Frågor och svar om Transportstyrelsens avgifter inom sjöfartsområdet

Vi har interna riktlinjer som beskriver vad som är att betrakta som tillsynsarbete, tillståndsarbete, regelgivningsarbete och så vidare. Utifrån dessa riktlinjer avgörs hur tid och kostnader för verksamheten ska fördelas på skatte- respektive avgiftsfinansiering. Overheadkostnaderna fördelas sedan på respektive område utifrån fördelningsgrunder som vi fastställer.

Utgångspunkten är att overheadkostnaderna ska fördelas på ett så rättvisande sätt som möjligt, och att fördelningen därmed ska spegla respektive verksamhets del av förbrukningen av gemensamma resurser.

Internationella organ uttrycker inte några åsikter om det. Det krävs inte något stöd i regelverk från sådana organ för att kunna ta ut avgifter. Varje land har rätt att själv besluta hur de ska finansiera sin myndighetsverksamhet. Vissa stater väljer direkta avgifter, medan andra väljer en kombination av avgifter, subvention via skattebaserade anslag eller andra skatter. Det gör att varje stat bestämmer avgifter utifrån den modell staten valt, och här skiljer sig länderna åt.

Transportstyrelsens uppgift är att följa de principer för avgiftssättning som gäller i Sverige och de direktiv vi fått från regeringen. Det innebär att oavsett om andra länder tar ut avgifter eller inte, och oavsett om nivån på dessa är lägre eller högre än Transportstyrelsens avgifter, så gäller svenska förhållanden. Vi följer dock utvecklingen i andra länder och redogör emellanåt för nivåerna på de svenska avgifterna jämfört med motsvarande kostnader för branscherna i andra länder, framför allt länder i närområdet. Det gör vi i samband med den årliga konsekvensutredningen som distribueras i samband med att avgiftsförslaget för kommande år sänds på remiss.

Vi får ibland in synpunkter där man pekar på att större, bärkraftigare organisationer rimligen borde kunna betala mer än små och medelstora. Men omsättning eller ekonomisk bärkraft fungerar inte som rättvisande fördelningsgrund för kostnader inom sjöfartsområdet. Där har vi därför gjort bedömningen att storleken på tillståndshavarens organisation eller dennes omsättning inte speglar vår insats och därför inte kan tillämpas för att bestämma avgifternas storlek. Inom dessa områden baseras avgifterna heller inte på företagens storlek vad avser antalet anställda.

År 2011 ändrades de finansiella villkoren för Transportstyrelsen.

För sjöfartsverksamheten innebar ändringen att regelgivning och hamnstatskontroller som tidigare finansierades med hjälp av den så kallade farledsavgiften i stället finansieras via ett skatteanslag. Tillståndsprövning, tillsyn och registerverksamhet ska nu fullt ut finansieras av egna direkta avgifter. De direkta avgifter som togs ut tidigare täckte ungefär 40 procent av kostnaderna. Övergången till full finansiering via direkta avgifter har fått till följd att vi har behövt höja avgifterna för att hamna i balans – trots att vi sänkte kostnaderna för den avgiftsfinansierade delen av verksamheten från cirka 97 miljoner kronor år 2010 till cirka 60 miljoner kronor år 2015.

Registerhållningen hos oss sker i olika datorbaserade system, som är särskilt anpassade utifrån de krav och behov som finns beroende på vad registreringen gäller. Kostnaderna för registerhållningen består av kostnader för

• systemet i sig, det vill säga för utveckling (blir årskostnad i form av avskrivningar)
• den tekniska driften (se till att systemet tekniskt fungerar driftsäkert utifrån de krav på tillgänglighet och åtkomst som finns för varje system)
• förvaltningen av systemet (till exempel anpassning till nya behov som systemet ska fylla, ny teknik som systemet ska anpassas till)
• upprätthållandet av it-säkerhetskraven
• den registervård som måste göras i systemet (till exempel uppdatering av innehåll som adressuppgifter, uppgifter om fordon).

Dessa kostnader utgör underlaget för registerhållningsavgifterna inom sjöfarten och det är alltså detta du betalar för. Avgiften täcker även kostnader för att vi lämnar ut vissa uppgifter ur registret eller inskrivningsregistret för fartyg både muntligen och skriftligen.

Registerhållningen sker i olika datorbaserade system, särskilt anpassade utifrån de krav och behov som finns. Kostnaderna för registerhållningen består av kostnader för

• utveckling (blir årskostnad i form av avskrivningar)
• den tekniska driften (se till att systemet tekniskt fungerar driftsäkert utifrån de krav på tillgänglighet och åtkomst som finns för varje system)
• förvaltningen av systemet (till exempel anpassning till nya behov som systemet ska fylla, ny teknik som systemet ska anpassas till)
• upprätthållandet av it-säkerhetskraven
• den registervård som måste göras i systemet (till exempel uppdatering av innehåll som adressuppgifter, uppgifter om fordon). Här kan det skilja på hur många olika uppgifter som finns om en bil jämfört med hur många som måste finnas om ett fartyg.

Stora delar av kostnaderna är kopplade till respektive system och är inte direkt proportionella mot det antal objekt eller tillståndshavare som finns i registret. Det är alltså inte så att ett system med 1 000 gånger fler objekt i än ett annat system är 1 000 gånger dyrare med avseende på kostnaderna ovan, utan det finns tydliga stordriftsfördelar i systemen. Det innebär att kostnaderna inte ökar i proportion till antalet objekt (fordon, fartyg eller tillståndshavare) i systemet. Ju fler objekt som finns i systemet, desto fler objekt (om varje fordon, fartyg eller tillståndshavare beläggs med avgift) finns det att slå ut kostnaderna för registerhållningen på. Det gör att kostnaden per styck i stora system tenderar att avta ju fler objekt som hanteras.

Ofta jämförs avgifterna på sjöfartsområdet med avgifterna på vägtrafikområdet, som har lägre avgifter än de andra områdena. När det gäller vägtrafikregistret så hanteras där cirka 10 miljoner fordon och då kan man slå ut kostnaderna för systemets upprätthållande på en stor mängd. I fartygsregistret återfinns drygt 9 900 registrerade i april 2015, och det är därmed ganska få att fördela kostnaderna på. Det finns alltså cirka 1 000 gånger fler fordon i vägtrafikregistret än fartyg i fartygsregistret. I absoluta termer är registret över fordon givetvis mycket dyrare att driva än fartygsregistret men det är inte 1 000 gånger dyrare. (Siffrorna ovan är lite avrundade men proportionen stämmer någorlunda.) Kostnaden per enhet blir alltså betydligt högre när det gäller kostnaden för att registerhålla ett fartyg än ett vägfordon.

Hur eller var ett fartyg används påverkar inte skyldigheten att betala registerhållningsavgiften. Den som står som ägare till ett fartyg, ett skepp eller en båt, i fartygsregistret den 1 januari är den som faktureras för registerhållningsavgiften för det avgiftsåret, enligt avgiftsföreskrifterna. Avgiften ska bland annat täcka kostnader för it-systemet fartygsregistret och för att lämna ut vissa uppgifter ur systemet och upprätthålla rätt information om adresser.

Den som står som ägare till ett fartyg, ett skepp eller en båt, i fartygsregistret den 1 januari det aktuella avgiftsåret är den som faktureras för registerhållningsavgiften, enligt avgiftsföreskrifterna. När skeppet eller båten har avregistrerats, behöver ägaren inte betala registerhållningsavgiften för kommande år.

Den som står som ägare i fartygsregistret till ett fartyg, ett skepp eller en båt, den 1 januari det aktuella avgiftsåret är den som faktureras för registerhållningsavgiften enligt avgiftsföreskriften. När fartyget, skeppet eller båten har bytt ägare, behöver du inte längre betala registerhållningsavgiften för kommande år.

För att inte få fakturor för registerhållningsavgift kommande år behöver du lämna underlag som leder till ett ägarbyte eller till avregistrering hos oss.

Om det är oklart vad du behöver göra för den båt eller det skepp som du ägt kan du kontakta sjöfartsregistret via e-post på sjofartsregistret@transportstyrelsen.se eller 0771-898 898 (kl. 10:00–12:00).

Nej, det går tyvärr inte att betala i förväg.

Den ena avser registreringsavgiften och den andra avser avgiften för skeppsmätning. Registreringsavgiften är en fast avgift, medan avgiften för skeppsmätning varierar beroende på tidsåtgången.

Vår timkostnad består inte enbart av löner och sociala avgifter för dem som utför arbetsuppgifterna. Den ska även täcka andra kostnader som krävs för att verksamheten ska fungera. Det gäller till exempel kostnader för lokaler, informations- och tekniksystem, resor, hotell, traktamenten samt stödfunktioner som personal-, kommunikations- och ekonomienheter, arkiv och diarieföring.

Många ärenden kräver att vi besöker ett fartyg för att genomföra kontrollen. Om kontrollen tar cirka en timme men kräver en timmes resa enkel väg från kontoret, innebär det att den avgift som tas ut endast avser själva kontrolltiden. Vi tar alltså inte betalt för restiden. I praktiken kan det innebära att den faktiska avgiften som debiteras motsvarar 500 kronor per timme.

Eftersom vi endast har kontor i Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö blir timavgiften vid kontroller i till exempel Norrland, på Gotland eller nära den norska gränsen, låg i förhållande till den tid och de kostnader ett ärende faktiskt kräver.

År 2014 höjdes timavgiften från 1 400 kronor till 1 700 kronor på grund av ökade kostnader och inflation. Sedan 2018 har avgiften i realiteten sjunkit, om den justeras för inflation.

Ibland framkommer synpunkten att vi borde ha olika taxor för olika typer av ärenden beroende på om det är handläggare, inspektörer eller andra befattningskategorier som hanterar den specifika ärendetypen. Men det skulle fordra att vi arbetade med ett antal olika taxor, och att kostnaderna för ärenden där många olika befattningskategorier är involverade i arbetet kalkyleras separat. Det skulle möjligen gå att göra så, men det fordrar arbete och resurser (det vill säga ytterligare kostnader) som ska vägas mot fördelarna med en gemensam timtaxa, och vi har valt modellen med en gemensam timtaxa.

En risk skulle också vara att avgiften skulle kunna bli personberoende, eftersom vissa arbetsuppgifter kan utföras av flera olika kategorier av medarbetare, varav vissa innebär en högre timkostnad och andra en lägre. Det skulle kunna medföra att avgiften blev beroende på vilken person som gjort den enskilda arbetsuppgiften, vilket inte är önskvärt.

Timkostnaden ska spegla den kostnad vi har för att bedriva den verksamhet som timtaxan ska täcka. Den är bestämd utifrån självkostnad. Vi får inte använda olika taxor för att styra efterfrågan till vissa perioder genom att då ha en lägre taxa. Vi får heller inte ta ut högre taxa i perioder av högre belastning, om vi inte kan visa att vi har genomgående högre kostnader dessa perioder.

Vi har beslutat att ha en gemensam taxa eftersom det också är enklare för omgivningen att veta vad en timme kostar och för att den administrativa hanteringen blir enklare om vi tillämpar en gemensam taxa.

Vi har tagit ställning i frågan och anser att Transportstyrelsen uttag av avgifter inte är att jämställa med ett normalt inköp – det föreligger ju inte något kund-leverantörsförhållande i traditionell mening och därmed inget avtal parterna emellan.

Vi tar ut avgifter för myndighetsutövande enligt de instruktioner som vi har, och då anser vi inte att mottagaren har rätt att begära en inköpsorder. Vi saknar i dag möjligheten att hantera inköpsorder i våra system och det skulle bli relativt kostsamt att anpassa systemen till sådan hantering. Kostnaderna skulle drabba brukarna genom avgifterna och vi anser att det inte är ekonomiskt försvarbart.

Ja, du måste betala, även om det är dåligt agerande från vår sida att i vissa fall vara så sen med fakturan.

För fakturor gäller att vi tillämpar en 5-årsgräns enligt gällande lagstiftning: vi har möjligheten att fakturera så sent som 5 år efter det att våra insatser har utförts och betalningsmottagaren är skyldig att betala. Vår strävan är givetvis att undvika att vara sena med faktureringen.

När vi skickar en faktura måste vi så gott som möjligt säkerställa att fakturan når rätt mottagare. Den säkraste adress vi har får vi från Skatteverket när det gäller personer och från Bolagsverket när det gäller företag. Vi har integrationer med deras system och får löpande aktuella adresser, som vi använder vid vår fakturering. Därför fakturerar vi inte till tillfälliga adresser.

Enligt våra avgiftsföreskrifter kan debiteringen komma att omprövas, om förhållandena ändras under kalenderåret. I sådana fall beräknas avgiften för hela kvartalet. Det innebär att du kan få tillbaka delar av avgiften kvartalsvis om du begär det. Vi betalar tillbaka enligt kvartalsprincipen: om verksamheten exempelvis pågått eller om innehavet av fartyget gällt första kvartalet och delar av det andra, betalar vi tillbaka de delar av årsavgiften som gäller kvartal 3 och 4. Avgiftsdelen som täcker kvartal 3 och 4 kan du få tillbaka under förutsättning att beloppet du ska få tillbaka är 5 000 kronor eller mer.

Antag att årsavgiften är 11 000 kronor. Då har du rätt att få tillbaka 2/4, det vill säga 5 500 kronor.

Du måste i så fall ansöka om återbetalning så att frågan kan prövas formellt hos oss. Det räcker med att skriver ett mejl till oss där du redogör för din önskan och motiven till den.

Ja, där regelverket så medger har du möjlighet att flytta dina tillstånd till ett annat land. Men observera att det kan vara förknippat med vissa avgifter att genomföra flytten.

Om du har du frågor kring din avgift eller om du invänder mot fakturans innehåll så bör du snarast höra av dig till oss. Våra kontaktuppgifter hittar du på fakturan. Om möjligt ser vi helst att du mejlar oss. Vi behöver få veta följande:

• fakturanummer
• vad din fråga eller invändning handlar om.

Observera att du inte behöver ange personnummer, adress eller andra personliga uppgifter som inte efterfrågas enligt ovan. Detta för att minska vår hantering av, i detta fallet "onödiga", personuppgifter.

Eftersom du har kontaktat oss stoppar vi tillfälligt fakturan medan vi hanterar din fråga eller invändning. Du får sedan ett svar från oss. Om Transportstyrelsen står fast vid att du ska betala fakturan, och du har fortsatta invändningar kan du formellt bestrida (motsätta dig) den. Ett bestridande måste alltid vara skriftligt och det går bra att skicka det via e-post. Det ska tydligt framgå att du vill bestrida fakturan, helt eller delvis, och på vilka grunder du bestrider fakturan. Vi prövar sedan ditt ärende, fattar beslut och skickar sedan beslutet per post till dig. Om du får avslag på din begäran har du rätt att överklaga Transportstyrelsens beslut. Mer om detta kan du läsa om under frågan Jag vill överklaga Transportstyrelsens beslut.

Vi har inte denna möjlighet i dag för sjöfartsområdet men ser över möjligheterna för det.

Maila adressen som finns angiven på din faktura och meddela vilken adress du vill ha fakturan till.

Jag vill bestrida en faktura

Om du har invändningar mot en faktura som du fått från oss, kan du bestrida den (motsätta dig att betala). Då ska du höra av dig till oss via post eller e-post. I ditt bestridande skriver du

• fakturanumret på fakturan
• att du vill bestrida fakturan
• motivet till varför du bestrider den.

Transportstyrelsen återkommer med eventuella frågor och fattar sedan ett beslut i frågan och skickar därefter beslutet till dig. Du kan inte be vem som helst av Transportstyrelsens anställda att stoppa din faktura, eftersom endast vissa personer har rätt att stoppa fakturor. Därför är det bästa att du hör av dig via den kontaktväg som anges på din faktura.

Jag vill överklaga Transportstyrelsens beslut

Om du inte är nöjd med beslutet som Transportstyrelsen fattat kan du överklaga det. Överklagandet ska vara skriftligt och du ska ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring du vill ha. Överklagandet ska ställas till Förvaltningsrätten i Linköping men skickas till Transportstyrelsen, 601 73 Norrköping.

Överklagandet ska ha kommit till Transportstyrelsen inom 3 veckor från det att du tog del av beslutet du överklagar eller om du företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, inom 3 veckor från den dag då beslutet meddelades.

Kammarkollegiet är den myndighet som staten använder för att bevaka och driva in sina fordringar inom Sverige. Om du får ett brev från dem kan det vara ett kravbrev som avser obetalda avgifter, och då har avgiftsanspråket gått till inkasso. Då måste du agera, antingen genom att betala eller genom att bestrida (motsätta dig) kravet om du anser att du har skäl för det. Kammarkollegiet kan driva ett ärende till domstol om det inte betalas.

Länk till Kammarkollegiets webbplats

Ja det finns möjlighet att skjuta på betalningsdatumet och/eller att dela upp betalningar över en lite längre period. Du skickar då din ansökan via mejl till customer@transportstyrelsen.se.

Här anger du vilken faktura det gäller (fakturanummer) och varför du önskar skjuta upp betalningen. Vi gör sedan en bedömning och baserar vårt beslut på ditt förslag om tidsfrist, beloppets storlek och hur du skött dina eventuella tidigare betalningar till oss.  Här tittar vi främst på om du har varit sen med att betala dina fakturor, om du har klarat av eventuella tidigare avbetalningsplaner eller om någon av dina fakturor har gått till inkasso. 

Vi har i uppdrag att finansiera vårt arbeta genom att ta ut avgifter av dem som använder våra tjänster. Om vi har lagt ner arbete för att du ska kunna gå din utbildning eller få ditt tillstånd, måste vi kunna täcka våra kostnader för det arbetet. Därför tar vi betalt när vi lagt ner arbete för någons räkning.

Vi har i dag ingen lösning för kortbetalning men vi arbetar för att ta fram en sådan.

Vi har i dag ingen lösning för autogirobetalningar på sjöfartsområdet men vi arbetar för att ta fram en sådan.

De förrättningar som är av mer återkommande och periodisk karaktär ingår i den periodiska tillsynen.

Förrättningar

• SE-besiktning mellan ordinarie besiktningar
• Sjövärdighetsbesiktning, nationell trafik, förnyad
• Sjövärdighetsbesiktning, nationell trafik, mellanliggande
• Sjövärdighetsbesiktning, passfartyg i nationell trafik (A–D), årlig
• Sjövärdighetsbesiktning, passfartyg i internationell trafik, förnyad
• Besiktning för EU-säkerhetscertifikat för passfartyg, förnyad
• Besiktning för internationellt säkerhetscertifikat för fiskefartyg, förnyad
• Besiktning för internationellt säkerhetscertifikat för fiskefartyg, mellanliggande
• Besiktning för internationellt säkerhetscertifikat för fiskefartyg, årlig
• Radiosäkerhetscertifikat, förnyad besiktning
• Radiosäkerhetscertifikat, mellanbesiktning
• Radiosäkerhetscertifikat, årlig besiktning
• Sjövärdighetsbesiktning, fartyg i internationell trafik, förnyad
• Sjövärdighetsbesiktning, fartyg i internationell trafik, mellanliggande
• Besiktning för internationellt utrustningscertifikat, förnyad
• Besiktning för internationellt utrustningscertifikat, mellanliggande
• Besiktning för internationellt utrustningscertifikat, årlig
• Besiktning för internationellt konstruktionscertifikat, förnyad
• Besiktning för internationellt konstruktionscertifikat, mellanliggande
• Besiktning för internationellt konstruktionscertifikat, årlig
• Fribordsbesiktning enligt LL 1966, förnyad
• Fribordsbesiktning enligt LL 1966, årlig
• Fribordsbesiktning enligt nationella bestämmelser, förnyad
• Fribordsbesiktning enligt nationella bestämmelser, mellanliggande
• IOPP-certifikat, förnyad besiktning
• IOPP-certifikat, mellanbesiktning
• IOPP-certifikat, årlig besiktning
• Besiktning för AFS-certifikat
• Kem-certifikat eller NLS-certifikat, förnyad besiktning
• Kem-certifikat eller NLS-certifikat, mellanbesiktning
• Kem-certifikat eller NLS-certifikat, årlig besiktning
• Toalettföroreningsskyddscertifikat, förnyad besiktning
• IAPP-certifikat, förnyad besiktning
• IAPP-certifikat, mellanbesiktning
• IAPP-certifikat, årlig besiktning
• Inspektion av arbetsmiljö
• Inspektion vid förorening från fartyg etc.
• Inspektion av radio
• Inspektion av lastningsförhållanden, fartyg
• Inspektion av bemanning
• Inspektion av sjöarbetstider etc.
• Inspektion med anledning av sjöolycka (inklusive sjöförklaring)
• Av Transportstyrelsen beslutad förrättning som inte beställts av redare/ägare
• Sjövärdighetsbesiktning för fartyg med systemtillsyn
• ISM-kontroll (säkerhetsorganisation), fartyg, årlig/mellanliggande
• ISM-kontroll (säkerhetsorganisation), fartyg, förnyad
• Säkerhetsorganisation, fartyg, besiktning
• Operativ kontroll
• Kontroll av fartygsuppgifter
• ISPS-besiktning, fartyg, förnyad
• ISPS-besiktning, fartyg, mellanliggande
• ISPS-besiktning, fartyg, årlig
• Inspektion med avseende på Östersjööverenskommelsen

I årsavgiften för tillsyn inkluderas också kostnaderna för den tid som vi lägger ner på förberedelser och efterarbete i samband med tillsynen.

Vi kontrollerar svavelhalten i marint bränsle genom provtagning och analys, i enlighet med svaveldirektivet (2012/33/EU) och tillhörande genomförandebeslut (EU 2015/523). Den svenska nationella regleringen finns i svavelförordningen (2014:509).

Provtagningen ombord på fartygen är inte en del av systemet för så kallad hamnstatskontroll, utan den utgör tillsyn i enlighet med nationellt regelverk. För sådan tillsyn ska vi ta ut en avgift.

Årsavgiften täcker bara den periodiskt återkommande tillsynen. Den tillsyn som vi utför oregelbundet eller vid enstaka tillfällen, exempelvis vid ombyggnation av ett fartyg, faktureras separat.

I många fall har vi inte rätt att återkalla ett tillstånd på grund av utebliven betalning, men avgiften för tillståndet har vi rätt att ta ut för vår hantering. Om avgiften inte betalas går den till slut till inkasso, med betalningsanmärkning som följd.

Nej, du kan inte kasta fakturan. Om du får en faktura som du anser att du inte ska betala eller inte vill betala, ska du bestrida (motsätta dig att betala) den. I så fall meddelar du det via brev eller e-post till Transportstyrelsen. Använd de adress- eller e-postuppgifter som finns på fakturan. Skriv

• referensnumret på fakturan
• att du vill bestrida fakturan
• motivet till att du bestrider den.

Det som avgör är om fartyget har giltiga certifikat eller inte. Kommer inte fartyget att användas måste man begära att Transportstyrelsen ogiltigförklarar certifikaten. Detta görs skriftligen och certifikaten ska sändas in tillsammans med begäran. Men så länge fartygen har certifikat omfattas de av vår tillsyn och då omfattas de även av våra årsavgifter.

Ja, det har vi rätt att göra. Vi tar från och med den 1 januari 2016 ut dröjsmålsränta på belopp över 4 000 kronor. (Bestämmelsen finns i första kapitlet i respektive avgiftsföreskrift.)

Vi har valt att inte ta ut dröjsmålsränta för fordringar på mindre belopp, eftersom uttaget innebär administration och kostnader som gör att det inte är ekonomiskt försvarbart att göra det på lägre belopp på sjöfartssidan.

Om du har ytterligare frågor om avgifter eller vill komma i kontakt med oss i ett ärende om avgifter ska du använda följande mejladress i de flesta fall som gäller årsavgifter: sjofartsavgifter@transportstyrelsen.se

Men om du har frågor om avgifter förknippade med fartygsregistret inom sjöfarten så använder du i stället den här adressen: sjofartsregistret.avgifter@transportstyrelsen.se

Har du frågor om lotsdipenser använder du pec@transportstyrelsen.se

När avgiftsmodellen skapades fördes dialog med branschen och det var mycket tydligt att branschen ville ha en taxa som var så förutsägbar som möjligt. Man såg hellre årsavgifter än specifika avgifter utifrån vilka insatser som gjordes gentemot dem en enskild period. Det senare ansågs oförutsägbart och osäkert . Därför valdes den nuvarande modellen med årliga avgifter.

Hur kommer det sig att de "skötsamma" får betala lika mycket som de som inte "sköter sig", trots att de senare orsakar mer arbete än den genomsnittliga "skötsamma" organisationen? Det finns en uppfattning om att det skulle vara orättvist. Vi kan förstå att en del ser det så, men samtidigt vill vi peka på följden av olika avgiftsnivåer: om enskilda organisationer efter en rad "skötsamma" år hamnar i problem som innebär intensifierad uppmärksamhet från oss, skulle det med en annan avgiftsmodell plötsligt kunna orsaka kraftigt ökade kostnader för organisationen det året.

Det finns redan i dag vissa inslag av rörliga delar i vår avgiftsmodell, eftersom vi har en så kallad kontrollavgift, som tillämpas när vi vid en tillsyn upptäcker brister som föranleder ett större merarbete för oss. Sådant arbete ingår inte i årsavgifterna utan debiteras separat utöver årsavgiften. Vi kallar den tillsynsformen "betingad verksamhetskontroll" eller "bristavsyning".

Många tycker att Transportstyrelsen genom sin avgiftssättning inte främjar överlevnadsmöjligheterna för mindre och medelstora företag, eftersom sådana företag får samma avgifter som större företag för motsvarande tjänst. En synpunkt som har lyfts fram är att den uttalade politiska viljan är att underlätta för och främja mindre och medelstora företags utvecklingsmöjligheter, och att vi på Transportstyrelsen borde följa den viljan.

Vi menar att de regler som finns för avgiftssättning och avgiftsuttag inte medger undantag för vissa kategorier av brukare (i det här fallet mindre och medelstora företag), till exempel i form av lägre avgifter än självkostnad eller subventioner. Därför är det inte möjligt att särbehandla små- och medelstora företag, oavsett vilka grunder det skulle ske på (som att avgifterna slår hårt mot vissa kategorier av företag, att de drabbar ideella intressen och privatpersoner eller att företag i glesbygden drabbas särskilt hårt).