Olycksstatistik - fritidsbåtar 2019

Under 2019 omkom 24 personer i fritidsbåtsolyckor, varav två personer ännu inte återfunnits (saknade). När Polisens utredning är klar kommer de två saknade att antingen tas bort ur eller läggas till i statistiken, beroende på vad utredningen kommer fram till.

Trots viss osäkerhet är 2019 ett av de år som har det lägsta noterade antalet omkomna sedan 1971, då man började föra statistik över omkomna i fritidsbåtolyckor.

År 2015  2016  2017  2018  2019
Antal omkomna 30  28  21  14  24

Antal omkomna per år 2014–2019. 

Mål

Regeringens etappmål för båtlivet är att antalet omkomna per år fortlöpande ska minska och att antalet allvarligt skadade per år ska halveras från år 2007 till 2020.

Transportstyrelsen har, tillsammans med en särskild strategigrupp, preciser­at ett eget mål för antalet omkomna och skadade i fritidsbåtsolyckor. Målet är att minska antalet omkomna från 00-talets dryga 35 personer per år till 25 person­er.

År 2015 2016 2017 2018 2019
Glidande medelvärde 30 27 27 23 23

Det glidande 5-årsmedelvärdets förändring under perioden 2015–2019.

Dödsolyckornas fördelning

20 olyckorna omkom enbart en person. I 16 av fallen var personen ensam ombord vid olyckstillfället. Två av de omkomna var kvinnor, varav den ena omkom av kolmonoxidförgiftning och den andra genom drunkning efter att ha fallit från båten i hamn. I 4 av fallen bar personen flytväst vid olyckstillfället. I 10 av fallen omkom personen i samband med en fisketur.

  • 13 personer omkom på kommunalt område och 11 på statligt område.
  • 12 personer omkom i insjöar.
  • 3 personer omkom vid färd i skärgård utanför hamnområde.
  • 6 personer omkom i hamn.
  • 2 personer omkom vid färd längs öppen kust.
  • 2 personer omkom på en älv.

Observera att en och samma olycka kan förekomma fler än en gång i ovanstående kategorisering. Exempelvis kan en person ha omkommit i en insjö vid hamn på statligt räddningsområde.

Nationaliteter

5 av de omkomna var utländska turister eller gästarbetare. Det kan dock finnas ett mörkertal, då Transportstyrelen inte alltid får uppgifter om nationaliteten hos de omkomna. År 2019 sticker dock ut med tanke på att fyra turister omkom i samband med att de kanoter de hyrt slagit runt.

Båttyper

Vid dödsolyckorna var följande typer av båtar inblandade:

  • Öppen motorbåt – 7
  • Beboelig motorbåt – 3
  •  Roddbåt – 3
  • Kite – 1
  • Motorförsedd flotte – 1
  • Kanot – 6
  • Okänd båttyp – 1.

Ålder

De omkomna är i intervallet 24–75 år. Den största gruppen är mellan 60 och 69 år, vilket är normalt. Glädjande är att det är så få barn och ungdomar som omkommer i båtlivet.

De omkomna i intervallet 30–79 år, diagram

Antal omkomna per månad (ackumulerat månadsmedelvärde 2010-2018) samt motsvarande värde för 2019

Diagram - antal omkomna per månad, ackumulerat månadsmedelvärde 2010-2018 + 2019, diagram

Diagrammet syftar till att visa skillnader i antal omkomna mellan månaderna.

Fiske

10 personer omkom i samband med fiske, varav 3 från kanot.

Dödsorsaker

Den vanligaste dödsorsaken var drunkning, varav en person drunknade efter att ha fallit från en motorförsedd flotte. Utöver drunkning så omkom en man och en kvinna av kolmonoxid¬förgiftning, då de sov i en båt där ett bensindrivet elaggregat var i drift. En kitesurfare omkom av de skador han ådrog sig när han landade på grunt vatten efter ett hopp.

Dödsolyckornas geografiska fördelning

Karta - omkomna i båtolyckor 2019, Länsgräns och plats

Kartan visar var 2019 års olyckor inträffade.

Flytvästanalys

Sedan 2013 görs en årlig flytvästanalys av en särskild expertgrupp. Avsikten är att bedöma om de som omkommit genom drunkning i samband med fritidsbåtsolyckor skulle ha överlevt om de hade haft flytväst.
Gruppen består av en läkare samt experter från Livräddningssällskapet och Transportstyrelsen. Gruppen har gått igenom all dokumentation om omkomna som finns insamlad kring olyckorna.

Flytvästanvändning under 2018

Den analys av flytvästanvändningen som expertgruppen gjorde 2019 avser 2018 års dödsolyckor.

  • Totalt omkom 14 personer i fritidsbåtolyckor under 2018, samtliga män.
  • 5 av männen bar flytväst men omkom i alla fall till följd av kyla.
  • I ett fall omkom en kitesurfare som bar flytväst, efter att han slagits medvetslös när han störtade i strandkanten.
  • I ett annat av fallen bar den omkomne flytväst, men den löste inte ut sig. Tyvärr har det inte gjorts någon närmare undersökning av flytvästen.
  • I ett av fallen hittades en uppblåsbar flytväst flytande vid båten, men det visade sig att flytvästen saknade patronen.

Som en del i analysen har expertgruppen gjort en värdering av överlevnads-chanserna i 9 av fallen.

  • I två fall värderades överlevnadsmöjligheten till 10 %. Båda dessa fall inträffade i december vid låg vattentemperatur, nattetid och personerna var ensamma vid olyckstillfället.
  • I ett fall värderades överlevnadsmöjligheten till 20 %. Förutsätt-ningarna var desamma som i punkten ovan, men olyckan skedde när det var sommar och betydligt varmare i vattnet.
  • I två av fallen värderades överlevnadsmöjligheten till 30 %.
  • I ett fall värderades överlevnadsmöjligheten till 75 %. Personen hade i det fallet fallit ur båten.
  • I tre fall värderades överlevnadsmöjligheten till 90 %. Dessa olyckor skedde dagtid, i sällskap med anhörig, under högsommar¬perioden med relativt hög vattentemperatur och närhet till land.

Enligt expertgruppens bedömning skulle 4 av 9 personer under 2018 ha klarat sig om de hade haft flytväst vid olyckstillfället.

Personskador

Under år 2019 kom det in 185 rapporter om personskador rörande båtlivet från 18 olika akutsjukhus som Transportstyrelsen har avtal med. Av dessa rörde 89 rörande kvinnor och 96 rörande män. Därmed är könsfördelningen relativt jämn, med 48 % respektive 52 %.

Den 1 augusti 2020 förväntas det komma en ny lag som bland annat kommer att innebära att Polisen, Kustbevakningen och akutsjukvården blir skyldiga att rapportera in uppgifter om skadade inom vägtrafiken och båtlivet till Transportstyrelsen. Därmed kommer troligen också antalet inrapporterade personskador att öka betydligt.
Hälften av olyckorna med personskador som följd sker i hamn. De sker oftast i samband med att man hoppar mellan båten och bryggan. Också de flesta fallolyckorna sker i hamn. Vid några olyckor har man fallit i båten när den gått på grund.

Aktivitet vid olyckstillfälle, diagram

 

Insamling av olycksdata

Transportstyrelsen har samlat in olycksdata från följande källor:

  • internet
  • JRCC online
  • SAR-loggar
  • SOS-rapporter
  • Sjöräddningssällskapets rapporter från deras webbplats
  • rapporter från sjukhusens akutmottagningar i Västra Götalands och Stockholms län
  • dagspress
  • Sjösäkerhetsrådets medlemmar
  • personliga kontakter.

Rikspolisstyrelsens representant i Sjösäkerhetsrådet, Rino Carlsson, har hjälpt till med att ta fram nya kontaktpersoner när gamla kontakter har slutat eller bytt arbetsuppgifter.

Vad ingår i statistiken?

I Transportstyrelsens statistik över omkomna inom fritidsbåtlivet ingår såväl omkomna och saknade vid olyckor med fritidsbåtar under färd som fritidsbåtsrelaterade olyckor i hamn eller vid hamnmanövrer. Statistiken omfattar dock endast olyckor i Sverige och på svenskt vatten och omfattar både statliga och kommunala räddningsområden.

Sedan 2001 har definitionen av vad som utgör en båtolycka vidgats till att även omfatta de som förolyckats på bryggor, samt på väg till eller från en fritidsbåt.

Under 2019 har ett 50-tal olyckor undersökts av Transportstyrelsen, varav 24 har klassats som båtolyckor med dödlig utgång. Resterande olyckor har sorterats bort antingen då de varit falsklarm, rört sig om sjukdom eller självmord, eller inneburit att någon omkommit i samband med exempelvis bad och därmed inte utgjort en båtolycka.

Livräddningssällskapets statistik

Livräddningssällskapet för statistik över samtliga svenskar som drunknar. I sin statistik tar de med personer som drunknar i badkar, i simbassänger, i bilar, efter att ha kört över kajkanter etc. Livräddningssällskapet för också statistik över de som drunknar i samband med fritidsbåtsolyckor.

Varje månad görs en avstämning med Livräddningssällskapet om antalet olyckor. Vid en direkt jämförelse stämmer inte siffrorna i statistiken överens helt, eftersom Livräddningssällskapet inte räknar med annat än just drunkningar. De som omkommer av andra orsaker, såsom kollisioner, bränder, avgasförgiftningar och liknande finns däremot med i vår statistik.

Fritidsbåtsolyckor utomlands

Uppgifter om antalet svenskar som drunknar utomlands har Livräddningssällskapet med i sin statistik. Under 2019 har en person drunknat i samband med fiske från en fritidsbåt på Maldiverna. Transportstyrelsen för inte in sådana händelser i sin statistik men nämner dem i årsrapporter och i en del andra rapporter.

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!