Ökad motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare (CER)
Hotbilden mot samhällsviktiga tjänster har blivit mer komplex och föränderlig. Privata och offentliga aktörer behöver bli bättre rustade för att hantera de risker som finns för deras verksamhet och den viktiga samhällsfunktion de tillhandahåller. CER-direktivet syftar till att stärka motståndskraften för samhällsviktiga tjänster i hela EU.
Vad är CER-direktivet?
CER-direktivet (Directive on the resilience of critical entities) är ett EU-direktiv med syfte att stärka kritiska verksamhetsutövares motståndskraft och förmåga att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster på den inre marknaden.
Direktivet innehåller krav på medlemsstaten (Sverige) att bland annat identifiera och underrätta de kritiska verksamhetsutövare som kommer omfattas. För de kritiska verksamhetsutövarna finns det krav på att ta fram en riskbedömning och vidta åtgärder för att stärka sin motståndskraft.
Med motståndskraft avses förmåga att förebygga, skydda mot, reagera på, stå emot, begränsa, absorbera, anpassa sig till och återhämta sig från en incident. CER utgår från ett allriskperspektiv, detta innebär att det inte enbart är avsiktliga hot som man behöver beakta utan även till exempel naturkatastrofer, pandemier eller andra allvarliga händelser.
CER-direktivet är ett komplement till NIS2-direktivet (genomfört i svensk rätt genom cybersäkerhetslagen). Till skillnad från NIS2 som reglerar det systematiska informations- och cybersäkerhetsarbetet så inriktar sig CER-direktivet på fysiskt skydd och personalsäkerhet.
Vilka verksamheter kommer att omfattas?
För att en verksamhet ska identifieras som kritisk ska tre kriterier vara uppfyllda:
- Verksamhetsutövaren ska tillhandahålla en eller flera samhällsviktiga tjänster i eller till Sverige.
- Verksamhetsutövaren ska sin kritiska infrastruktur belägen i Sverige.
- En incident skulle få betydande störande effekter för tillhandahållandet av en eller flera samhällsviktiga tjänster.
Den samhällsviktiga tjänsten ska tillhandahållas inom någon av de sektorer som finns i bilagan till direktivet. Transportstyrelsen föreslås i utredningen att vara tillsynsmyndighet för sektor transport, med undersektorerna luftfart, järnväg, vatten, väg och kollektivtrafik.
När träder regleringen i kraft?
Sverige tillsattes en statlig offentlig utredning (SOU) med uppgift att föreslå de anpassningar av svensk rätt som krävs för att genomföra direktivet. Utredningen lämnade i september 2024 över slutbetänkandet Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster (SOU 2024:64). Utredningen föreslår att CER-direktivet införlivas genom en ny lag.
Under våren 2026 väntas en lagrådsremiss och en proposition att beslutas. Dessa kommer ligga till grund för en ny lag med förordning.
På Myndigheten för civilt försvars webbplats finns mer information om CER-direktivet och om tidplanen för genomförandet i svensk rätt.