortstillstånd för lägre behörighet eller traktor ska de obligatoriska hälsouppgifterna lämnas i en hälsodeklaration. När det gäller ansökan om körkortstillstånd för högre behörighet eller taxiförarlegitimation ska de obligatoriska uppgifterna lämnas i ett läkarintyg.

Vid ansökan om förlängning av körkort för högre behörigheter, är sökandens ålder avgörande för om en hälsodeklaration är tillräckligt eller om ett läkarintyg är nödvändigt. Den som är yngre än 45 år vid ansökan om förlängning kan lämna de obligatoriska hälsouppgifterna i en hälsodeklaration. Från 45 års ålder måste man lämna uppgifterna i ett läkarintyg.

Utifrån uppgifterna i hälsodeklarationen alternativt läkarintyget tar Transportstyrelsen ställning till om ansökan kan bifallas, om en djupare utredning behöver göras eller om ansökan ska avslås.

Vid en djupare utredning behöver Transportstyrelsen ytterligare uppgifter från sådan medicinsk personal som anges i 5 §. Sökanden erbjuds möjlighet att lämna ett eller flera kompletterande intyg innan ansökningsärendet avgörs.

4 § Intyg vid prövning av frågan om fortsatt innehav

4 § Vid prövning av frågan om fortsatt innehav av körkortstillstånd, körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation ska de uppgifter som Transportstyrelsen efterfrågar, intygas av sådan medicinsk personal som anges i 5 §. Kraven i 5 § får frångås endast om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl.

Prövning av om en person kan ha kvar sitt körkortstillstånd, körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation görs antingen

  • utifrån ett tidigare beslut om villkor att lämna nytt intyg igen om någon viss medicinsk fråga, eller
  • på grund av att information kommit till myndigheten som gör att den medicinska lämpligheten behöver utredas.

I dessa utredningar behöver Transportstyrelsen uppgifter från sådan medicinsk personal som anges i 5 §. Personen kan föreläggas att lämna ett eller flera intyg.

5 § Intygande av uppgifter enligt 3 och 4 §§

5 § I tabellen nedan framgår vilken kompetens den som utfärdar intyg enligt 3 och 4 §§ ska ha, utifrån vad intyget ska handla om.

Uppgift om Intygas av
Synfunktioner
Synskärpa enligt 2 kap. 1–2 §§ Läkare eller optiker
Synskärpa enligt 2 kap. 3–4 §§ (synskärpa vid seende med enbart ett öga eller plötsligt väsentlig nedsatt synskärpa på ett öga) Läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker
Synfält enligt 2 kap. 5–9 §§ Läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker
Dubbelseende enligt 2 kap. 12 § Läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker
Dubbelseende enligt 2 kap. 13 §§ Läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker. Om dubbelseendet har neurologisk eller okänd orsak: Läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar.
Kontrastkänslighet, mörkerseende och bländningskänslighet enligt 2 kap. 14 § Läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar eller optiker
Hörsel och balanssinne
Yrsel med hörselnedsättning, Morbus Ménière eller annan allvarlig yrselsjukdom Läkare med specialistkompetens i öron-, näsa och halssjukdomar
Rörelseorganens funktioner Läkare med specialistkompetens och med god kunskap inom om­rådet
Hjärt- och kärlsjukdomar
Hjärttransplantation, medfödd hjärtsjukdom och ICD Läkare med specialistkompetens i kardiologi
Brady- och takyarytmier, pacemaker och kardiomyopatier Läkare med specialistkompetens i kardiologi eller läkare med specialistkompetens i internmedicin, med god kännedom om patientens sjukdom och med god kunskap inom området
Under första året efter akut koronarsyndrom, CABG eller PCI För behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxi­förarlegitimation: Läkare med specialistkompetens i kardiologi eller läkare med specialistkompe­tens i internmedicin, med god kännedom om patientens sjukdom och med god kunskap inom om­rådet
Hjärtklaffssjukdom och perifera kärlsjukdomar Läkare med specialistkompetens i kardiologi eller läkare med specia­listkompetens i internmedicin eller kirurgi, med god kännedom om patientens sjukdom och med god kunskap inom området
Hjärt- och kärlsjukdomar i andra fall Läkare med specialistkompetens, med god kännedom om patientens sjukdom och med god kunskap inom området
Diabetes mellitus

Läkare med specialistkompetens med god kännedom om patientens sjukdom.

Om patienten behandlas för sin diabetessjukdom inom specia­listvården: Läkare med specialist­kompetens i internmedicin, endo­krinologi och diabetologi eller barn- och ungdomsmedicin

Neurologiska sjukdomar Läkare med specialistkompetens i neurologi. För behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE eller traktor­kort: även läkare med annan specialist­kompetens och med god kännedom om patientens sjukdom.
Epilepsi, epileptiskt anfall och annan medvetandestörning Läkare med specialistkompetens i neurologi. För behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE eller traktorkort: även läkare med annan specialist­kompetens och med god kännedom om patientens sjukdom
Njursjukdomar Läkare med specialistkompetens i njurmedicin
Kognitiva störningar Läkare med specialistkompetens med god kunskap inom området
Sömn- och vakenhetsstörningar Läkare med specialistkompetens med god kunskap inom området
Bruk av substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon Läkare med specialistkompetens i psykiatri eller annan läkare med specialistkompetens med god kun­skap om och erfarenhet av miss­bruksfrågor
Särskilt utlåtande efter grovt ratt­fylleri och efter upprepade fall av rattfylleri Läkare med specialistkompetens i psykiatri eller annan läkare med specialistkompetens med god kun­skap om och erfarenhet av miss­bruksfrågor
Psykiska sjukdomar och störningar
Schizofreni och andra psykotiska syndrom, bipolär sjukdom, allvarliga personlighetsstörningar

Läkare med specialistkompetens i psykiatri

För behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE eller traktorkort: även läkare med specialistkompetens i allmänmedicin, med god känne­dom om patientens sjukdom och med god kunskap inom området. Detta gäller dock endast om pati­enten inte behandlas av läkare med specialistkompetens i psykiatri samt under förutsättning att till­ståndet är stabilt och välbehandlat

Psykiska sjukdomar och störningar i andra fall Läkare med specialistkompetens, med god kännedom om patientens sjukdom och med god kunskap inom området
Intellektuell funktionsnedsättning Läkare med specialistkompetens
Allmänna råd (till 5 §)

Om ett medicinskt förhållande är ospecificerat bör underlaget i första hand kompletteras med läkarintyg utfärdat av en specialist i allmänmedicin.

Intyg från någon som inte har specialistkompetens (eller inte har rätt specialistkompetens)

Det förekommer att Transportstyrelsen får in läkarintyg som är skrivna av läkare om inte har den specialistkompetens som krävs utifrån vilken medicinsk fråga det gäller i det aktuella fallet. Myndigheten behöver då oftast be om att en annan läkare (också) intygar uppgifterna, alltså att en läkare med rätt specialistkompetens kontrasignerar intyget.

När en läkare utan formell specialistkompetens skriver ett intyg för körkort/taxiförarlegitimation är det att rekommendera att intyget kontrasigneras innan det skickas till Transportstyrelsen. På så sätt undviks tidskrävande korrespondens i efterhand.

Om kontrasignering inte är möjligt, behöver personen som intyget avser ordna med ett nytt intyg från någon annan läkare som har den specialistkompetens som krävs.

Läkare med god kunskap inom området/god kännedom om patientens sjukdom

I föreskriften anges ibland att en uppgift kan intygas av en läkare med specialistkompetens, med god kännedom om patientens sjukdom och med god kunskap inom området. I dessa fall krävs ingen specifik specialistkompetens. Observera dock att Socialstyrelsens grundläggande krav vid utfärdande av intyg alltid gäller. Av 6 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS2018:54) om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården framgår att intygsutfärdaren endast får uttala sig om sådana förhållanden som han eller hon har tillräcklig kännedom om.

Synintyg vid progressiva ögonsjukdomar

I 2 kapitlet om synfunktioner regleras i 15 § att en person som har en progressiv ögonsjukdom regelbundet ska lämna in ett medicinskt intyg till Transportstyrelsen. Vidare framgår av 15 § att intyget ska utfärdas av sådan medicinsk personal som anges i 17 kap.

I 17 kap. 5 § framgår inte vilken kompetens som krävs för att få utfärda ett synintyg vid en progressiv ögonsjukdom. Anledningen är att den information som Transportstyrelsen behöver få in kan variera beroende på vilka symptom som den progressiva ögonsjukdomen kan ge upphov till. Om det till exempel handlar om synfältsnedsättningar gäller reglerna för utfärdande av sådana intyg enligt 17 kap. 5 §, om det handlar om synskärpa gäller reglerna för detta i 17 kap. 5 §.

I praktiken innebär detta att en person som har exempelvis glaukom och som regelbundet behöver komma in med synintyg till Transportstyrelsen kommer att få ett beslut där det framgår när personen ska komma in med ett synintyg, vad intyget ska innehålla och vem som får utfärda intyget.