Klimatanpassning
Sveriges klimat förändras och i framtiden förväntas klimatet bli betydligt varmare och mer nederbördsrikt. Till följd av det kommer det bli vanligare med exempelvis värmeböljor, varmare havs- och sjövatten, förändrade vattenstånd och extrema väderhändelser så som skyfall och åskoväder. Det finns även risk att den biologiska mångfalden förändras. Det förändrade klimatet kan ge stora konsekvenser för transportsektorn om inte en anpassning till nya förutsättningar sker.
Klimatanpassning innebär att genomföra åtgärder inom alla samhällssektorer för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Att anpassa samhället är viktigt för att minska säkerhetsmässiga, ekonomiska, sociala och miljömässiga risker som skulle kunna uppstå till följd av ett förändrat klimat. Att arbeta med klimatanpassning leder till att vi kan skydda miljön och människors liv, hälsa och egendom genom att samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat medför för mark, vatten och bebyggelse. Det är också av betydelse att arbetet med klimatanpassning sker parallellt med arbetet att minska utsläppen av växthusgaser för att minimera klimatförändringarna och dess effekt.
2018 antogs en nationell strategi för klimatanpassning (prop. 2017/18:163) av riksdagen. 2024 redovisade regeringen en skrivelse (Skr. 2023/24:97) med en reviderad nationell strategi och en handlingsplan för de kommande fem åren.
Ett oberoende nationellt expertråd för klimatanpassning har inrättats på SMHI. Expertrådets uppgift är att följa och utvärdera det nationella anpassningsarbetet och ta fram underlag för revidering av den nationella strategin. Arbetet ska ske i en femårig nationell policycykel. Sedan flera år finns också Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.
Myndigheternas klimatanpassningsarbete
Hur statliga myndigheter ska arbeta med klimatanpassning regleras genom Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (SFS 2018:1428) som trädde i kraft den 1 januari 2019. Sveriges samtliga länsstyrelser tillsammans med 32 nationella myndigheter, däribland Transportstyrelsen, berörs av förordningen. Enligt förordningen har myndigheterna skyldighet att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. SMHI samordnar ett nätverk där samtliga utpekade myndigheter deltar, liksom SKR (Sveriges kommuner och regioner). Nätverket samverkar kring olika frågor såsom datahantering, gemensamma utbildningar och projekt för att stärka arbetet med klimatanpassning.
Myndigheternas klimatanpassningsarbete ska, enligt förordningen, utgå ifrån en klimat- och sårbarhetsanalys över hur verksamheten påverkas i ett förändrat klimat. Mål och handlingsplan för arbetet ska tas fram. Arbetet ska årligen rapporteras in till SMHI med kopia till regeringskansliet.
Transportstyrelsens roll
Effekterna av ett förändrat klimat kan få stora konsekvenser på transportsystemet. Transportsektorn består av många olika aktörer, med olika mandat och rådighet. Det råder olika förutsättningar inom och mellan trafikslag och i olika delar av landet.
Transportstyrelsen ska bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns funktionsmål och hänsynsmål.
Att integrera klimatanpassning i vårt arbete och därigenom säkerställa att myndigheten över tid bygger upp kunskap om klimatets effekter på transportsystemet samt hur vi bör arbeta för att minska riskerna för allvarliga konsekvenser kan ses som en del av Sveriges åtagande att bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och målen i Agenda 2030.