Traditionsfartyg

Traditionsfartyg är klassade som kulturhistoriska värdefulla fartyg och huvudsyftet är att fartyget ges möjlighet till att segla internationellt med nationella certifikat.

Det är Transportstyrelsen som i samråd med Statens Maritima Museer (SMM) som beslutar om ett fartyg kan klassas som ett traditionsfartyg. Kraven för att ett fartyg ska kunna klassas som ett traditionsfartyg finns angivna i 1 kap. 12 § förordningen 2011:1533:

Traditionellt sjömanskap

Traditionellt sjömanskap och traditionell teknik ska ligga till grund för fartygets framförande.

Kulturhistoriskt värde

Fartyget ska vara av kulturhistoriskt värde eller vara en kopia av ett kulturhistoriskt värdefullt fartyg samt vara byggt på ett sådant sätt att traditionella färdigheter och traditionellt sjömanskap uppmuntras och främjas.

Verksamhet

Fartygsverksamheten får inte ha ett kommersiellt syfte.

Ansökan

För att få ett fartyg klassat som ett traditionsfartyg ska blanketten "Ansökan om kulturhistorisk märkning av fartyg samt traditionsfartygsklassning" skickas till Statens Maritima Museer (SMM). Beslut om traditionsfartygsklassning tas av Transportstyrelsen men bedömning om fartyget uppfyller de kulturhistoriska kraven görs i samarbete med SMM.

Beslut och intyg

När Transportstyrelsen har beslutat om att ett fartyg ska klassas som ett traditionsfartyg utfärdar Transportstyrelsen ett intyg om överensstämmelse för traditionsfartyg "Document of Compliance with the special requirements for Traditional ships". Intyget är giltigt i fem år. 

Om förutsättningarna för att fartyget ska anses som ett traditionsfartyg ändras eller om ägarens verksamhet får ett kommersiellt syfte kan Transportstyrelsen återkalla eller ompröva beslutet.

Bemanning och behörighet

För att erhålla en behörighet för att arbeta ombord på ett traditionsfartyg krävs teoretisk utbildning och sjöpraktik. Läs mer om behörighet på traditionsfartyg.

Fartområden

Fartområden är en geografisk inledning av farvatten. Många av de krav som finns i Transportstyrelsens föreskrifter varierar beroende på fartområde. Det finns två olika fartområdesinledningar som styr kravnivåerna.

Fartområde för ett fartygs konstruktion och utrustning

Traditionsfartyg har inga lättnader inom det fartområde som är kopplade till fartygets konstruktion och utrustning. Det betyder att fartyget inte får beträda andra fartområden än vad fartyget är godkänt för. Läs mer om fartområde för konstruktion och utrustning.

Fartområde för ett fartygs behörighet och bemanning

Det finns tre fartområden som styr behörighets- och bemanningskraven på traditionsfartyg. Dessa är:

  • Inre fart
  • Närfart
  • MOU-farvatten

Med MOU-farvatten menas närfartsområde i de länder som omfattas av Wilhelmshafen Memorandum of Understanding. I närfart och MOU-farvatten ställs högre krav på besättningen. Läs mer om fartområde för behörighet och bemanning.

Wilhemshafens Memorandum of Understanding (MOU)

MOU är en överenskommelse som syftar till förmedlandet av traditionellt sjömanskap. Hittills har nio Europeiska länder skrivit under överenskommelsen. Fartyg som är klassade som traditionsfartyg kan segla till följande länder:

  • Sverige
  • Danmark
  • Estland
  • Finland
  • Tyskland
  • Holland
  • Storbritannien
  • Spanien
  • Norge

Kulturhistorisk märkning

Det är Statens Maritima Museer som ansvarar för k-märkning av fartyg. Mer information om kulturhistorisk märkning hittar du på Statens Maritima Museers webbplats.

Är du nöjd med informationen på sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!