Skeppslega (bareboatcharter)

• Avgifter kommer att tas ut för:
• medgivandeärenden,
• registrering i skeppslegodelen,
• årlig registerhållningsavgift samt
• tillsyn och certifiering.

Avgifterna kommer framgå i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2024:78) om avgifter.

Bareboatcharter

Bareboatcharter innebär att ägaren av ett skepp upplåter skeppet i huvudsak obemannat med nyttjanderätt till en nyttjanderättshavare. På svenska är det officiella namnet för bareboatcharter skeppslega.

Bareboatcharteravtal

Det avtal som ägaren av ett fartyg ingår med en nyttjanderättshavare om att upplåta fartyget i huvudsak obemannat med nyttjanderätt (skeppslega).

Medgivande

Det beslut om medgivande som Transportstyrelsen fattar om att ett utländskt fartyg ska ses som svenskt eller att ett skepp som är registrerat i det svenska fartygsregistret ska anses ha en annan nationalitet än svensk.

Det beslut om medgivande som Transportstyrelsen fattar för att ett fartyg ska ses som svenskt medför att ägaren får registrera skeppet i skeppsdelen, båtdelen eller skeppslegodelen i det svenska fartygsregistret.

Det beslut om medgivande som Transportstyrelsen fattar för att ett skepp ska anses ha en annan nationalitet än svensk medför att ägaren kan registrera skeppet i det andra landets bareboatregister samtidigt som skeppet fortsatt är registrerat med äganderätt i det svenska fartygsregistret.

Nyttjanderättshavare

Den som hyr ett fartyg i huvudsak obemannat med nyttjanderätt (skeppslega).

Primärregister

Det fartygsregister där ett skepp är primärt registrerat med äganderätt. För skepp som blir registrerade i den svenska skeppslegodelen är primärregistret ett annat lands fartygsregister.

Registerutdrag

Ett utdrag från ett svenskt eller utländskt fartygsregister som visar uppgifter om ett skepp, exempelvis skeppets namn, igenkänningssignal, ägare och tekniska uppgifter.

Skeppslega

Skeppslega innebär att ägaren av ett skepp upplåter skeppet i huvudsak obemannat med nyttjanderätt till en nyttjanderättshavare. Ofta omnämns skeppslega också som bareboatcharter.

Skeppslegodelen

Den del i det svenska fartygsregistret där ett skepp som primärt är registrerat med äganderätt i ett annat lands fartygsregister kan registreras om skeppet hyrs ut genom skeppslega (bareboatcharter) till en svensk nyttjanderättshavare.

Ägare

Den som är registrerad som ägare till ett fartyg i ett fartygsregister.

Ett utländskt skepp ska registreras i skeppslegodelen om det får ett medgivande att föra svensk flagg enligt de nya reglerna om skeppslega (bareboatcharter). Ett skepp som ägs av en utländsk ägare och som upplåtits i huvudsak obemannat med nyttjanderätt (skeppslega) kan om vissa förutsättningar är uppfyllda anses som svenskt och vara berättigat att föra svensk flagg under upplåtelsetiden.

Registreringen i skeppslegodelen sker i två steg.

Ett svenskt skepp som i huvudsak obemannat upplåtits med nyttjanderätt (skeppslega) till en fysisk eller juridisk person med hemvist utomlands (utländsk nyttjanderättshavare) ska under upplåtelsetiden anses ha en annan nationalitet, om

1. skeppets ägare ansöker om det,
2. den utländska nyttjanderättshavaren övertar det avgörande inflytandet över skeppets drift och
3. det kan anses förenligt med Sveriges internationella åtaganden.

Ägaren av skeppet ska skicka in följande till Transporstyrelsen:

• Ansökan om medgivande att skeppet ska få föra en annan flagg än svensk.
• Skeppslegoavtal (bareboatcharteravtal).
• Bolagsbevis eller liknande som visar den utländska nyttjanderättshavarens existens.
• Ytterligare handlingar kan komma att begäras in vid behov.

Medgivandebeslutet gäller först när skeppet är levererat till nyttjanderättshavaren enligt skeppslegoavtalet. För att visa att skeppet är levererat behöver ägaren därför lämna in

• ett leverans- och godkännandeprotokoll eller liknande till Transportstyrelsen.

Medgivandebeslutet är begränsat i tid till max fem år och kan sedan förlängas med max fem år i taget och kan förenas med villkor. När medgivandet löper ut måste skeppets ägare ansöka om ett nytt medgivande.

De nya reglerna om skeppslega träder i kraft den 1 februari 2026.

De nya reglerna innebär i praktiken att den som hyr ut ett svenskt skepp till en utländsk person eller företag måste få ett medgivande från Transportstyrelsen för att få registrera skeppet i ett utländskt fartygsregister. För att Transportstyrelsen ska kunna fatta ett sådant beslut krävs det att:

• ägaren till skeppet ansöker om medgivande i enlighet med 1 kapitlet 1 c § sjölagen,
• ägaren ger in handlingar som visar att fartyget hyrts ut till en utländsk nyttjanderättshavare, samt att denne övertagit det avgörande inflytandet över skeppet, samt
• medgivandet kan anses vara förenlig med Sveriges internationella åtaganden.

Ett medgivande enligt ovan är tidsbegränsat (under uthyrningstiden men maximalt 5 år) och kan förenas med villkor.

Eftersom det saknas övergångsbestämmelser kopplat till 1 kapitlet 1 c § sjölagen innebär det att skepp som idag är uthyrda till en utländsk nyttjanderättshavare behöver ha ett beslut om medgivande enligt 1 kapitlet 1 c § sjölagen när de nya reglerna träder i kraft.

Ni som har ett skepp som är uthyrt och registrerat i ett utländskt register samtidigt som det är registrerat i Sverige behöver skicka in följande till Transportstyrelsen:

• Ansökan om medgivande att skeppet ska få föra en annan flagg än svensk.
• Skeppslegoavtal (bareboatcharteravtal).
• Bevis på att skeppet blivit levererat till nyttjanderättshavaren, exempelvis ett leverans- och godkännandeprotokoll.
• Bolagsbevis eller liknande som visar den utländska nyttjanderättshavarens existens.

Ytterligare handlingar kan komma att begäras in vid behov.

Efter att de nya reglerna har trätt i kraft kan Transportstyrelsen pröva er ansökan.

När de nya reglerna införs kommer den tidigare möjligheten att föra svensk flagg enligt 1 kapitlet 1 b § sjölagen att förbli oförändrade men placeras i en annan paragraf, 1 kapitlet 1 f § sjölagen.

När de nya reglerna träder i kraft kommer beviljade medgivanden att föra svensk flagg fortsätta att gälla och de skepp som omfattas kommer att fortsätta vara registrerade i skeppsdelen i det svenska fartygsregistret som tidigare. När medgivandet löper ut finns det fortsatt möjlighet att ansöka om förlängning av medgivandet enligt samma regler som tidigare och ha fartyget fortsatt registrerat i skeppsdelen.

Utländska skepp kan registreras i skeppslegodelen om de får ett medgivande att föra svensk flagg enligt de nya reglerna om skeppslega (bareboatcharter).

I avtalet ska det tydligt framgå att fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat. Dessutom måste avtalet innehålla en klausul om att nyttjanderättshavaren övertar det avgörande inflytandet över skeppet.

Det behöver också vara tydligt vilket skepp som hyrs ut och vilka parterna är. Avtalet ska vara undertecknat av behöriga företrädare för båda parter och ges in till Transportstyrelsen med underskrifterna i original.

Regeringen har föreslagit att sekretess ska gälla för uppgift om hyrespris och betalningsvillkor i skeppslegoavtal i ärende om medgivande att ett skepp ska anses som svenskt eller ha en annan nationalitet och i ärende om registrering i fartygsregistrets skeppslegodel.

Ansökan om medgivande handläggs inom 14 dagar.

Kommer ansökan om registrering i skeppslegodelen in före klockan 12.00 svensk tid hanteras ärendet samma dag. Kommer ärendet in efter klockan 12.00 svensk tid hanteras det istället nästkommande arbetsdag.

Om ett ärende saknar uppgifter eller dokument skickas ett brev ut med begäran om komplettering till ingivaren i ärendet.

Nej, det går inte att ta ut inteckningar i skepp som är registrerade i skeppslegodelen. Inteckningar hanteras i det utländska fartygsregister där skeppet är primärt registrerat.

För de skepp som är registrerade i skeppslegodelen gäller att äganderätten och rätten att ta ut inteckningar hanteras i det utländska fartygsregister där skeppet är primärt registrerat.

Fartyg som hyrs in av svensk redare och som registrerats i fartygsregistrets skeppslegodel är under inhyrningstiden att anse som svenskt och ska därmed stå under Transportstyrelsens tillsyn. Samtliga certifikat som fartyget ska ha i enlighet med de svenska lagar och föreskrifter som fartyget omfattas av ska ställas ut av Transportstyrelsen eller av en erkänd organisation (recognised organisation, RO) som Transportstyrelsen överlåtit tillsyn till.

För att fartyget ska kunna certifieras i Sverige behöver fartyget genomgå en inflaggning i enlighet med normala processer hos Transportstyrelsen och eventuellt RO. Det gör alltså ingen skillnad ur ett tillsynsperspektiv om fartyget registreras i fartygsregistrets skeppslegodel eller i det vanliga skeppsregistret, fartyget måste genomgå samma processer i Sverige.

Transportstyrelsen har idag avtal med fem RO som får utföra tillsyn på svenska fartyg; American Bureau of Shipping, Bureau Veritas, DNV, Lloyd’s Register och RINA. Ett grundkriterium för att fartyg ska få anlita RO för föreskriven tillsyn är att fartyget också är klassat av samma organisation.

Om fartyget är i klass hos ett annat bolag, som Transporstyrelsen inte har överlåtit tillsyn till, då behöver fartyget byta klass i samband med registrering i det svenska fartygsregistrets skeppslegodel, alternativt anlita Transportstyrelsen för tillsyn av fartyget istället.

Om fartyget har krav på klass enligt svenska föreskrifter måste det bolag som utfärdar klasscertifikatet vara ett bolag som är godkänt av EU (12 bolag är i dagsläget godkända). Om fartyget har ett klasscertifikat utfärdat av någon annan än ett EU-godkänt klassbolag måste fartyget byta klass i samband med registrering och certifiering i Sverige.

Fartyg som hyrs ut av svenska ägare och med stöd av ett medgivande har registrerats i ett utländskt skeppslegoregister ska under uthyrningstiden inte anses vara svenskt (i fråga om annat än inskrivning av äganderätt och inteckningar) vilket innebär att fartyget står under den utländska flaggstatsadministrationens tillsyn. Samtliga certifikat som fartyget ska ha ska utfärdas av den utländska flaggstatsmyndigheten eller en erkänd organisation som agerar på den myndighetens vägnar.

Fartyget kommer vid medgivandets upphörande anses som svenskt igen och då stå under Transportstyrelsens tillsyn, vilket innebär att information om klass för fartyg som hyrs in till Sverige även är relevant när ett fartyg kommer tillbaka till Sverige efter uthyrning.

Under uthyrningstiden är det dock den utländska flaggstatens regler som styr vilka klassningssällskap som kan anlitas. Upphörande av medgivande likställs således med inflaggning av utländskt fartyg och fartyget behöver genomgå den tillsyn som inkluderas av den processen.