Frågor och svar om sjöolyckor

Uppgifter som förekommer i våra ärenden och rapporter är normalt offentliga. I vissa fall kan dock uppgifterna sekretessbeläggas.

Handlingar och uppgifter som begärs ut föregås alltid av en sekretess­prövning. Nedan kan du läsa mer om vilka uppgifter som kan bli föremål för sekretess. 

Till skydd för den som rapporterar till Transportstyrelsen gäller sekretess enligt 29 kap 11 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Det innebär att vi har möjlighet att hemlighålla uppgifter i en rapport, om ett avslöjande skulle kunna medföra olägenheter för personen som rapporterat eller för någon närstående till personen. Det kan till exempel handla om att den som rapporterat riskerar att utsättas för trakasserier eller annan oförmånlig behandling från befälhavaren eller sin arbetsgivare. Sådan sekretess gäller inte bara för uppgifter i rapporter, utan i all tillsyn som Transportstyrelsen utför enligt 5 kap fartygssäkerhetslagen, alltså även vid exempelvis inspektioner och besiktningar. Uppge gärna om du har sådana skäl när du rapporterar till Transportstyrelsen. Det kan då beaktas i sekretessprövningen, om någon begär att få ta del av uppgifterna.

Hos Transportstyrelsen gäller också sekretess enligt 17 kap 4 b § OSL. Det handlar då om uppgifter som vi får in genom rapporter om sjöolyckor och tillbud till sjöss och som vidarebefordras till Statens haverikommission. Sekretessen syftar till att främja bedrivandet av de undersökningar som görs av Statens haverikommission enligt lagen om undersökning av olyckor (LUO). För uppgifter om personer som före­kommer i sådana undersökningar gäller som utgångspunkt sekretess enligt 29 kap 12 a § OSL.

Transportstyrelsen kan även besluta om sekretess enligt 29 kap 13 § OSL. Det rör sig då om situationer där två fartyg har kolliderat med varandra och bara det ena fartyget har haft t.ex. sjöförklaring. På begäran av fartygets befälhavare eller redare har Transportstyrelsen då möjlighet att besluta att sekretess ska gälla fram tills motsvarande uppgifter om det andra fartyget har blivit tillgängliga, dock som längst fem år.

Det kan även förekomma s.k. tillsynssekretess enligt 30 kap 23 § OSL till skydd för bland annat enskildas affärs- eller driftsförhållanden eller andra ekonomiska eller personliga förhållanden.

En sjöförklaring, enligt sjölagens 18 kapitel paragraferna 6-19, är ett vittnesupptag som inom Sverige hålls av en tingsrätt och utomlands av ett svenskt konsulat. Förhandlingen leds av en domare eller en konsul som biträds av två experter. De som har upplysningar till aktuell händelse utfrågas av domare/konsul och bisittare, men också av rederi och försäkringsrepresentanter samt utredare från Transportstyrelsen.

Domstolsförhandlingen utmynnar i ett sjöförklaringsprotokoll. Vid en sjöförklaring avkunnas ingen dom.

Enligt sjölagens 18 kapitel, paragraferna 1-5 ska all väsentlig information om vad som händer ombord i ett fartyg dokumenteras. Detta görs i dagböcker som ska hållas tillgängliga för redare, lastägare, försäkringsgivare eller annan vars rätt kan vara beroende av den införda informationen.

Dagböckerna ska sparas av fartygets redare i tre år.