Riktvärden för flygbuller
Eftersom flygbuller kan medföra negativa effekter som kan påverka individer både fysiskt och psykiskt behövs riktvärden.
Den nionde april 2015 beslutades om en svensk Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Riktvärdena i denna förordning bygger på riktvärdena från Proposition (1996/1997:53) , men innehåller förtydliganden om tillämpning. Exempelvis sägs i förordningen att 70 dBA maximal ljudnivå från flygtrafik kan få överskridas, men då inte mer än sexton gånger mellan klockan 06-22 (med undantag av flygplatser i Stockholms kommun).
Eftersom många flygplatser är tillståndspliktiga enligt Miljöbalken, så har de ofta miljövillkor gällande bland annat buller. Transportstyrelsen har sammanställt samtliga tillståndsprövade flygplatsers miljövillkor i en villkorssamling
WHO Europa har också givit ut en vägledning om bland annat flygbuller 2018.
Riktvärdena i denna vägledning grundar sig på samband mellan buller och hälsa samt buller och upplevd störning. Störning är en subjektiv upplevelse som är beroende av ljudnivå, men också av varje individs unika upplevelse, till skillnad från exponering för en viss ljudnivå som är en objektiv uppgift, baserad på beräkning eller mätning av ljudnivå.
Flygbullrets hälsoeffekter är fortsatt föremål för forskning, och effekternas allvarlighet beror både på hur höga ljudnivåerna är och hur ofta och vid vilken tid på dygnet de förekommer, samt också på den enskilda individens upplevelse. Forskning har visat att en stor del av den upplevda bullerstörningen har andra orsaker än själva ljudnivån. Exempelvis påverkar bland annat attityder till bullerkällan, information från flygplatsen, förändringar av flygvägar och trafikering i flygplatsens närhet, oro över eventuellt försämrade marknadsvärden på egendom eller flygsäkerhet hur bullret upplevs. Dessutom är det vanligt att människor har uppfattningen att det är lättare att "flytta" på flygvägarna än vägar och järnvägar på marken. Våra svenska flygvägar är dock del av ett internationellt flygvägssystem som konstrueras för att vara säkert och minimera klimatpåverkan, vilket innebär begränsningar för möjliga justeringar ur bullersynpunkt.