Översyn av körkortskrav vid bruk av alkohol, narkotika och läkemedel

Medicinföreskrifterna har funnits i många år och Transportstyrelsen har ansett det motiverat att utvärdera reglerna. Vid handläggning av ärenden, kontakter med läkare och olika organisationer har det också framkommit ett önskemål om att vi ska utvärdera regelverket.

Syftet har varit att få en bild över om föreskrifterna följer körkortsdirektivet, hur reglerna på området fungerar i andra länder, ta del av kunskapsläget, om reglerna i dess nuvarande form fungerar effektivt samt vilka områden som behöver utvecklas.

Körkortsdirektivets krav om alkohol, narkotika och läkemedel är i många delar av övergripande karaktär och regelverken i olika länder skiljer sig mycket på detta område. Att jämföra skillnader med det svenska regelverket har därför inneburit stora utmaningar. Därutöver har nuvarande föreskrifter analyserats och utvärderats. Erfarenhet från tidigare översyner har även visat att analyserna är tidskrävande.

Översynsrapporten är omfattande och redovisar analyser och slutsatser inom olika delar.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att körkortsdirektivet i många delar är av övergripande karaktär och innefattar ett visst tolkningsutrymme för medlemsländerna. Det innebär att man överlåtit mycket av detaljregleringen åt medlemsländerna. Medicinföreskrifterna når upp till minimikraven i körkortsdirektivet, men är också jämförelsevis med andra länders regler mer detaljerade på en del områden. Det betyder däremot inte nödvändigtvis att de svenska reglerna är strängare än kraven i körkortsdirektivet eller i andra länder. Flera länder använder sig i större utsträckning av vägledande dokument med information om hur kraven kan uppnås.

På en del områden innehåller de svenska reglerna strängare krav än kraven i körkortsdirektivet (s.k. särkrav). Analysen visar däremot att även andra jämförelseländer också har liknande krav.

Det finns också en viss otydlighet i föreskrifterna, både vad gäller innehåll och struktur. I vissa delar är föreskrifterna inaktuella. Vi föreslår därför att ett föreskriftsarbete påbörjas för att revidera kapitlen om alkohol, narkotika och läkemedel i föreskrifterna.

För dig som riskerar att få körkortet återkallat för att du inte uppfyller kraven i medicinföreskrifterna innebär slutsatserna i rapporten ingen förändring. Det är fortfarande samma medicinska krav som körkortsinnehavet prövas mot till dess att Transportstyrelsen har ändrat dem. När nya regler träder ikraft kan du påverkas så att du uppfyller eller inte uppfyller de nya kraven. Vi kan i dag inte svara på vilka krav som kommer att gälla, det behöver utredas vidare i kommande föreskriftsarbete där bland annat en konsekvensutredning enligt kraven i förordningen om konsekvensutredningar (2007:1244) måste genomföras. Vid en sådan utredning kan aspekter som inte tagits hänsyn till i översynen påverka det slutliga förslaget.

Ja, i vissa delar har Sverige strängare krav än körkortsdirektivet.

Ja, direktivets medicinska krav för innehav av körkort är så kallade minimikrav. Det innebär att det finns utrymme för länderna att fastställa strängare krav, men inte mildare, än de som fastställts i direktivet.

Eftersom körkortsdirektivets krav gällande alkohol, narkotika och läkemedel är av övergripande karaktär och överlåtit mycket av detaljregleringen åt medlemsländerna själva, är det svårt att dra generella slutsatser huruvida Sverige är strängare än övriga jämförelseländer.

De identifierade särkraven är:

• Diagnosen missbruk av alkohol som hinder för körkortsinnehav.

Det innebär att samtliga bestämmelser som riktar sig mot personer med diagnosen missbruk av alkohol är strängare än vad som anges körkortsdirektivet.

• Villkorsuppföljning med läkarintyg vid annan diagnos än beroende av alkohol.

Det innebär att medicinföreskrifternas bestämmelser om villkorsuppföljning vid diagnosen missbruk av alkohol samt vid diagnoserna beroende och missbruk av narkotika/läkemedel är strängare än vad som anges i körkortsdirektivet.

Med utgångspunkt från trafiksäkerheten talar mycket för att vi vill behålla de här särkraven, men det behöver utredas vidare i vilken utsträckning och hur de i sådana fall ska vara utformade. Vi kommer i vårt föreskriftsarbete att utreda om det finns skäl för att behålla särkraven. I arbetet kommer vi att väga samman tillgängligheten för den enskilde med trafiksäkerheten för alla som vistas i transportsystemet.

Många av bestämmelserna i medicinföreskrifterna hör samman med varandra och avsnitten i kap 12 och 13 behöver allmänt ses över. Förutom att vi behöver utreda om medicinföreskrifternas särkrav är motiverade, har vi även identifierat följande områden som behöver revideras:

• Hänvisningar till diagnosverktyg är inaktuella

Medicinföreskrifterna hänvisar till diagnostiska klassifikationsverktyg som är inaktuella. Eftersom Transportstyrelsen anser att medicinföreskrifterna ska utgå från aktuella diagnosverktyg behöver bestämmelserna i detta avseende uppdateras. Det finns även vissa begrepp som har ändrats och behöver ses över.

• Bestämmelser om provtagning avseende alkohol

Idag är CDT och GT obligatoriska alkoholmarkörer enligt medicinföreskrifterna. Vetenskapsläget är tydligt med att CDT och PEth är de lämpligaste biomarkörerna för att påvisa eller avfärda hög regelbunden alkoholkonsumtion. Senare års forskning visar att skillnaden mellan CDT och PEth är liten, både vad gäller tidsfönstret som den mängd ren etanol som krävs för att provet ska stiga över referensvärdet. Mycket talar därför för att GT bör ersättas med PEth. Transportstyrelsen behöver dock utreda vidare hur bestämmelserna kring provtagning bör vara utformade inom ramen för det regleringsutrymme som finns.

• Diagnosen missbruk av narkotika och läkemedel som hinder för körkortsinnehav

Medicinföreskrifternas krav riktar sig bland annat mot personer som uppfyller kriterierna för diagnosen missbruk. Eftersom denna diagnos är inaktuell behöver bestämmelserna gällande detta ses över.

Det stämmer att diagnosen missbruk av alkohol som hinder för körkortsinnehav utgör ett särkrav. Vi har konstaterat att andra länder har liknande krav, men att begreppen skiljer sig åt. Mycket talar för att det även i fortsättningen är motiverat att reglera hinder för körkortsinnehav vid en annan nivå än alkoholberoende, men det behöver utredas vidare och myndigheten behöver även ta ställning till hur kraven bör utformas. Vi kan i dagsläget inte svara på om särkravet ska kvarstå eller tas bort.

Innan nya föreskrifter träder i kraft, gäller de krav som anges i medicinföreskrifterna. Det betyder att GT och CDT är obligatoriska alkoholmarkörer för den som ska verifiera varaktig nykterhet. Innan ett föreskriftsarbete är genomfört kan vi inte svara på hur reglerna kommer att se ut eller om och i vilken omfattning kraven kommer att ändras. I föreskriftsarbetet genomför vi en utredning enligt kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning. Vid en sådan utredning kan aspekter som inte tagits hänsyn till i översynen påverka det slutliga förslaget. Vi kan därför i dagsläget inte svara på hur du kommer att påverkas.

Det finns i dagsläget ett begränsat antal laboratorier i Sverige som utför droganalys i salivprov och det saknas ännu etablerade gränsvärden för narkotika. Urinprov är referensstandard på området.

Av rapporten framgår att revidering av föreskrifterna är nödvändig eftersom reglerna på vissa områden är inaktuella. Av rapporten framgår också att vi behöver fortsätta att utreda om särkraven ska behållas och hur de i sådana fall ska vara utformade. Vi måste också titta mer på bestämmelserna för rattfylleri. Det är för tidigt att säga hur bestämmelserna kommer att se ut. Utformningen av nya bestämmelser kräver ett föreskriftsarbete där förslagen utreds enligt kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning. Först när ett föreskriftsarbete är genomfört kan nya regler träda i kraft.

Transportstyrelsen kan inte ge något exakt svar på när nya regler finns på plats. Först måste ett föreskriftsarbete initieras. Arbetet med att revidera medicinföreskrifterna är omfattande så det kommer att pågå under en längre tid.

Ett föreskriftsarbete består av flera olika moment, exempelvis konsekvensutredning, förankring, extern remiss och ibland vissa EU-rättsliga anmälningsprocesser. Många av dessa moment är omfattande och tar tid. Innan ett slutligt föreskriftsförslag kan beslutas krävs att alla moment genomförs.

I översynsrapporten föreslår vi flera områden som alla behöver ses över. Alla förändringar behöver konsekvensutredas grundligt. Vad blir konsekvenserna av var och en av de tänkbara lösningarna? Det gäller konsekvenser för enskilda och för vården, men även samhällsekonomiska konsekvenser. Det innebär att föreskriftsarbetet är omfattande och därför kommer att ta mycket tid i anspråk.

EU-kommissionen har påbörjat en översyn av körkortsdirektivet från 2006. Vi vet i dagsläget inte vilka förändringar som kommer att genomföras i ett kommande fjärde körkortsdirektiv eller när dessa kommer att träda i kraft. Vi föreslår därför att det påbörjas ett föreskriftsarbete utifrån gällande krav.