6 kap. Brandskydd

Kapitlet innehåller regler om fartygets brandskydd, så som avgränsningar/brandindelningar, detektering, brandbekämpning och utrymning.

Innehåll

Kompletterande upplysningar

Brandskyddet på fartyg verifieras vanligen enligt ett etablerat och sammanhållet regelverk eller en vedertagen teknisk standard. För mer information om verifiering och regelverk/standarder, se 1 kap. 13 och 14 §§.

Vilka regelverk eller standarder som är lämpliga beror på flera faktorer, t.ex. fartygstyp, fartygets byggnadsmaterial samt de områden och väderförhållanden i vilka fartyget är avsett att framföras. Alla regelverk och standarder är vanligen inte lämpliga för alla verksamheter. Säkerställ därför att det valda regelverket eller standarden är lämplig för den planerade verksamheten.

Exempel på möjliga regelverk:

För fartyg med skrovlängd 5–15 meter

  • Regler utgivna av ett klassificeringssällskap (godkänt av EU, främst DNV GL, BV, LR, ABS eller RINA).

För fartyg med skrovlängd 15–24 meter

  • Regler utgivna av ett klassificeringssällskap (godkänt av EU, främst DNV GL, BV, LR, ABS eller RINA). 
  • Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2019:120) om passagerarfartyg på inrikes resa.

För fartyg med skrovlängd > 24 meter

  • Regler utgivna av ett klassificeringssällskap (godkänt av EU, främst DNV GL, BV, LR, ABS och RINA).
  • Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2019:120) om passagerarfartyg på inrikes resa.
  • Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare.

Generella krav (1 §)

Brandrelaterade risker ska minimeras med hänsyn till fartygets användning.

Delkrav (2 §)

Tillfredsställande brandskydd ska, i den utsträckning det är relevant för fartyget och dess verksamhet, sammantaget uppnås genom att

  1. avskilja möjliga antändningskällor från bränsle och andra lättantändliga gaser, vätskor och material,
  2. avgränsa utrymmen med förhöjd brandrisk och i övrigt skapa avgränsningar som kan begränsa brandspridning,
  3. begränsa sannolikheten för brandtillväxt samt minimera risken för att det kan uppstå giftiga gaser vid brand,
  4. bärande konstruktioner kan motstå brand under fartygets evakueringstid,
  5. möjliggöra snabb upptäckt av begynnande brand,
  6. lämplig brandbekämpningsutrustning som snabbt kan användas i samtliga utrymmen finns tillgänglig, och
  7. effektiva och ändamålsenliga utrymningsvägar till öppet däck finns för alla slutna utrymmen där personer kan vistas.

Kompletterande upplysningar

Kravnivån enligt 1 § påverkas exempelvis av den avsedda användningen som ska fastställas av redaren enligt 12 §, 1 kap.

Allmänna råd - antändningskällor

Anordningar som vid läckage kan orsaka brand eller explosion bör inte installeras i anslutning till heta ytor eller andra antändningskällor. För de fall sådana anordningar är nödvändiga för fartygets drift bör anordningarna vara avskärmade i så stor utsträckning som möjligt.

Kompletterande upplysningar

Det kan vara nödvändigt att isolera hela ytor i maskinrummet.

För acetylen- och oxygeninstallationer bör säkerheten med avseende på brandskydd särskilt beaktas.

För att förhindra att lågor tränger ner i tankventilationen för t.ex. bränsletankar kan det vara lämpligt att montera flamnät i mynningen på ventilationen, i synnerhet om innehållet har låg flampunkt.

Synglas till tankar är en känslig del i systemet varför självstängande ventiler lämpligen monteras på synglaset för att minska risken för läckage i bränsle-, smörjolje- och hydrauloljesystem.

För installation av anordningar som förhindrar flammor att passera in i tank kan följande föreskrifter/standarder vara lämpliga:

Allmänna råd - avgränsningar

För nya fartyg med en skrovlängd av minst 15 meter och passagerarfartyg bör utrymmen med förhöjd brandrisk vara avgränsade med skott, däck och spjäll i ventilationskanaler för att förhindra brandspridning.

Bärande strukturer för utrymmen där livräddningsutrustning förvaras, sjösätts eller embarkeras bör vara isolerade på ett sådant sätt att den bärande förmågan bibehålls vid brand under den tid det tar att evakuera fartyget.

Avgränsningar bör vara utförda i material som kan innesluta brand i sådan omfattning att brandbekämpning kan påbörjas eller fartyget överges innan branden sprider sig till närliggande utrymmen

Lufttillförseln till utrymmen bör kunna stängas av från en plats utanför utrymmet.

Genomföringar, dörrar och andra öppningar bör vara utformade på ett sådant sätt att de ger minst lika hög brandbegränsning som det skott eller däck i vilket de är installerade.

För det fall avgränsningar saknas bör detta särskilt beaktas för att uppnå en sammantaget likvärdig säkerhet.

Kompletterande upplysningar

Passagerarfartyg bör indelas i vertikala huvudzoner där de sektioner i vilka skrov, överbyggnader och däckshus indelas genom indelningar av klass A där längden och bredden av något däck i allmänhet inte översttiger 40 m.

Brandisolering monteras normalt på den sida som isoleringen är testad för och som anges på testcertifikatet.

För information om lämplig brandindelning se FTP-koden (International Code for Application of Fire Test Procedures):

  • Annex 1 part 3, "A", "B" and "F" Class divisions.
  • Annex 1, part 11, Test for fire-resisting divisions of High-Speed Craft

Allmänna råd - begränsning av brandtillväxt

Ytskikt i personalutrymmen, arbetsutrymmen, passagerarutrymmen och kontrollstationer bör bestå av material som i tillräcklig grad kan begränsa flamspridning.

Utrymmen för motorfordon bör vara ventilerade i tillräcklig omfattning för att förhindra uppkomst av brandfarlig gaskoncentration.

Kompletterande upplysningar

Med material som i tillräcklig grad kan begränsa flamspridning avses i första hand material som uppfyller kriterierna i FTP-koden, Annex 1, Part 5, Provmetoder för flamspridning och värmeutveckling, och som har certifikat som visar detta.

  • FTP-koden (2010), Annex 1, Part 5, Provmetoder för flamspridning och värmeutveckling.
  • FTP-koden, Annex 1, Part 2, Provmetoder för rök och toxiska gaser.
  • ISO 5658-2, Materials reaktion på brand - Flamspridning - Del 2. Spridning i sidled på vertikalt monterade byggprodukter.

För brandprover av material i skrov, överbyggnad, bärande skott, däck och däckshus finns exempelvis följande standarder m.m:

  • FTP-koden, Annex 1, Part 3, (tidigare IMO Res. A.754(18)), Test for "A", "B" and "F" class divisions.
  • ISO 834-1, Provning av brandmotstånd – Byggnadselement.
  • FTP-koden, Annex 1, Part 10, Test for fire-restricting materials (FRM).
  • FTP-koden, Annex 1, Part 11, Test for fire resisting divisions (FRD).
  • MGN 407-Procedure for the Testing of Fire Protection for use with Composite and Wooden Constructions.
  • ISO 14886- Ships and marine technology — Large yachts — Structural fire protection for FRP yachts.

Allmänna råd - detektering

I utrymmen för övernattande och i övriga utrymmen där brandrisken inte är obetydlig bör det finnas automatisk branddetektering med larm. Larmet bör kunna uppfattas i anslutning till utrymmet och vid styrplatsen.

Kompletterande upplysningar

Med utrymmen med obetydlig brandrisk avses tomma utrymmen så som torrtank, kofferdam, voidspace och liknande utrymmen som saknar antändningskällor och brännbart material.

Fartygsanpassade brandlarmsystem

FSS-koden (International Code for Fire Safety Systems) innehåller regler för fartygsanpassade brandlarmsystem (9 kap.). För de ingående komponenterna hänvisas till följande standarder:

  • EN 54-2, Kontrollenheten.
  • EN 54-4, Strömförsörjning.
  • EN 54-5, Värmedetektorer.
  • EN 54-7, Rökdetektorer.
  • EN 54-10, Flamdetektorer.
  • EN 54-11, Manuella brandlarmsknappar.

FSS-koden, 9 kap., Regel 2.5.1 och Res. A 1021(26)- Code on Alarms and Indicators innehåller regler för larmljud och larmljus.

Allmänna råd - brandbekämpning

Brandsläckningsutrustning bör finnas i alla utrymmen. Brandsläckningsutrustning kan betjäna flera utrymmen endast om utrustningen är direkt åtkomlig från varje sådant utrymme Brandsläckningsutrustningen bör vara anpassad för den typ och storlek av brand som kan uppstå i det eller de utrymmen som utrustningen betjänar.

För utrymmen där det finns fler än en utrymningsväg bör handburen släckningsutrustning vara lättåtkomlig från samtliga utgångar.

Utrymmen med förhöjd brandrisk som inte effektivt kan betjänas av handburen släckningsutrustning bör ha ett fast brandsläckningssystem eller en speciellt förberedd insprutningsöppning för brandbekämpning med handburen utrustning.

Utrymmen som är inrättade för transport av motorfordon bör vara anpassade så att åtkomst till varje fordon är möjlig under hela resan.

För nya passagerarfartyg bör hytter med övernattande passagerare vara försedda med ett fast brandsläckningssystem.

Fartyg med en skrovlängd av minst 15 meter bör vara utrustade med ett fast brandvattensystem om fartyget har slutna utrymmen. Brandposter bör vara utplacerade på fartyget så att åtminstone en vattenstråle kan nå varje del av fartyget. Brandpumpen bör vara dimensionerad för att leverera tillräckligt flöde och bör inte vara driven av framdrivningsmaskineriet.

För fartyg med en skrovlängd överstigande 24 meter bör slangar till brandvattensystem utgöras av brandslangar och munstycken bör vara av dubbelfunktionstyp (vattendimma/stråle).

Varselskylt och instruktioner för användning av brandbekämpningsutrustning bör vara anslagna i anslutning till utrustningen.

Kompletterande upplysningar

Brandvattensystem

För att snabbt kunna använda utrustningen är det lämpligt att brandslangar i inredningen är formstyva och kopplade till brandpost.

För fartyg som saknar brandmansutrustning är det väsentligt att möjligheten till säker utrymning särskilt beaktas. Notera att brandvatten normalt sett behöver kunna pumpas ut, varför det är lämpligt att länspumpens kapacitet är större än brandpumpens.

En brandmansutrustning bör bestå av andningsapparat och personlig skyddsutrustning i form av:

  1. Skyddsklädsel av material som skyddar huden från strålningsvärme från branden och mot brännskador och skållning av ånga. Ytterklädseln ska vara vattenavisande.
  2. Stövlar av gummi eller annat material som inte är elektriskt ledande.
  3. En hård hjälm som ger ett effektivt skydd mot stötar och slag.
  4. En elektrisk säkerhetslampa (handlampa) med en brinntid av minst 3 timmar. Elektriska säkerhetslampor på tankfartyg och lampor som ska användas i explosiv atmosfär ska vara av explosionsskyddat utförande.
  5. En yxa med högspänningsisolerat skaft.
  6. Säkerhetslina

Brandmansutrustningen placeras så att den är lättåtkomlig och redo att användas.

Standardmunstycken finns normalt i standardstorlekarna 12, 16 och 19 mm.
Ungefärligt flöde i m³/h genom standardmunstycken med tryckfall av 2.1, 2.5, 2.7, 3.1 och 4 bar i munstycket, anges i tabellen nedan.

kPa12 mm16 mm19 mm
210 9 14 20,5
250 10 15 22,5
270 10,5 16 23,5
310 11 17 25
400 12 20 30

Handbrandsläckare

Handbrandsläckare typgodkänds i enlighet med:

  • SS-EN 3-6,7,8, och 9, Brand och räddning - Handbrandsläckare.
  • FSS-koden, 4 kap., Handbrandsläckare.
  • SS-EN 1869, Brand och räddning - Släckredskap - Brandfiltar.

Typgodkända handbrandsläckare har en märkning där det framgår att brandsläckaren uppfyller EN-3.

Fasta brandsläckningssystem med gas

  • FSS-koden, 5 kap., Fasta brandsläckningssystem med gas.
  • NFPA 12, Standard för CO2-släcksystem.
  • ISO 15371, Släckningssystem för fritöser och annan köksutrustning.
  • Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2001:6) om installation av CO2-anläggning i köksventilation.
  • MSC/Circ.1318, Koldioxidsystem: underhåll och återkommande kontroll.
  • MSC/Circ.848, Fasta gassläckningssystem för maskineriutrymmen och lastpumprum (Clean agents och inertgaser).
  • MSC/Circ.1270, Fasta gassläckningssystem för maskineriutrymmen och lastpumprum (aerosoler).

Fasta brandsläckningssystem med lättskum

  • FSS-koden, 6 kap., Fasta brandsläckningssystem med lättskum.
  • Fasta brandsläckningssystem med vattenspridning och vattendimma
  • FSS-koden, 7 kap., Fasta brandsläckningssystem.
  • MSC/Circ.1165 (med ändringar), Vattenbaserade brandsläckningssystem för maskinrum mm.

Punktskydd i maskinrum

  • MSC/Circ.1387, Lokalt punktskydd i maskinrum.

Automatiska sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmssystem

  • FSS-koden, 8 kap.
  • Resolution A.800(19) med ändringar, Godkännande av sprinklersystem.

Brandslangar och munstycken

  • SS 2840, Tryckslangar - Dimensioner, fordringar och provning.
  • SS-EN 14540, Brandslangar - Flatrullade tryckslangar för inomhusbrandposter.
  • SS-EN 671-1, Inomhusbrandposter med formstabil slang.
  • SS 3500, Brandmateriel – Strålrör.
  • SS-EN 15182-1, Handhållna strålrör för bruk inom räddningstjänsten - Del 1: Allmänna krav.
  • SS-EN 15182-3, Handhållna strålrör för bruk inom räddningstjänsten - Del 3: Sluten stråle och/eller en fast strålvinkel PN 16.

Brandmansutrustning – Skyddsklädsel

  • SS-EN 469, Skyddskläder för brandmän - Fordringar och provningsmetoder för skyddskläder vid brandbekämpning.
  • EN 1486, Skyddskläder för brandmän - Provningsmetoder och fordringar för värmereflekterande kläder för speciell brandbekämpning.
  • ISO 15538, Skyddskläder för brandmän - Provningsmetoder och fordringar för värmereflekterande kläder.
  • SS-EN 15090, Personlig skyddsutrustning - Skyddsskor för brandmän.

Brandmansutrustning – Andningsapparater

  • SS-EN 137, Andningsskydd - Bärbar tryckluftsapparat med öppet system med helmask - Fordringar, provning, märkning.
  • EN 136, Andningsskydd - Helmasker - Fordringar, provning, märkning.

Handbrandsläckare typgodkänns i enlighet med:

  • SS-EN 3-6,7,8, och 9, Brand och räddning - Handbrandsläckare.
  • FSS-koden, 4 kap., Handbrandsläckare.
  • SS-EN 1869, Brand och räddning - Släckredskap - Brandfiltar.

Typgodkända handbrandsläckare har en märkning där det framgår att brandsläckaren uppfyller EN-3.

Fasta brandsläckningssystem med gas

  • FSS-koden, 5 kap., Fasta brandsläckningssystem med gas.
  • NFPA 12, Standard för CO2-släcksystem.
  • ISO 15371, Släckningssystem för fritöser och annan köksutrustning.
  • Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2001:6) om installation av CO2-anläggning i köksventilation.
  • MSC/Circ.1318, Koldioxidsystem: underhåll och återkommande kontroll.
  • MSC/Circ.848, Fasta gassläckningssystem för maskineriutrymmen och lastpumprum (Clean agents och inertgaser).
  • MSC/Circ.1270, Fasta gassläckningssystem för maskineriutrymmen och lastpumprum (aerosoler).

Fasta brandsläckningssystem med lättskum

  • FSS-koden, 6 kap., Fasta brandsläckningssystem med lättskum.

Fasta brandsläckningssystem med vattenspridning och vattendimma

  • FSS-koden, 7 kap., Fasta brandsläckningssystem.
  • MSC/Circ.1165 (med ändringar), Vattenbaserade brandsläckningssystem för maskinrum mm.

Punktskydd i maskinrum

  • MSC/Circ.1387, Lokalt punktskydd i maskinrum.

Automatiska sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmssystem

  • FSS-koden, 8 kap.
  • Resolution A.800(19) med ändringar, Godkännande av sprinklersystem.

Brandslangar och munstycken

  • SS 2840, Tryckslangar - Dimensioner, fordringar och provning.
  • SS-EN 14540, Brandslangar - Flatrullade tryckslangar för inomhusbrandposter.
  • SS-EN 671-1, Inomhusbrandposter med formstabil slang.
  • SS 3500, Brandmateriel – Strålrör.
  • SS-EN 15182-1, Handhållna strålrör för bruk inom räddningstjänsten - Del 1: Allmänna krav.
  • SS-EN 15182-3, Handhållna strålrör för bruk inom räddningstjänsten - Del 3: Sluten stråle och/eller en fast strålvinkel PN 16.

Brandmansutrustning – Skyddsklädsel

  • SS-EN 469, Skyddskläder för brandmän - Fordringar och provningsmetoder för skyddskläder vid brandbekämpning.
  • EN 1486, Skyddskläder för brandmän - Provningsmetoder och fordringar för värmereflekterande kläder för speciell brandbekämpning.
  • ISO 15538, Skyddskläder för brandmän - Provningsmetoder och fordringar för värmereflekterande kläder.
  • SS-EN 15090, Personlig skyddsutrustning - Skyddsskor för brandmän.

Brandmansutrustning – Andningsapparater

  • SS-EN 137, Andningsskydd - Bärbar tryckluftsapparat med öppet system med helmask - Fordringar, provning, märkning.
  • EN 136, Andningsskydd - Helmasker - Fordringar, provning, märkning.

Allmänna råd - utrymning och åtkomlighet

Från varje utrymme, med undantag av utrymmen som endast används tillfälligt och utrymmen där gångavståndet till en dörr i en utrymningsväg inte överstiger fem meter, bör det finnas två utrymningsvägar som leder till öppet däck och som är belägna så långt från varandra som praktiskt möjligt.

Utrymningsvägar bör vara märkta, fria från hinder och redo för omedelbar användning.

Där så är nödvändigt bör det finnas hjälpmedel för att underlätta användningen av utrymningsvägarna. Utrymningsvägar bör vara försedda med belysning som fungerar i nödsituationer.

En skadad person bör på ett säkert sätt kunna evakueras till öppet däck från samtliga utrymmen.

Kompletterande upplysningar

Det är lämpligt att det finns utrymningsvägar som gör det möjligt att få ut en skadad person på bår.

Horisontella trunkar har lämpligen en vidd av 600 mm och vertikala trunkar dimensionen 800 x 800 mm.

Evakuering kan underlättas genom lågt placerade ledljus, främst på passagerarfartyg.

Skyltning ska göras enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:13) om skyltar och signaler för hälsa och säkerhet under arbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. I stället för AFS 2008:13 får internationellt vedertagna symboler användas.

Utrymningsvägar

MSC.1/Circ.1511.

Skyltning och märkning

I stället för AFS 2008:13 kan exempelvis Resolution. A.760(18), Symbols related to life-saving appliances and arrangements användas.

Lågt placerade ledljus (LLL)

  • Resolution A.752(18), Guidelines for the evaluation, testing and application of low-location lighting on passenger ships.
  • ISO 15370:2010, Ships and marine technology - Low-location lighting (LLL) on passenger ships - Arrangement.

Kvävande gaser

Generella krav (3 §)

Kvävande gaser som släckmedel får endast användas i slutna utrymmen och aldrig i områden där passagerare kan ha fritt tillträde under någon del av resan. För utrymmen där personer kan vistas ska personer bli varnade på ett tydligt sätt innan släckmedlet släpps ut.

Kvävande gaser som släckmedel får inte ha automatisk utlösning.

Allmänna råd

För utrymmen där kvävande gaser för fasta brandsläckningssystem förvaras bör det finnas tillträde från öppet däck och om möjligt i samma plan. Om inte tillträde kan ske från samma plan bör luftväxling av utrymmet för nya fartyg ske med mekanisk ventilation. Dörrar bör vara tillräckligt gastäta.

Personer bör bli varnade med ett larm som ljuder i utrymmet innan släckmedlet släpps ut och som åtminstone ljuder under den tid det tar att utrymma utrymmet. Larmljudet vid utsläpp av kvävande gaser bör skilja sig från alla andra larm.

Om brandsläckare med kvävande gaser är avsedda att användas i slutna utrymmen bör utrymmet ha tillräckligt stor volym för att förhindra att hälsovådliga koncentrationer uppstår då brandsläckaren används.

  • FSS-koden, 5 kap., fasta brandsläckningssystem med gas.
  • MSC/Circ.1318, Koldioxidsystem: Underhåll/-återkommande kontroll.
  • FSS-koden, 9 kap. och Res. A 1021(26)- Code on Alarms and Indicators (anvisningar om larm och signaler).