Sammanställning 2008 års resultat

Alla personbilar som statliga myndigheter köper, leasar eller reser med ska vara miljöbilar. Specialfordon,till exempel olika utryckningsfordon, är undantagna. Kraven på miljöbilar finns specificerade i förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor.

Välj miljöbil efter behov

Förordningen tar fasta på att miljöbilar måste ha låga utsläpp av koldioxid, vara energieffektiva och ha låga utsläpp av hälsofarliga partiklar. Bränsleförbrukningen måste vara låg, oavsett om bilen drivs med alternativa bränslen eller fossila. Dessutom ställs en rad säkerhetskrav på bilarna, bland annat kring krockskydd och antisladdsystem.

Inom ramen för Rikspolisstyrelsens avtal och miljö- och trafiksäkerhetsförordning gör varje myndighet en egen avvägning av vilken sorts miljöbil man väljer.

Det finns alltså två huvudgrupper:

  • alternativmedelsdrivna miljöbilar (alternativbränslebilar) och elbilar
  • bränslesnåla konventionella (fossilbränsledrivna) miljöbilar

En alternativbränslebil får, enligt förordningen, ha en bränsleförbrukning på högst 9,2 liter bensin per 100 km, 8,4 liter diesel per 100 km eller 9,7 kubikmeter gas per 100 km. Vanliga alternativbränslebilar är FFV, "flexifuel vehicle", (normalt etanol-, E85- och bensindrivna) och så kallad bifuel (normalt biogas/naturgas- och bensindrivna). Väljer man en alternativbränslebil, ska bilarna i huvudsak tankas med förnybart bränsle, etanol (E85 för FFV) eller biogas (bifuel).

En elbil räknas som miljöbil om den är en personbil som tillhör miljöklass El och har en elenergiförbrukning som inte överstiger 37 kilowattimmar per 100 km.
 
Bränslesnåla konventionella fordon är bensindrivna, dieseldrivna och elhybrider. Här är kravet på bränsleförbrukning skarpare, eftersom det handlar om fossila bränslen. Koldioxidutsläppet får vara högst 120 g/km, vilket motsvarar cirka 4,5 liter diesel eller cirka 5,0 liter bensin/100 km. För dieselmotorer finns dessutom ett partikelkrav på 5 mg/km, vilket än så länge i praktiken innebär dieselpartikelfilter.
 
Utgångspunkten i kraven har varit att en miljöbil bör ha liten klimatpåverkan, vara energieffektiv (den är sparsam med resurserna) och ha låga hälsoskadliga emissioner. Dessutom ställs en rad nya säkerhetskrav på bilarna

Myndigheters rapportering om miljöbilar

Statliga myndigheter underställda regeringen ska varje år rapportera sin användning av miljöbilar till Transportstyrelsen. Transporstyrelsen sammanställer uppgifterna och redovisar till regeringen.

Alla myndigheter ska redovisa de bilar som under kalenderåret köpts in och leasats, även upphandling av hyrbilar och taxiresor ska inkluderas. Redovisningen ska omfatta det totala antalet bilar samt den sammanlagda volymen förbrukat bränsle, fördelat på såväl fordonsslag som bränsleslag.

Rapporteringen sker årsvis och ska vara hos Transportstyrelsen senast den 1 mars efter kalenderårets utgång. Transportstyrelsen  sammanställer uppgifterna och rapporterar till regeringen senast den 1 april.

Här kan du hämta resultat från den senaste miljöbilsuppföljningen, 2008.

Missiv myndighetsredovisning (Word-fil)

Uppföljning miljöbilar (Word-fil)

Resultat miljöbilar (Power Point-fil)

Avropa mot Rikspolisstyrelsens avtal

Det är Rikspolisstyrelsen (RPS) som har ansvaret för ramavtal för fordon upp till 3,5 ton. När myndigheter köper eller leasar fordon, ska det ske genom avrop mot dessa avtal. Alla som är med i den statliga inköpssamordningen kan använda avtalen. Rikspolisstyrelsens avtal innehåller generella krav på funktion, trafiksäkerhet och miljö. Det betyder att det finns krav på måttlig bränsleförbrukning också för de bilar som inte är klassade som miljöbilar.

Är du nöjd med informationen på sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!