Frågor och svar angående sjöarbetskonventionen

Nya krav i korthet som idag inte är införlivade i svensk rätt:

• Krav på utbildning för fartygskockar.
• Sjömän får rätt till akut tandvård.
• Tiden för arbetsgivarens ansvar att bestrida kostnader för vård, kost och logi till följd av sjukdom förlängs.
• Tiden för arbetsgivarens ansvar att betala sjuklön förlängs.
• Ändringar görs i socialförsäkringslagen.
• Sjöarbetscertifikat och försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen införs.
• Sveriges skyldigheter i fråga om hamnstatskontrollera utvidgas.

Konventionens fördelar är i korthet:

• Förenkling av regelverken.
• En strängare kontroll av efterlevnad, med stöd av ett certifieringssystem.
• Verifierbar överensstämmelse med grundläggande miniminormer för sysselsättning och sociala krav.
• Tillämpning på alla fartyg (inklusive de länder som inte har ratificerat konventionen).
• Förbättrade arbets- och levnadsvillkor för sjöfolk.
• Bättre information för sjöfolk om sina rättigheter.
• Förbättrad tillsyn på alla nivåer; på fartyget, företaget, flaggstaten och hamnstaten.
• Förbättrad konkurrenssituation för redare eftersom de nya kraven införs internationellt.

Konventionen innehåller bindande bestämmelser och icke-bindande riktlinjer. De bindande bestämmelserna, och till viss del även de icke-bindande har tagits om hand i lagar, förordningar och Transportstyrelsens föreskrifter. Sverige var sedan tidigare part till nio av de konventioner som revideras genom konventionen vilket innebar att i princip allt det som regleras i sjöarbetskonventionen redan fanns i svensk rätt.

Konventionen är tillämplig på alla fartyg, oavsett storlek, förutom fiskefartyg, traditionellt byggda fartyg och örlogsfartyg.

I konventionen definieras fartyg som fartyg som enbart navigerar i inlandsfarvatten, i vatten inom eller nära skyddade farvatten, eller i områden där hamnregler gäller. Detta innebär att sjöarbetskonventionens bestämmelser inte omfattar fartyg som navigerar i inre fart. Definitionen av inre fart är trafik inom Sverige och utanför kusterna, dock högst en nautisk mil från en hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd samt fart i Kalmarsund och nationell fart i Öresund. Detta medför att merparten av Skärgårdstrafiken inte kommer att omfattas av konventionens bestämmelser.

Det kostar ingenting. Certifiering ingår i grundavgiften.

Det är alla personer som har en funktion ombord.

I Sverige får en person som fyllt 16 år och fullgjort sin skolplikt börja arbeta ombord i ett fartyg. Mer information om minimiålder på sidan om Arbetsmiljö.

Sjömän mellan 16 -18 år.

Nej, det finns restriktioner för minderåriga som arbetar till sjöss. Mer information om minderåriga finns på sidan Arbetsmiljö.

Bestämmelser om vilotid och riskfyllda arbeten för minderåriga finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg.

Alla som har en funktion ombord ska inneha ett giltigt läkarintyg. Kravet på läkarintygets innehåll är beroende av vilken tjänst sjöfararen innehar. Mer information om läkarintyg för sjöfolk.

Läkarintyg för minderårig gäller i högst ett år. För sjöfarare som är över 18 år gäller läkarintyget i två år. Mer information om läkarintyg för sjöfolk.

Beroende på vilken typ av ombordtjänstgöring, så ställs olika krav på behörigheter och utbildningar. Vissa befattningar kräver ingen grundutbildning. Mer information om utbildning/behörighet.

Sverige saknar idag regler för hur privata rekryterings- och förmedlingsföretag ska bedrivas. Frågan utreds för närvarande inom Regeringskansliet, men det är idag inte möjligt att erhålla ett sådant certifikat som föreskrivs i sjöarbetskonventionen.

Ett skriftligt avtal mellan en redare och en sjöman. Om sjömannen är förmedlad via en förmedling ska avtalet ändå vara underskrivet av redaren som är den som har arbetsgivaransvar.

Anställningsavtalet ska minst innehålla de delar som regleras i Standard A2.1 sjöarbetskonventionen. Delar av ett anställningsavtal kan regleras genom kollektivavtal. Om så är fallet ska det finns en hänvisning till gällande kollektivavtal i anställningsavtalet. Anställningsavtal och gällande kollektivavtal ska finnas ombord. Anställningsavtalets innehåll ska även finnas tillgängligt på engelska.

Alla som har en funktion ombord ska ha ett anställningsavtal.

Lönenivån regleras inte i sjöarbetskonventionen.

Lönenivån regleras inte i sjöarbetskonventionen.

Ja. Bestämmelser om detta finns i Sjömanslagen (1973:282).

Du ska ha lön minst månadsvis samt en löneavräkning i din hand.

Arbetstiden regleras enligt lagen (1998:958) om vilotid för sjömän. Enligt den finns två beräkningsperioder när det gäller vilotid:

• Under varje 24-timmarsperiod får vilotiden inte understiga 10 timmar. Vilotiden kan delas upp i högst två perioder men en av perioderna får inte vara kortare än 6 timmar.

• Under varje 7-dagarsperiod får vilotiden inte understiga 77 timmar. Tiden mellan två viloperioder får inte vara längre än 14 timmar.

Notera att det kan finnas andra regler i gällande kollektivavtal.

Arbetstiden ska föras i en arbetstidsjournal. Journalen ska godkännas av arbetsgivaren och sjömannen och ska förvaras ombord.

Ledighet ska regleras i anställningsavtalet (semester etc.) Kortare landpermissioner ska medges i mån av möjlighet.

Principen är att rederiet står för kostnaderna fram till bostaden. Observera att vissa kollektivavtal gör avsteg från denna princip ex. färjeavtalet, (baseport).

Ja, bestämmelse om detta finns i sjömanslagen (1973:282).

Ett fartyg bemannas enligt ett beslut från flaggstaten. I Sverige är det Transportstyrelsen som fattar beslut om säkerhetsbesättningsbeslut. Mer information om bemanning.

Alla fartyg som kölsträckts eller befinner sig på ett motsvarande byggnadsstadium den 20 augusti 2013 eller senare förutom

• fiskefartyg,
• fartyg som inte normalt används i kommersiell verksamhet, eller
• fartyg som enbart trafikerar fartområde E eller D.

Även fartyg som repareras, förändras eller modifieras, så att fartygets dimensioner eller bostadsutrymmen väsentligen förändras eller så att fartygets livslängd förlängs avsevärt, ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter i den utsträckning det enligt Transportstyrelsens bedömning är rimligt och praktiskt möjligt.

Fartyg byggda före den 20 augusti 2013 ska, beroende på byggnadsår, tillämpa Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1970:A4) om bostäder och ekonomilokaler m.m. på fartyg eller Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1992:6) med föreskrifter och allmänna råd om besättningens bostäder på fartyg m.m.

Dessa fartyg ska tillämpa kraven i SJÖFS 1992:6 med föreskrifter och allmänna råd om besättningens bostäder.

Fartygets personalkock ska ha korrekt behörighet. På fartyg utan föreskriven personalkock, dvs. med en besättning mindre än 10, ska den som ansvarar för matlagning ombord ha genomgått en livsmedelshygienisk utbildning.

Ja, sjöarbetskonventionen och den svenska lagen föreskriver att man ska ta hänsyn till olika kulturella yttringar.

Ja, sjöarbetskonventionen och svensk lag reglerar detta.

Ja, du har rätt till akut tandvård.

Arbetsmiljön är reglerad i lag. Ansvaret för en god arbetsmiljö ligger hos de ombordanställda och rederiet. Att arbetsmiljöarbetet fungerar ombord kontrolleras av Transportstyrelsen som är tillsynsmyndighet på svenskflaggade fartyg. Läs mer om Arbetsmiljö.

Nej, Transportstyrelsen ställer inga krav på hur denna säkerhets ställs. Säkerhet kan bland annat ställas genom försäkringar.

Alla fartyg med en bruttodräktig om 500 eller större och som trafikerar internationell resa ska inneha ett sjöarbetscertifikat.

De områden som ska besiktigas är 16 till antalet och omfattar följande: 

1. minimiålder
2. läkarintyg
3. utbildning och kvalifikationer
4. anställningsavtal för sjömän
5. rekrytering via privata rekryterings- och förmedlingsföretag
6. arbets- och vilotid
7. bemanningsnivåer
8. bostäder
9. rekreationsmöjligheter ombord
10. mat och förplägnad
11. skydd av hälsa och säkerhet och förebyggande av olyckor
12. sjukvård ombord
13. rutiner för klagomålshantering ombord
14. löneutbetalningar
15. finansiell säkerhet för hemresa
16. finansiell säkerhet avseende rederiets ansvar

Efter att redaren/ägaren lämnat in DMLC del 2 och Transportstyrelsen eller delegerad organisation har godkänt detta ska fartyget besiktas för att verifiera att redarens åtagande enligt DMLC del 2 är implementerande i fartyget. Se flödesschema.

Sjöarbetskonventionen trädde i kraft den 20 augusti 2013 och från detta datum ska alla fartyg som om 500 brutto och mer som seglar internationellt ha ett certifikat.

För de fartyg som anlitar Transportstyrelsen som tillsynsorganisationen, ingår kostnaden för certifikatet i den årliga avgiften som erläggs.

Giltighetstiden för certifikatet är upp till fem år, med en mellan liggande besiktning i intervallet 24-36 månader. Efter 60 månader ska certifikatet förnyas.

Fartyg med en bruttodräktighet av 200-499 i fartområde C och vidsträcktare fart ska ha tillsyn med  intervallet 24-36 månader men är inte certifikatspliktiga. Fartyg under 200 omfattas inte av sjöarbetskonventionens bestämmelser.

Fartyg i fartområde E, D samt insjöar och Kalmarsund omfattas inte av sjöarbetskonventionen. Dock kan en redare som inte omfattas av kraven välja att frivilligt certifiera sitt fartyg.

Ett fartyg som inte kan uppvisa ett sjöarbetscertifikat vid en hamnstatskontroll riskerar att behöva genomgå en mer utökad inspektion i hamn.

Sjöarbetscertifikatet är ett bevis på att fartyget uppfyller kraven i sjöarbetskonventionen.

Certifikatet består av tre delar:

• DMLC Del 1 - Upprättas av Transportstyrelsen
  Dokumentet beskriver vilka lagrum som reglerar punkterna 1-16.

• DMLC Del 2 - Upprättas av fartygets ägare/redare
  Här ska ägaren/redaren beskriva hur kraven uppfylls (punkt 1-16). Detta gör du genom att fylla i blanketten och skickas in till Transportstyrelsen så snart som möjligt. Instruktioner och blankett hittar du på sidan DMLC, Part 2 (Declaration of Maritime Labour Compliance)

• MLC certifikat - Utfärdas av Transportstyrelsen eller erkänd organisation  När DMLC Del 2 är godkänt och besiktning har ägt rum ombord på fartyget, utfärdar behörig myndighet eller erkänd organisation ett MLC-certifikat. Till certifikatet ska DMLC 1 och DMLC 2 bifogas.