Svenska kompletterings- bestämmelser

Här beskrivs de svenska kompletteringsbestämmelserna till reglerna för inlandssjöfart.

De svenska geografiska förhållandena skiljer sig i flera avseenden väsentligt från de förhållanden som råder på kontinenten. Sverige har ett stort antal vattendrag och långa kuster. Landet är relativt glesbefolkat och räddningstjänsterna har därför stora områden att täcka in. Detta gör att det kan ta förhållandevis lång tid innan ett fartyg i nöd får assistans. Dessutom är våra vatten relativt kalla.

Direktivet innehåller inga regler som är särskilt anpassade för vattenområden där en högre våghöjd förekommer (zon 1 och 2). Beträffande sådana vattenområden förväntas i stället medlemsstater att själva utforma nationella krav för att, utifrån de egna geografiska förutsättningarna, säkerställa att en relevant säkerhetsnivå uppnås.

Vilka kompletteringsbestämmelser har vi i Sverige?

De svenska kompletteringsbestämmelserna framgår av (TSFS 2014:96).

Sammanställning över kompletteringsbestämmelserna

  • Fast brandsläckning i maskin
  • Säkring av stegar till lastrum
  • Omhändertagande av toalettavfall på andra fartyg än passagerarfartyg
  • Dubbelbotten och dubbelskrov för vissa tankfartyg
  • Livflottar
  • Nödljus
  • Klasscertifikat
  • Flödningsavstånd
  • Fribord
  • Räddningsvästar och livbojar
  • Elförsörjningssystem
  • Stabilitetskriterier för passagerarfartyg
  • Lokaliserings- och nödlarmsutrustning
  • Övergångsbestämmelser för passagerarfartyg

Läs detaljerad information om de svenska kompletteringsbestämmelserna.

Varför kompletteringsbestämmelser?

Direktivet förutsätter att medlemsstater med inre vattenvägar i zon 1 och 2 ska göra de nationella anpassningar av regleringen som är nödvändiga med hänsyn till den högre våghöjd som förekommer i dessa zoner och det längre avstånd till land som kan förekomma i dessa zoner.

Transportstyrelsen har bedömt att ett antal sådana nationella kompletteringar (tilläggskrav) är nödvändiga.

Direktivet medger även att tilläggskrav införs för passagerarfartyg i zon 3 inom några få specificerade teknikområden. Transportstyrelsen har bedömt att även detta är nödvändigt i några fall.

Utöver tilläggskrav för zon 1 och 2, föreslås även ett antal särkrav i förhållande till direktivet som bedöms vara nödvändiga för att säkerställa ett godtagbart skydd med hänsyn till sjösäkerhet, arbetsmiljö och miljö mot bakgrund av de särskilda förhållanden som föreligger för de svenska inre vattenvägarna vad gäller avstånd till land, tid till undsättning och temperatur.

Att krav utöver den nivå som gäller för zon 3 införs för zon 1 och 2 är inte något unik för Sverige utan förekommer även hos andra medlemsstater som tillämpar direktivet.

De svenska kompletteringsbestämmelserna ska tillämpas på alla i fartyg inlandssjöfart, oavsett flagg, som trafikerar svenska inre vattenvägar. Att fartygen uppfyller relevanta kompletteringsbestämmelser ska framgå av fartygens gemenskapscertifikat.

Svenska kompletteringskrav gäller enbart i Sverige

De svenska kompletteringskraven gäller inte vid trafik på inre vattenvägar utanför Sverige då de är kopplade till de förhållanden som råder i Sverige.

Men i likhet med Sverige har även andra länder kompletterande krav. Detta måste beaktas vid trafik i dessa länder så fartyget uppfyller de regler som gäller för den aktuella trafiken. Vilka zoner och för vilka länder fartyget uppfyller kraven ska framgå av gemenskapscertifikatet.

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!