Olycksstatistik - fritidsbåtar 2018

Under 2018 omkom 14 personer i fritidsbåtsolyckor. 

Det är det lägsta antalet omkomna sedan 1971, då man började föra statistik över omkomna i fritidsbåtolyckor.

År 2014  2015  2016  2017  2018 
Antal omkomna 21 30  28  21  14 

Antal omkomna per år 2014–2018. 

Mål

Regeringens etappmål för båtlivet är att antalet omkomna per år fortlöpande ska minska och att antalet allvarligt skadade per år ska halveras från år 2007 till 2020.

Transportstyrelsen har, tillsammans med en särskild strategigrupp, preciser­at ett eget mål för antalet omkomna och skadade i fritidsbåtsolyckor. Målet är att minska antalet omkomna från 00-talets dryga 35 personer per år till 25 person­er.

År 2014 2015 2016 2017 2018
Glidande medelvärde 29 29 26 26 23

Det glidande 5-årsmedelvärdets förändring under perioden 2014–2018.

Dödsolyckornas fördelning

Det omkom en person vid var och en av de 14 olyckorna. I 8 av fallen var personen ensam ombord. Samtliga som omkom var män. Vid två av olyckorna bars uppblåsbar flytväst som inte löste ut.

  • 8 personer omkom på kommunalt område och 6 på statligt område.
  • 4 personer omkom i insjöar.
  • 3 personer omkom vid färd i skärgård utanför hamnområde.
  • 4 personer omkom i hamn.
  • 3 personer omkom i öppet vatten, och det är en ovanligt hög siffra.
  • 1 person omkom på en älv.

Nationaliteter

Ingen av de omkomna var utländsk medborgare.

Båttyper

Vid dödsolyckorna var följande typer av båtar inblandade:

  • Öppen motorbåt – fem fall
  • Beboelig motorbåt – två fall
  • Beboelig segelbåt – tre fall
  • Roddbåt – ett fall
  • Vattenskoter – ett fall
  • Kanot – ett fall.
  • Kite-surfare – ett fall.

Ålder

De omkomna är i intervallet 35–77 år. Den största gruppen är mellan 60 och 69 år, vilket är normalt. Glädjande är att det är så få barn och ungdomar som omkommer i båtlivet.

Antal omkomna per månad (ackumulerat månadsmedelvärde 2010-2017) samt motsvarande värde för 2018

Diagram - antal omkomna per månad, ackumulerat månadsmedelvärde 2010-2017 + 2018

Fiske

Tre personer omkom i samband med fiske, varav en vid hummerfiske. Det är en ovanligt låg siffra jämfört med tidigare år.

Dödsorsaker

Den vanligaste dödsorsaken var drunkning. En man dog i samband med att han simmade efter sin båt som slitit sig. Det här är en olyckstyp som har förekommit tidigare. En man drunknade då den båt han färdades i gick på grund och sjönk. Vid ett annat tillfälle omkom en person, vars uppblåsbara flytväst inte löste ut vid olyckstillfället. En person omkom när den uppblåsbara flytvästen inte löste ut på grund av att den saknade patron. En kite-surfare omkom av de skador han ådrog sig när han landade på grunt vatten efter ett hopp.

Dödsolyckornas geografiska fördelning

Karta - omkomna i båtolyckor 2018, Länsgräns och plats

Kartan visar var 2018 års olyckor inträffade.

Flytvästanalys

Sedan 2013 görs en årlig flytvästanalys av en särskild expertgrupp. Avsikten är att bedöma om de som omkommit genom drunkning i samband med fritidsbåtsolyckor skulle ha överlevt om de hade haft flytväst.

Slutsatsen av analysen är att av de som drunknade utan väst hade uppskatt-ningsvis hälften, cirka 10 personer per år, klarat sig om de haft väst. Om de dessutom hade haft möjlighet att larma hade några till klarat sig. Faktorer som beaktades vid analysen: vattentemp., närhet till räddning, väder, avstånd till land samt personens fysiska kondition, ålder, promillehalt och klädsel.

Analysen som gjordes 2018 avsåg 2017 års dödsolyckor. År 2017 var det 9 av 17 personer som hade klarat sig om de hade haft flytväst.

Personskador

Under år 2018 kom det in 235 rapporter (113 rörande kvinnor och 122 rörande män) om personskador från 18 olika akutsjukhus. Under år 2019 förväntas det komma en ny lag, som bland annat kommer att innebära att polisen och akutsjukvården blir skyldiga att rapportera in uppgifter om skadade inom vägtrafiken och båtlivet till Transportstyrelsen. Detta kommer troligen göra att det kommer att komma in betydligt fler rapporter om personskador inom båtlivet.

Cirka 60 % av olyckorna med personskador som följd sker i hamn. De sker oftast i samband med att man hoppar mellan båten och bryggan. Också de flesta fallolyckorna sker i hamn. Vid några tillbud har man fallit i båten när den gått på grund.

Skador inom båtlivet 2018

 

Hopp mellan båt och brygga

29 %

Fall ombord

16 %

Hopp mellan båt och klippa

11 %

Fall på brygga

7 %

Skada i samband med lek, wakeboard, tub etc.

4 %

Klämskada

4 %

Skada i samband med sjösättning/uppläggning

4 %

Skada i samband med vattenskoterkörning

4 %

Fall i vattnet från båten

3 %

Bom i huvudet

3 %

Skada i samband med grundstötning

2 %

Skada i samband med vindsurfing

2 %

Skada i samband med kollision mellan båtar

2 %

Fastnat i beslag

2 %

Skada i samband med fiske

2 %

Skärskada

1 %

Brännskada

0 %

Insamling av olycksdata

Olycksdata har samlats in från följande källor:

  • internet
  • JRCC online
  • SAR-loggar
  • SOS-rapporter
  • Sjöräddningssällskapets rapporter från deras webbplats
  • rapporter från sjukhusens akutmottagningar i Västra Götalands och Stockholms län
  • dagspress
  • Sjösäkerhetsrådets medlemmar
  • personliga kontakter.

I Transportstyrelsens statistik över omkomna inom fritidsbåtlivet ingår såväl omkomna och saknade vid olyckor med fritidsbåtar under färd som fritidsbåtsrelaterade olyckor i hamn eller vid hamnmanövrer. Endast olyckor i Sverige och på svenskt vatten ingår i statistiken. Sedan 2001 omfattar statistiken också de som förolyckats på bryggan och de som förolyckats på väg till eller från en fritidsbåt. Dödsfall som primärt orsakats av sjukdom, mord eller självmord är inte medräknade. Dödsolyckor vid bad från en båt betraktas som badolyckor, inte som fritidsbåtsolyckor. Statistiken omfattar både statliga och kommunala räddningsområden.

Livräddningssällskapet för statistik över samtliga svenskar som drunknar. I sin statistik tar de med personer som drunknar i badkar, i simbassänger, i bilar efter att ha kört över kajkanter etc. Livräddningssällskapet för också statistik över de som drunknar i samband med fritidsbåtsolyckor.

Vad gäller fritidsbåtsolyckorna, så stämmer Transportstyrelsen numera regelbundet av sin statistik med Livräddningssällskapets. Vid avstämningen stämmer siffrorna i statistiken dock inte överens helt, eftersom Livräddningssällskapet inte räknar med annat än just drunkningar. De som omkommer av andra orsaker, såsom kollisioner, bränder, avgasförgiftningar och liknande finns däremot med i Transportstyrelsens statistik. Uppgifter om antalet svenskar som omkommer i fritidsbåtsolyckor utomlands har Livräddningssällskapet med i sin statistik. Transportstyrelsen för inte in sådana händelser i statistiken men nämner dem i årsrapporter och i en del andra rapporter. 2018 har det inte inträffat någon sådan, av oss känd, olycka.

Är du nöjd med informationen på sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!

Undersidor

Relaterad information