Aktuellt internationellt arbete

På den här sidan hittar du information om vilka frågor som just nu förhandlas eller diskuteras i de internationella organen inom sjöfarten. Frågor som så småningom kan komma att leda till nya eller ändrade nationella regler i Sverige. 

Alla förhandlingar förbereds grundligt, där Transportstyrelsen samlar in synpunkter från interna experter, branschen och andra intressenter, och sammanställer dem till svenska ståndpunkter. Ståndpunkterna stäms sedan av med och godkänns av regeringen innan de kan föras fram på ett möte. Utöver de ståndpunkter som gäller en viss individuell sakfråga har Sverige ett antal fasta prioriterade frågor som vi alltid tar med oss in i en förhandling, bland annat hållbarhet, jämställdhet och teknikneutralitet.

IMO

Pandemin hade i början en bromsande effekt på arbetet inom FN-organisationen IMO, men efter att ha löst vissa frågor kring teknik och procedurer är mötesfrekvensen tillbaka till normala nivåer igen. Huvudparten av mötena hålls nu digitalt. Vissa frågor har behövt skjutas på framtiden eftersom det är svårt att hålla långtgående förhandlingar digitalt.

Den 10 december valdes Sverige in i IMO:s råd för perioden 2022-2023. En plats i rådet innebär möjligheter att påverka hur IMO arbetar. Några av de svenska hjärtefrågorna är att IMO ska ha ett effektivt och transparent arbetssätt och en jämlik organisation. Från Transportstyrelsens sida har det nära samarbetet med Regeringskansliet och Sveriges ambassad i London varit avgörande för den lyckade valkampanjen.

Just nu hanteras bland annat följande frågor inom IMO:

  • IMO diskuterar hur ett globalt styrmedel (bränsleskatt, utsläppshandelssystem eller liknande) kan utformas. Under 2022 kommer man troligen att fatta beslut om vilka förslag man ska gå vidare med och utveckla. Man ska även revidera den initiala växthusgasstrategin med utsläppsmål. Diskussioner om att skärpa målen och införa nya har inletts. Klimatfrågan, både inom EU och inom IMO, kommer fortsatt att kräva betydande förhandlingsinsatser från svensk sida.
  • Med de nya svavelreglerna tillkom användandet av skrubbrar som renar bränslet från svavel för att förhindra luftutsläpp. Arbete pågår inom IMO för att utvärdera frågan och vidta åtgärder för att minska utsläpp av tvättvatten från skrubbrar som visat sig vara skadligt för havsmiljön. Förhoppningen är att IMO ska nå resultat i frågan under 2022. Det regeringsuppdrag som TS har tillsammans med Havs och Vattenmyndigheten går nu in i fas två. Se rapport från fas ett här: Rapport – Uppdrag att ta fram underlag om utsläpp av tvättvatten från skrubbrar på fartyg 
  • Arbetet med att ta fram riktlinjer för andra alternativa bränslen, förutom Liquefied Natural Gas (LNG) och metanol, fortsätter på IMO. De riktlinjer som IMO har kommit längst med är de för bränsleceller och Liquefied Petroleum Gas (LPG). Det pågår också ett arbete med att ta fram regler för destillatbränslen med låg flampunkt (<60°C). Andra bränslen som man börjat arbeta med är vätgas och ammoniak.
  • Operationella, icke-bindande, riktlinjer diskuteras för landanslutningar (land-el). Arbetet har kommit långt i det tekniska innehållet men vissa av utbildningsfrågorna återstår att lösa. Riktlinjerna kommer delvis att påverka hamnpersonal.
  • Arbetet med att ta fram regler och riktlinjer för att minimera risker och konsekvenser av en brand på ro-rodäck fortsätter. Sverige är aktiva i frågan och bevakar både arbets-och korrespondensgrupper. Frågan är högt prioriterad främst med tanke på det stora antalet ro-ropassagerarfartyg i Sverige.
  • Autonoma fartyg (i dagligt tal ”smarta fartyg”) har varit på IMO:s agenda ett tag nu. Det första steget, som bestod av en inventering av vilka internationella regler som kommer behöva ändras när denna form av fartyg tas i bruk, är nu avslutad. En av rekommendationerna som framkommit är att IMO bör fokusera på att ta fram ett funktionsbaserat regelverk för fartyg med en högre nivå av automation/autonomi. Den nya arbetspunkten fick titeln: ”Development of a goal-based instrument for maritime autonomous surface ships (MASS)”. Det står klart att autonom sjöfart under en överskådlig framtid kommer att behöva samsas med konventionell sjöfart.

EU

Vid årsskiftet tog Frankrike över som ordförandeland i EU. Frankrike ingår i en ordförandetrio tillsammans med Tjeckien och Sverige, där Sverige kommer att ta över i januari 2023. Frankrike kommer att lägga tyngdpunkten under sitt ordförandeskap på att dekarbonisera transportsektorn, stärka arbetsvillkoren för transportarbetarna samt främja teknisk utveckling för att framtidssäkra transportsystemet.

Just nu hanteras bland annat följande frågor inom EU:

  • Ett större lagstiftningspaket presenterades under 2021 som syftar till att på olika sätt minska bland annat sjöfartens klimatpåverkan. Arbetet med att förhandla fram de olika rättsakterna fortsätter under 2022. För sjöfartens del förhandlas just nu regler om infrastruktur för alternativa drivmedel och regler för en bränslestandard för sjöfarten. Man diskuterar även om systemet med utsläppsrättigheter på luftfartsområdet ska utvidgas till att också omfatta sjöfartssektorn. Miljöfrågor är ett av Sveriges huvudfokus inom EU och vi arbetar därför tillsammans med likasinnade medlemsländer för att miljösatsningen ska bli verklighet.
  • Europeiska sjöfartsbyrån, EMSA, driver en fråga om batteridrift av fartyg. Tanken är att samla befintliga studier, standarder, riktlinjer och klassregler som finns för detta område och sedan ta detta vidare till IMO. En fråga som behandlas parallellt med detta är hur man ska omhänderta riskerna när fordon som drivs med alternativa medel (till exempel batteri eller gas) ska transporteras. Denna fråga förväntas också tas upp inom IMO under våren. Sverige har många ro-ro fartyg och bevakar frågan aktivt.
  • Sommaren 2019 antogs en EU-förordning om European Single Window environment. ESWe är ett fartygsrapporteringssystem inom Europa där det är tänkt att fartyg ska kunna göra all rapportering oavsett vilken myndighet eller annan aktör som är mottagare av informationen. Just nu pågår arbete med att förhandla fram delegerade och implementerande akter inom EU som närmare beskriver hur systemet ska utformas och tillämpas. Sverige fokuserar i förhandlingarna på att regleringen ska leda till faktiska förenklingar för sjöfarten samt en enhetlighet inom unionen.