Klimatanpassning

Klimatanpassning är en fråga som idag växer och fler och fler blir medvetna om att det är av stor vikt att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kommer att kunna förhindra i framtiden. Den 1 januari 2019 trädde en ny svensk förordning gällande myndigheternas klimatanpassningsarbete i kraft.

Vad är klimatanpassning?

Klimatanpassning innebär att genomföra åtgärder inom alla samhällssektorer för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Att anpassa samhället är viktigt för att minska säkerhetsmässiga, ekonomiska, sociala och miljömässiga risker som skulle kunna uppstå till följd av ett förändrat klimat.

Klimatanpassning är således inte samma sak som att minska vår klimatpåverkan genom att till exempel genomföra utsläppsminskningar. Att minska vår klimatpåverkan är av oerhört stor vikt och det arbetet måste ske parallellt med att vi anpassar samhällets funktioner till ett varmare klimat. Det beror på att klimatet är ett så kallat "trögt system", så även om vi skulle ha globala 0-utsläpp från och med idag så skulle effekterna av de utsläpp vi redan orsakat leva kvar väldigt länge i atmosfären, vilket gör att vi måste anpassa oss efter nya förutsättningar.

Myndigheternas klimatanpassningsarbete

2018 antogs en nationell strategi för klimatanpassning (prop. 2017/18:163) av riksdagen. Strategins övergripande syfte är att stärka så väl det långsiktiga klimatanpassningsarbetet i Sverige som den nationella samordningen av klimatanpassning. Ett oberoende nationellt expertråd för klimatanpassning har inrättats på SMHI. Expertrådets uppgift är att följa och utvärdera det nationella anpassningsarbetet och ta fram underlag för revidering av Nationella strategin. Arbetet ska ske i en femårig nationell policycykel. Sedan flera år finns också Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.

Arbetet med den nationella anpassningen regleras bland annat genom Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (SFS 2018:1428) som trädde i kraft den 1 januari 2019. Sveriges samtliga länsstyrelser tillsammans med 32 nationella myndigheter, däribland Transportstyrelsen, berörs av förordningen. Enligt förordningen har myndigheterna skyldighet att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Myndigheternas klimatanpassningsarbete ska, enligt förordningen, utgå ifrån en klimat- och sårbarhetsanalys över hur verksamheten påverkas i ett förändrat klimat. Mål och handlingsplan för arbetet ska tas fram. Arbetet ska årligen rapporteras in till SMHI med kopia till regeringskansliet.

Transportstyrelsens roll

Transportstyrelsen ska bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns funktionsmål och hänsynsmål.

För att Transportstyrelsen ska kunna bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen är det viktigt att myndigheten analyserar hur ett förändrat klimat skulle kunna påverka transportsystemet och utifrån det arbeta för att myndigheten genom sin kärnverksamhet ska kunna bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och möjliggöra dagens och morgondagens transporter trots de förutsättningar som ett förändrat klimat kan ge.'

Transportstyrelsen arbetar sedan 1 januari 2019 strukturerat med klimatanpassning. Arbetet inleddes genom att en klimat- och sårbarhetsanalys togs fram. Analysen godkändes av Transportstyrelsens GD i september 2019 och har legat till grund för framtagandet av en handlingsplan för myndighetens arbete med klimatanpassning. I handlingsplanen finns beslutade mål och åtgärder som Transportstyrelsen ska uppnå för att bidra till minskade konsekvenser till följd av ett förändrat klimat. Handlingsplanen godkändes och översändes till SMHI i januari 2020.

Myndighetsnätverk för klimatanpassning

Transportstyrelsen deltar sedan 2017 i Myndighetsnätverket för klimatanpassning. Myndighetsnätverket består av 19 myndigheter med sektors- eller informationsansvar för hur samhället påverkas av nutida och framtida klimat, samt 21 länsstyrelser som ansvarar för samordning av klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Utöver myndigheter ingår även Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det är SMHI som håller samman nätverket.

Myndigheterna i nätverket arbetar tillsammans för att stärka samhällets förmåga att hantera de positiva och negativa effekterna av klimatförändringarna. Det handlar till exempel om att samverka kring datahantering, eller att arrangera gemensamma kurser. Arbetet sker i arbetsgrupper med olika teman. Hela nätverket träffas två gånger per år.