Skrovmålet - ett samverkansprojekt för en giftfri miljö

Tillsammans är vi starka – ett ordspråk som projekt Skrovmålet har tagit fasta på för att genom samarbete bidra till en bättre havsmiljö.

Skrovmålet är en av de samverkansåtgärder som initierats av Miljömålsrådet och som drivs av Transportstyrelsen.

Projektet bygger på två olika uppdrag; samverkansåtgärden från Miljömålsrådet om "Båtbottenfärger och miljöfarliga färgrester" samt Åtgärdsprogrammet för havsmiljön God havsmiljö 2020, Faktablad 17.

Här beskrivs syftet för projektet skrovmålet, du kan även se mer om aktiviteter inom Skrovmålet.

Välkommen på nationell båtmiljökonferens 4-5 december 2017 

Transportstyrelsen, Miljösamverkan Stockholms län och BONUS CHANGE bjuder för andra året i rad in till en tvådagarskonferens i Stockholm för att inspirera och diskutera kring det aktuella ämnet båtbotten.

Här hittar du program och inbjudan.

Samverkansåtgärd Miljömålsrådet "Båtbottenfärger och miljöfarliga färgrester från Miljömålsrådet"

Vad ska göras?

Ta fram riktlinjer/rekommendationer/eller föreskrifter om:

  • Användandet av båtbottenfärger för fritidsbåtar.
  • Hur man kommer tillrätta med problemet med miljöfarliga färgrester som finns på båtskrov och båtuppläggningsplatser.

Mål och syfte

  • Målet är att minska användandet och förekomsten av otillåten båtbottenfärg på fritidsbåtar.
  • Åtgärden bidrar till miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Här finns Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2016.

Faktablad 17 i Åtgärdsprogram för havsmiljön

Vad ska göras

  • Kartlägga orsaker till förekomsten av fortsatt tillförsel av tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter i havsmiljön.
  • Utreda behov av ytterligare reglering för att förhindra spridning av TBT till havsmiljön.
  • Verka för att den reglering utredningen förespråkar tas fram.
  • Utreda behov av och utifrån identifierade behov ta fram vägledning för att förhindra spridning av TBT till havsmiljön.

Exempel på åtgärder

  • Orsak till fortsatt tillförsel av TBT ska kartläggas, varvid befintligt underlag behöver sammanställas och eventuella kunskapsluckor identifieras.
  • Gällande lagstiftning, och dess tillämpning, behöver ses över och kraven eventuellt kompletteras.
  • Åtgärderna kan medföra att även utsläpp av tillåtna aktiva substanser i båtbottenfärger, såsom koppar och zink minskar.
  • Åtgärder riktade mot sjöfarten och fartygsskrov liksom åtgärder inom hamn- och varvsverksamheter etc.

Exempel på vägledningsbehov

  • Metoder för identifiering av båtskrov målade med färg innehållande tenn.
  • Riktlinjer för hantering av båtskrov.
  • Riktlinjer för efterbehandling av förorenade sediment och markområden.
  • Nationella tillsynskampanjer. Genom informationskampanjer riktade till allmänheten och båtägare kan även utsläpp av tillåtna aktiva substanser i båtbottenfärger, såsom koppar och zink minska.

Mål och syfte

  • Åtgärden syftar till att möjliggöra en ökad åtgärdstakt för att förhindra fortsatt indirekt spridning av TBT till havsmiljön.
  • God status i havsmiljön avseende TBT bedöms inte kunna följas 2020 i utsjön när det gäller halter i sediment och kustnära när det gäller effekter från TBT-förorenade sediment.
  • Åtgärden bidrar till miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Hav i balans och levande kust och skärgård.

Här finns Åtgärdsprogrammet för havsmiljön, God havsmiljö 2020.

Deltagande myndigheter

  • Transportstyrelsen
  • Naturvårdsverket
  • Kemikalieinspektionen
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Sjöfartsverket
  • Generalläkaren
  • Statens geotekniska institut
  • Länsstyrelsen Stockholm
  • Länsstyrelsen Västra Norrland
  • Länsstyrelsen Västra Götaland
  • Stockholms stads miljöförvaltning
  • Miljösamverkan Stockholm