Systemet med hamnstatskontroll utvecklades under 1970- och 1980-talen som ett komplement till flaggstatens ansvar, efter att brister i tillsyn uppmärksammats i samband med flera allvarliga olyckor. Ett viktigt steg var bildandet av Paris MoU år 1982, vilket lade grunden för ett gemensamt europeiskt tillsynssystem.

Sedan dess har hamnstatskontrollen utvecklats till ett riskbaserat och harmoniserat system där medlemsländer samarbetar genom informationsutbyte och gemensamma inspektionsrutiner.

Utveckling av hamnstatskontroll (PSC)

• 1970–1980-tal – Ökat fokus på brister i flaggstaters tillsyn efter flera allvarliga olyckor.
• 1982 – Paris MoU etableras som ett gemensamt europeiskt samarbete.
• 1990–2000-tal – Utbyggnad av databaser och ökat internationellt samarbete mellan regioner.
• 2011 – Införande av riskbaserat inspektionssystem inom Paris MoU.
• Idag – Ett harmoniserat och globalt system med fokus på risk, säkerhet, miljö och arbetsförhållanden.

Inom Europa samordnas arbetet genom Paris MoU, vilket möjliggör en effektiv och enhetlig tillämpning av reglerna.

Syfte med hamnstatskontroll

Syftet med hamnstatskontroll är att säkerställa att fartyg uppfyller internationella konventioner samt att identifiera och åtgärda brister som kan påverka säkerhet, miljö eller besättningens arbetsförhållanden.

Kontrollerna syftar även till att motverka användningen av undermåliga fartyg (så kallade substandard ships) och bidra till rättvisa konkurrensvillkor inom sjöfarten.

Inspektionssystem

Fartyg väljs ut för inspektion enligt ett riskbaserat system.

Urvalet påverkas bland annat av

• flaggstatens kvalitet
• rederiets historik
• tidigare inspektionsresultat
• fartygstyp och ålder.

Inspektionerna kan ha olika omfattning beroende på risknivå:

• en intitial inspektion med kontroll av certifikat och allmänt skick
• en mer detaljerad inspektion vid indikation på brister
• en utökad inspektion (expanded inspection) för högriskfartyg och visa fartygstyper.

Inspektionerna genomförs av behörig myndighet, exempelvis Transportstyrelsen.

Centrala kontrollområden

Hamnstatskontroller omfattar både dokumentation och praktiska förhållanden ombord. Kontrollerna är inriktade på att verifiera att fartyg uppfyller gällande regelverk i praktiken.

Certifikat och dokumentation

Certifikat enligt internationella konventioner ska vara giltiga och korrekt utfärdade. Besättningens behörigheter samt journaler och loggböcker granskas.

Fartygets skick

Fartygets skrov, maskineri och utrustning kontrolleras med avseende på skick, underhållsnivå och allmän säkerhetsstandard.

Brandskydd

Branddetektions- och släcksystem ska vara fullt fungerande. Även brandsektionering, branddörrar och besättningens beredskap vid brand kontrolleras.

Livräddningsutrustning

Livbåtar, livflottar och personlig skyddsutrustning ska vara i gott skick och redo att användas. Utrymningssystem och beredskap verifieras.

Arbets- och levnadsförhållanden

Besättningens boende, hygienutrymmen samt arbets- och vilotider kontrolleras. Efterlevnad av Maritime Labour Convention (MLC) verifieras.

Operativa rutiner

Fartygets säkerhetsorganisation, övningar och rutiner vid nödsituationer granskas för att säkerställa att de fungerar i praktiken.

Praktiskt genomförande

Inspektionerna genomförs ombord när fartyget ligger i hamn och kan vara både planerade och oanmälda.

Inspektören kan

• granska dokument och certifikat
• kontrollera utrustning och funktion
• intervjua besättningen
• begära demonstration av rutiner och övningar.

Om brister misstänks kan inspektionen utökas i omfattning.

Brister och åtgärder

Om brister upptäcks ska dessa åtgärdas inom en angiven tidsfrist.

Vid allvarliga brister kan

• fartyget kvarhålls i hamn (nyttjandeförbud) För mer information se grågor och svar.
• avgång förbjudas tills bristerna åtgärdats.
• ytterligare inspektioner krävs.

Särskilt allvarliga är brister som innebär omedelbar fara för:

• liv och hälsa
• fartygssäkerhet
• miljön.

Sammanfattning

Hamnstatskontroll är ett centralt och riskbaserat verktyg för att upprätthålla säkerhet och miljöskydd inom internationell sjöfart.

Genom harmoniserade och praktiskt inriktade inspektioner säkerställs att fartyg uppfyller internationella krav, att brister identifieras och åtgärdas samt att undermåliga fartyg kan stoppas.

Detta bidrar till en säker och hållbar sjöfart samt rättvisa konkurrensförhållanden.

 

Frågor och svar

Vad är hamnstatskontroll (PSC)?

Hamnstatskontroll innebär att ett land kontrollerar utländska fartyg som anlöper dess hamnar för att säkerställa att de uppfyller internationella regler.

Vilka fartyg kan bli föremål för PSC?

Alla utländska fartyg kan inspekteras. Urvalet baseras dock på ett riskbaserat system där vissa fartyg prioriteras.

Hur väljs fartyg ut för inspektion?

Urvalet baseras bland annat på flaggstatens kvalitet, rederiets historik, tidigare inspektionsresultat samt fartygstyp och ålder.

Hur går en PSC-inspektion till?

En inspektör går ombord och granskar dokumentation, utrustning och rutiner. Inspektionen kan även omfatta praktiska moment, såsom demonstration av säkerhetssystem eller övningar.

Vad kontrolleras vid en PSC-inspektion?

Kontrollen omfattar bland annat

• certifikat och dokumentation
• fartygets tekniska skick
• brandskydd
• livräddningsutrustning
• arbets och levnadsförhållanden
• besättningens beredskap och rutiner.

Vad händer om brister upptäcks?

• bristerna dokumenteras
• rederiet åläggs att åtgärda dem
• en tidsfrist faställs
• uppföljning kan krävas.

Vad innebär kvarhållande (detention)?

Kvarhållande innebär att fartyget inte får lämna hamnen förrän allvarliga brister har åtgärdats.

Hur upphäver man kvarhållande av fartyg (nyttjandeförbud)?

När befälhavaren på det kvarhållna fartyget är nöjd med de vidtagna åtgärderna för att rätta till bristerna ska befälhavaren ansöka hos Transportstyrelsen om en ny inspektion.

Vid kvarhållande i svensk hamn ska befälhavaren ansöka hos Transportstyrelsen om en återinspektion.

Återinspektion kan utföras under kontorstid måndag–fredag.

En begäran om inspektion under kontorstid ska skickas via E-post till psc@transportstyrelsen.se före klockan 13:00 föregående arbetsdag.

I enskilda fall kan Transportstyrelsen utföra återinspektion på lördagar och söndagar beroende på tillgången till hamnstatskontrollanter.

En begäran om inspektion utanför kontorstid på lördag eller söndag ska skickas till psc@transportstyrelsen.se före klockan 13:00 på fredagen.

Enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) kan kvarhållandet inte hävas förrän bristerna har åtgärdats och betalning har gjorts eller garanti lämnats för ersättning av kostnaderna. Som sådan garanti kan blanketten ”Betalningsförbindelse”, undertecknad av en person med rätt att teckna firma för en svensk fakturamottagare, godtas.

Exempel

Till: psc@transportstyrelsen.se

Ämne: Begäran om inspektion av kvarhållet fartyg NAMN, IMO

När kan ett fartyg kvarhållas?

Ett fartyg kan kvarhållas om brister innebär en allvarlig risk för säkerhet, hälsa eller miljö, eller om det finns systematiska brister i driften.

Hur ofta inspekteras fartyg?

Det varierar beroende på fartygens riskprofil. Högriskfartyg inspekteras oftare än fartyg med god historik.

Varför är hamnstatskontroll viktig?

Hamnstatskontroll bidrar till

• ökad säkerhet till sjöss
• skydd av miljön
• förbättrade arbetsförhållanden för sjöfolk
• rättvisa konkurrensvilkor inom sjöfarten.