Så beräknas undervägsavgiften
Undervägsavgiften består av tre element; flygplanets viktfaktor, flugen distans och enhetsavgift.
Viktfaktorn räknas ut genom att dividera flygplanets vikt i ton med 50. Därefter tas roten ur resultatet. Ex ett flygplan som väger 61,2 ton (normalstort trafikflygplan) får en viktfaktor på 1,11. Ett flygplan som väger 8,8 ton (affärs jet) får en viktfaktor på 0,42.
Distansen beräknas i km, där flygsträckan minskas med 20 km vid start i Sverige och 20 km vid landning i Sverige. Distansfaktorn delas med 100. För en flygning från Stockholm/Arlanda till Amsterdam blir distansen i Sverige 505 km. Den reduceras med 20 km = 485 km och divideras med 100, vilket ger en distansfaktor på 4,85.
Enhetsavgiften fastställs för ett år i taget, genom att fördela den totala svenska kostnadsbasen över en prognostiserad trafikvolym mätt i service units (SU).
Beräkningen av undervägsavgiften sker genom följande formel:
Den svenska kostnadsbasen
Den svenska kostnadsbasen består av kostnader för flygtrafikledning inom Luftfartsverket, ACR, SDATS och berörda flygplatser.
Dessutom inkluderas kostnader för vädertjänster (MET) som levereras av SMHI, och flygräddning (SAR) som bedrivs av Sjöfartsverket.
Slutligen inkluderas Transportstyrelsens kostnader avseende tillsynsarbete mot området flygtrafiktjänst, samt myndighetens kostnader för att administrera avgiftssystemet. I Transportstyrelsens kostnader inkluderas även den svenska medlemsavgiften till Eurocontrol.
Så fastställs kostnaden i prestationsplanen
I den svenska prestationsplanen fastställs kostnaden per part under en given period, en så kallad referensperiod. Den första referensperioden (RP1) omfattade åren 2012-2014, den andra referensperioden (RP2) omfattar åren 2015-2019 och den tredje (RP3) omfattar åren 2020-2024 och den fjärde (RP4 2025-2029).
Kostnadsbasen bestäms således för samtliga år under referensperioden inför denna. Dock görs vissa justeringar vid beräkningen av den årliga enhetsavgiften, främst för hantera differenser mellan prognostiserade värden och faktiskt utfall beträffande trafikvolymer och inflation.
Dessutom justeras kostnadsbasen med hänsyn till balanser som upparbetades i den föregående referensperioden.
Den trafikvolym som används för att beräkna den svenska undervägsavgiften är den totala prognostiserade mängden service units (SU) i svenskt luftrum under det aktuella året. Prognostiseringen genomförs av STATFOR som är en del av Eurocontrol.