Olycksstatistik - fritidsbåtar 2017

Under 2017 omkom 21 personer i fritidsbåtsolyckor.

Under 2017 omkom 21 personer i fritidsbåtsolyckor vid 20 olyckstillfällen. Ingen saknas utan samtliga omkomna är hittade. Färre än så har inte omkommit sedan statistiken började föras i början av 1970-talet. Men, åren 2012 och 2014 var antalet också nere i 21. Detta efter korrigeringar sedan ny information tillkommit.

Olyckstatistik frritidsbåtar 2013-2017Antal omkomna i fritidsbåtlivet 1971-2017. Staplar: Antal omkomna per år. Röd kurva: 5-årigt, glidande medelvärde. Målvärde för år 2020 är ett glidande medelvärde på 25 omkomna.

Mål

Regeringens etappmål för båtlivet är att antalet omkomna fortlöpande minskar och att allvarligt skadade halveras från år 2007 till 2020.

Transportstyrelsen har, tillsammans med en särskild strategigrupp, preciserat ett eget mål för antalet omkomna och skadade i fritidsbåtsolyckor enligt Strategi säkrare båtliv 2020. Målet är att minska antalet omkomna i fritidsbåtolyckor från 2000-talets cirka 35 personer till 25 personer. Antalet räknas som ett glidande femårigt medelvärde. 2010 låg det glidande medelvärdet på 35,2 och 2017 var det nere i 27.

År

2013

2014

2015

2016

2017

Glidande medelvärde 

32

29

29

27

 

27

Det glidande 5-åriga medelvärdets förändring under 2013-2017.

Insamling av olycksdata

De informationskällor Transportstyrelsen framför allt använder sig av i dessa sammanhang är, uppgifter från Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Sjöpolisen, Kommunala Räddningstjänsten, SOS-alarm, Sjöfartsverkets sjöräddningsloggar, pressklipp, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, båtförsäkringsbolagen, båtorganisationerna och övriga medlemmar i Sjösäkerhetsrådet. Viktig är också uppgifter i media och insamling av data rörande personskador genom samarbete med sjukhusens akutmottagningar i Västra Götaland, Stockholms län och sjukhusen i Falun och Karlstad. Statistiken om drunkningar stäms av med Livräddningssällskapet.

I statistiken över omkomna inom fritidsbåtlivet ingår omkomna och saknade vid olyckor med fritidsbåtar under färd samt fritidsbåtsrelaterade olyckor i hamn eller vid hamnmanöver. Endast olyckor i Sverige och på svenskt vatten ingår.
Sedan 2001 har definitionen vidgats till att omfatta också de som förolyckas på bryggan på väg till eller ifrån en fritidsbåt.

Dödsfall som primärt orsakats av sjukdom, mord eller självmord är inte medräknade.

Om det inträffar en dödsolycka vid bad från en båt betraktas det som en badolycka och inte en fritidsbåtsolycka.

Livräddningssällskapet för statistik över samtliga svenskar som drunknar. I sin statistik tar de med personer som drunknar i badkar, simbassänger, bilar som kör över kajkanter etc. Livräddningssällskapet för också statistik över de som drunknar i samband med fritidsbåtsolyckor. Vi stämmer numera regelbundet av det som gäller fritidsbåtsolyckor. Dock kommer inte siffrorna att överensstämma helt eftersom Livräddningssällskapet inte tar med något annat än drunkning. De som omkommer av andra orsaker såsom kollisionsskador, brand, avgasförgiftning och liknande finns däremot med i Transportstyrelsens statistik. Svenskar som omkommer i fritidsbåtsolyckor utomlands tar Livräddningssällskapet med i sin statistik. Transportstyrelsen för inte in sådana händelser i årsstatistiken men ska nämna dem i årsrapporter och i en del andra rapporter. 2017 har det inte inträffat någon sådan, av oss känd, olycka.

Dödsolyckornas fördelning

Det är anmärkningsvärt att det i mycket båttäta kust- och skärgårdsområden har inträffat förhållandevis få olyckor – ingen enda på västkusten och 3 i Stockholms skärgård. Som vanligt är det påtagligt att kustfarvattnen är förskonade från dödsolyckor. Det här är en trend som håller i sig. Fördelningen mellan inlands- och kustfarvatten brukar se ut ungefär på det här sättet. Särskilt anmärkningsvärt är att endast tre omkommit under färd i skärgård, 2 i Stockholms Skärgård och 1 i Norrland.

Under 2017 omkom 21 personer vid 20 olyckstillfällen. 1 av de omkomna var kvinna.

  • 3 personer omkom vid färd i skärgårdsvatten och utanför hamnområde.
  • 16 personer omkom inom kommunalt räddningsområde
  • 5 omkom inom statligt räddningsområde.
  • 16 omkom på insjöar, åar och andra vattendrag
  • 5 omkom förtöjda i anlagd hamn eller naturhamn.
  • 12 av de omkomna var ensamma ombord.
  • Ingen omkom vid öppen kust
  • Ingen omkom på havet.
  • Ingen omkom i samband med vattenskoterkörning.

Nationaliteter

Av de omkomna kom 3 från Tyskland, 1 från Polen och 1 från Pakistan.

Båttyper

Som vanligt inträffar majoriteten av dödsolyckorna i små, öppna båtar. Beboeliga båtar har förekommit vid de 5 dödsolyckor som inträffade i hamn
Inga dödsolyckor har inträffat under färd med segeljollar, vattenskotrar, gummibåtar, rib-båtar eller stora, beboeliga motorbåtar.

Åldersfördelning omkomna 2017

 Statistik Åldersfördelning omkomna

Åldersfördelning bland de omkomna 2017

Flest omkomna var i åldersgruppen 50-59. Vanligen är de flesta i gruppen 60-69 år.

Antal omkomna per månad 2017

Statistik över antalet omkomna per månad 2017

Omkomna per månad under 2017. För jämförelsens skull finns även medgenomsnittligt antal omkomna under föregående femårsperiod.

Det kan noteras att vintern var mild och islossningen tidig vilken kan vara en delförklaring till att många båtolyckor inträffade tidigt på året. Redan i maj hade mer än dubbelt så många som normalt omkommit i olyckor. Under högsäsongen och hösten inträffade färre olyckor än normalt vilket gjorde att antalet omkomna under året, trots den dåliga inledningen, stannade vid 21.

Fiske

Minst 13 av de omkomna var ute för att fiska. Detta betyder inte att de omkom just i samband med själva fisket. Olyckan kan ha inträffat på vägen ut eller hem från fiskeplatsen.

Flytvästanvändning

Under 2017 omkom en person av andra skador än drunkning. Minst 3 av de omkomna som drunknade hade flytväst på sig. Återstår 17 personer som drunknade utan flytväst.

I samarbete med Livräddningssällskapet har Transportstyrelsen gått igenom samtliga drunkningsolyckorna som inträffat i samband med fritidsbåtslivet. Då uppskattades det att 9 av de 17 drunknade skulle ha överlevt om de burit flytväst. Om de dessutom använt flytoverall och kunnat larma hade ytterligare 5 personer, det vill säga 14 förmodligen överlevt och kunnat räddas.

Flytvästen är ingen garanti för överlevnad men i många lägen ökar den chanserna väsentligt.

Dödsorsaker

En klar majoritet av dödsfallen kommer sig av att man har hamnat i vattnet och drunknat. Vanligtvis sker det då en liten båt kapsejsar eller vid fall över bord. Det enda undantaget i år var en man som fick dödliga kroppsskador då han skulle bära av sin båt från land när det kom stora svall. Båten var vid tillfället förtöjd.
Alkohol

Av de omkomna hade 12 alkohol i blodet enligt rättskemisk analys. Då har ett mätvärde på 0,11 ‰ och ett på 0,18 ‰ tagits bort eftersom obducenten påpekat att alkoholen, i de fallen, kan ha bildats i kroppen efter döden. Därför räknar vi med 12 av 21 omkomna hade alkohol i blodet. 57 % av olyckorna var, med andra ord, alkoholrelaterade. Promillehalterna fördelar sig enligt tabellen nedan:

Mindre än 1 ‰  Mindre än 2 ‰  Mer än 2 ‰ 
  1,88  
  1,83 2,76
  1,65 2,69
  1,60 2,20
  1,59 2,13
0,25 1,04 2,12

Promillehalter för de omkomna 2017.

Geografisk fördelning

Geografisk fördelning över båtolyckor 2017

Platser för 2017 års dödsolyckor. Storlekarna på prickarna anger antal omkomna i en och samma olycka. Liten prick 1 person, större prick 2 omkomna. Som framgår av kartan har de flesta olyckorna inträffat i hamn eller på inlandsvatten.

Det är anmärkningsvärt att det i mycket båttäta kust- och skärgårdsområden har inträffat förhållandevis få olyckor – ingen enda på västkusten och 3 i Stockholms skärgård. Som vanligt är det påtagligt att kustfarvattnen är förskonade från dödsolyckor. Det här är en trend som håller i sig. Fördelningen mellan inlands- och kustfarvatten brukar se ut ungefär på det här sättet. Särskilt anmärkningsvärt är att endast tre omkommit under färd i skärgård två i Stockholms Skärgård och en i Norrland.

  • 3 personer omkom vid färd i skärgårdsvatten och utanför hamnområde.
  • 16 personer omkom inom kommunalt räddningsområde
  • 5 omkom inom statligt räddningsområde.
  • 16 omkom på insjöar, åar och andra vattendrag
  • 5 omkom förtöjda i anlagd hamn eller naturhamn.
  • 12 av de omkomna var ensamma ombord.
  • Ingen omkom vid öppen kust
  • Ingen omkom på havet.

Personskador

För 2017 har det kommit in 217 rapporter från sjukhusen i Västra Götaland och Stockholms län samt några rapporter från till Strada nyligen ansluta sjukhus i inlandet. Rapporterna stärker den tidigare bilden av att de flesta olyckorna sker i hamn och vid manövrering i hamn. När det gäller vattenskotrar har tre rapporter om personskador inkommit. En påkörning av badande och i två rapporter i kollision med annan skoter.

Som vanlig är dessutom könsfördelningen påfallande jämn. Det skiljer sig mycket från könsfördelningen vid dödsolyckor där männen är de som oftast råkar illa ut.
När det gäller människor som skadas saknas tillförlitliga uppgifter om antalet skadade för år 2007 som är utgångspunkten för regeringens etappmål 2020. Enligt Strategi säkrare båtliv 2020 är målet satt att till 2015 ha utvidgat rapporteringen via sjukhusens akutintag att gälla även fritidsbåtar och att rapportering ska komma in från hela landet. Arbetet med utvidgningen har visat sig ta längre tid än så. Dessutom är sjukhusens akutavdelningar mer ansträngda än någonsin – särskilt under båtlivets högsäsong. Trots att statistiska data tills vidare är begränsade utgår vi ifrån vad som är känt idag och strävar efter att fortlöpande minska antalet skadade.

Undersidor