Flygbuller

Flygbuller är en ständigt aktuell miljö- och hälsofråga som berör och engagerar många människor. Det är viktigt att bevaka och påverka bullerfrågan eftersom ökad flygtrafik kommer att leda till ökat buller om inte flygplanen blir tystare i en framtid.

Vad är flygbuller?

Flygbuller definieras som det oönskade ljudet som uppstår framförallt när flygplan startar och landar.

Ljudet alstras vid ljudkällan som främst utgörs av flygplanets motor (fläkt, kompressor, förbränning, turbin och jetstråle) respektive turbulensbuller runt flygplansskrovet beroende av klaffar och landningshjul med mera. Hos ett propellerflygplan är propellern en viktig ljudkälla och hos en helikopter utgör rotorn en ljudkälla.

Ljudet överförs via atmosfären ned till mottagaren på marken. På sin väg från källan till mottagaren dämpas ljudet på grund av avståndet men också på grund av att atmosfären absorberar en del av ljudet. Atmosfäriska förhållanden, såsom vind och temperatur påverkar också ljudets spridning. Markförhållanden (markens hårdhet och topografi) samt eventuella ljudreflektioner från kringliggande bebyggelse påverkar också den slutliga ljudnivån som når mottagaren på marken.

Enligt Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport från 2017 exponeras 19 000 personer i Sverige för flygbullernivå (FBN) 55 dBA eller högre. Ett betydligt högre antal personer exponeras för maximal ljudnivå överstigande 70 dB(A).

Buller är inte en isolerad fråga

Bränsleeffektivare flygmotorer kan leda till ökat buller, inte bara kring flygplatserna vid start och landning utan även på hög höjd. Ökat buller från luftfartyg kan få till följd att krav uppstår på längre flygvägar, för att undvika överflygning av tätorter. Dessa längre flygvägar ger då upphov till en ökad mängd utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ökat flygbuller kan också få till följd att tillgängligheten äventyras genom inskränkningar av flygverksamheten även på de sträckor där det inte finns realistiska alternativa transportmöjligheter.

Transportstyrelsens arbete med flygbuller

Transportstyrelsen arbetar både på global, europeisk och nationell nivå med flygbuller. Vi deltar i ICAO/CAEP då internationella bullerstandarder tas fram för luftfarten i ICAO Annex 16. Dessa standarder ses över och skärps upp kontinuerligt. På ICAO:s hemsida kan du läsa mer om ICAO:s bullerarbete.

Vi är behörig myndighet för en europeisk förordning, där möjligheter att utfärda driftsrestriktioner för de mest bullrande flygplanstyperna förutsatt att behovet kan motiveras beskrivs. Se även Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 598/2014.

2023 gjorde Transportstyrelsen bedömningen att något behov av driftsrestriktioner för luftfartyg med vikt ≥ 34 ton eller med passagerarkapacitet ≥ 19 pax som uppfyller bullernorm med liten marginal och med syfte att ta dessa ur drift inte föreligger i dagsläget. Motivering till denna bedömning återfinns i PM Analys av om behov av driftsrestriktioner föreligger för de mest bullrande flygplanen vid svenska flygplatser (pdf, 956 kB).

På nationell nivå deltar vi i Nationell samordning av omgivningsbuller, genom att informera och hålla dialog med övriga myndigheter gällande vårt arbete med ljuddämpning av bullret vid källan, alltså fordon och fartyg.

Du kan läsa mer om den nationella bullersamordningen på Naturvårdsverkets webbplats.

Transportstyrelsen följer även kontinuerligt upp flygbuller i vissa utpekade områden i fjällvärlden. Slutligen utfärdar vi nationella regler gällande buller från mindre luftfartyg.

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!