Regelöversikt för fritidsbåtar

Om du är osäker på något begrepp som används, se begreppsförklaringar om båt och skepp.

Sjövärdighet, befälhavaransvar och redaransvar

Sjövärdigt

Ett fartyg (båt och skepp) anses sjövärdigt om det är konstruerat, byggt och utrustat så att det med hänsyn till sitt ändamål och den fart (område) som fartyget används i erbjuder betryggande säkerhet mot sjöolyckor, enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364).

I sjövärdighetsbegreppet innefattas också att fartyget är försett med nödvändiga anordningar till förebyggande av ohälsa och olycksfall, bemannat på betryggande sätt, tillräckligt provianterat och utrustat samt så lastat eller barlastat att säkerheten för fartyg, liv eller gods inte äventyras, se sjölagen (1994:1009).

Fritidsfartyg med en bruttodräktighet på 100 eller mer ska ha fartcertifikat som bevis om att fartyget vid tillsyn har befunnits sjövärdigt. Transportstyrelsen utför tillsyn och utfärdar fartcertifikat.

Det är befälhavarens ansvar att se till att båten är sjövärdig och att den framförs på ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap. Brister man i detta kan man åtalas och dömas till böter eller till och med fängelse.

Enligt sjölagen är man som befälhavare också skyldig att hjälpa den som är i sjönöd, förutsatt att det kan ske utan att man själv sätter sig i fara. Närmare bestämmelser om detta finns i förordning (2007:33) om befälhavares skyldigheter vid faror för sjötrafiken och sjönöd.

Vem är befälhavare för fritidsbåten?

För fritidsbåtar finns det ingen klar definition på vem som är befälhavare. Det är dock naturligt att betrakta ägaren, hyresmannen eller lånaren av fritidsbåten som ansvarig befälhavare om han eller hon är ombord. I annat fall är föraren att betrakta som befälhavare.

Juridiskt sett är du faktiskt redare så snart du äger den minsta lilla fritidsbåt. Sjölagen ställer krav på dig, som redare och befälhavare och även på "den som på fartyg fullgör uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss" – alltså nästan vem som helst ombord.

Om det händer en olycka, är du som är båtägare ansvarig för eventuella skadestånd. I vissa fall gäller ingen begränsning av redaransvaret. Se därför till att du har ansvarsförsäkring som gäller din båt.

Sjötrafikregler

För sjötrafik inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon gäller de internationella sjövägsreglerna (Convention on the International Regulations for Preventing Collisions at Sea, 1972, COLREG) samt de tillägg och undantag från dessa regler som finns föreskrivna.

Av sjötrafikförordningen (1986:300) framgår att Transportstyrelsen i sin författningssamling ska publicera en svensk översättning av de internationella sjövägsreglerna. I förordningen ges Transportsstyrelsen också ett bemyndigande att meddela föreskrifter om tillägg till och undantag från dessa regler.

Bestämmelserna som hänför sig till de internationella sjövägsreglerna har samlats i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler. Föreskriftens bilaga 1 innehåller en moderniserad svensk översättning av de internationella sjövägsreglerna och bilaga 2 innehåller de tillägg till och undantag från sjövägsreglerna som gäller på svenskt vatten.

Föreskrivna lanternor enligt svenska och internationella regler.

Sjövägmärken (förbud, varning, påbud och upplysning) regleras av SJÖFS 2007:19.

Enligt EU:s uppfattning är det inte tillåtet att ha ett generellt förbud mot körning med vattenskoter. Vattenskoterförordningen tillämpas därför inte.

Nykterhet, hänsyn och skyldighet att hjälpa nödställda

Som befälhavare (förare) är man enligt sjötrafikförordningen (1986:300) skyldig att ta hänsyn till andra sjöfarare och övriga som kan störas.

Det är inte heller tillåtet att vara så alkoholpåverkad att man inte kan sköta de sysslor ombord som har betydelse för säkerheten.

Straffbestämmelser finns i sjölagen (1994:1009). Enligt sjölagen är man som befälhavare också skyldig att hjälpa den som är i sjönöd, förutsatt att det kan ske utan att man själv sätter sig i fara.

Registrering av fritidsskepp

Ett fritidsskepp eller en fritidsbåt med en största längd av 15 meter eller längre ska registreras. Läs mer om det på sidan om fartygsregistret.

Kompetens för fritidsskepp

Den som är befälhavare på (kör, framför) ett fritidsfartyg med en längd som överstiger 12 meter och en bredd som överstiger 4 meter ska ha skepparexamen, kustskepparexamen eller högre nautisk kompetens.

Läs mer i Sjöfartsverkets kungörelse om godkännande av viss utbildning för förare av fritidsskepp (SJÖFS 1985:11).

På sidorna om kunskap och kompetens kan du läsa mer om utbildningar för fritidsbåtsförare.

Övriga regler

Bestämmelser vid prejning och militära förhållanden återfinns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:45) om prejning och visitering samt militära förhållanden som påverkar sjötrafiken.

Relaterad information