Vanliga frågor och svar - Luftrum

På den här sidan har vi samlat vanliga frågor och svar. Klicka på det område du vill veta mer om.

Transportstyrelsen har beslutat vilka förutsättningar som ska gälla för att möjliggöra PinS- och RNP-procedurer i okontrollerat luftrum utan ATS.

Innan Transportstyrelsen har möjlighet att ta beslut i ansökningar om PinS- och RNP- procedurer i okontrollerat luftrum krävs det ändringar i berörda regelverk. Transportstyrelsen kommer inledningsvis att påbörja arbetet med att skapa förutsättningar att godkänna PinS-procedurer. Regelarbetet är planerat att påbörjas i september 2020.

Innan regelarbetet är slutfört finns det en möjlighet att Transportsyreslen vid speciella situationer kan hantera PinS procedurer genom ett medgivandeförfarande. För mer information om detta kontakta Transportstyrelsens luftrumsgrupp på luftrumsinfo@transportstyrelsen.se.

PinS procedurer

• Inledningsvis ska PinS-procedurer vara möjliga att godkännas för flygoperatörer som bedriver HEMS, SAR, Ambulans- och Polisflyg.
• Flygplatsoperatörer/flygoperatörer ska genom en säkerhetsbevisning kunna påvisa att den metodik som ska användas när en PinS-procedur ska etableras är tillräcklig säker.
• Flygplatsoperatören är ansvarig för PinS-procedurer vid en flygplats. Det Innebär att flygplatsoperatören har ett ansvar att kontrollera och validera PinS-procedurer enligt Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:98) om användning och utformning av luftrum och flygprocedurer.
• Flygoperatören är ansvarig för PinS-procedurer som har etablerats utanför flygplatser. Det innebär att flygoperatören har ett ansvar att kontrollera och validera PinS-procedurer enligt Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:98) om användning och utformning av luftrum och flygprocedurer. Om två eller flera flygoperatörer använder en gemensam PinS-procedur ska Transportstyrelsen meddelas vem som är huvudansvarig för PinS-proceduren. Ansvarsfrågan bör regleras mellan berörda flygoperatörer.
• Flygplats- och flygoperatörer ska ha ett system för övervakning, åtgärdande och uppföljning av hinder så att de hinderbegränsande ytorna övervakas och att permanenta och tillfälliga hinder hanteras enligt gällande föreskrifter.

RNP procedurer

• Flygplatsoperatören är ansvarig för RNP-procedurer vid en flygplats. Det Innebär att flygplatsoperatören har ett ansvar att kontrollera och validera flygprocedurer enligt Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:98) om användning och utformning av luftrum och flygprocedurer.
• När RNP-procedurer etableras i okontrollerat luftrum ska minst ett RMZ upprättas.
• Flygplatsoperatören ska genom en säkerhetsbevisning kunna påvisa att den metodik som ska användas när en RNP procedur ska etableras till en flygplats är tillräcklig säker.
• Inledningsvis ska beslutshöjden för en RNP-procedur i okontrollerat luftrum ska vara som lägst 1000 fot. Flygplatsoperatören kan i ett senare skede ansöka om en sänkning av beslutshöjden när det kan styrkas att metodiken och RNP-proceduren har varit tillräcklig säker.
• Minima för en RNP-procedur i okontrollerat luftrum utan ATS ska vara ett LNAV/LPV minima.
• Hinderfrihetskraven för en flygplats som har en RNP-procedur ska som lägst motsvara kraven för en icke-instrumentbana med kodsiffra 1 i enlighet med Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:21) om hinderbegränsande ytor, begränsning och borttagning av hinder.
• Flygplatsoperatören ska ha ett system för övervakning, åtgärdande och uppföljning av hinder så att flygplatsens hinderbegränsande ytor övervakas och att permanenta och tillfälliga hinder hanteras enligt gällande föreskrifter.

 

Sammanställningen syftar till att påminna om vilken referensyta för höjdangivelse som ska användas i okontrollerat luftrum. För att erhålla fullständig information måste EU-förordning (EU) 923/2012 om standardiserade europeiska trafikregler (SERA) konsulteras.

Definitioner

Begrepp Förklaring
Marschhöjd (cruising level) Marschhöjd är en flyghöjd som bibehålls under betydande  del av flygning.
Flyghöjd (level) En sammanfattande benämning för luftfartygs läge i vertikalled under flygning, uttryckt i höjd, höjd över havet eller flygnivå.


Marschhöjder (SERA.3110)
Den marschhöjd på vilken en flygning eller en del av en flygning ska utföras, ska anges som

  1. flygnivå om flygningen utförs på eller över lägsta användbara flygnivå (LAF) eller, där så är tillämpligt, över genomgångshöjden,
  2. höjd över havet om flygningen utförs under lägsta användbara flygnivå (LAF) eller, där så är tillämpligt, på eller under genomgångshöjden.

I Sverige är lägsta användbara flygnivå FL100 (FL130).

Visuellflygregler (SERA.5005.g)
Såvida inte annat anges i klareringar eller av den behöriga myndigheten ska VFR-flygningar i planflykt över 900 m (3 000 ft) över mark eller vatten, eller en högre referenshöjd som anges av den behöriga myndigheten, utföras på en marschhöjd som är lämplig för färdlinjen i enlighet med tabellen över marschhöjder i SERA.

Definitionerna ger att marschhöjd inte är en ”specifik” höjd utan kan vara fot MSL eller flygnivå. Eftersom lägsta användbara flygnivå (LAF) i Sverige är FL 100, förutom i nordvästra hörnet där LAF är FL 130, så innebär det att man enligt SERA ska flyga på fot MSL när man är i okontrollerat luftrum (AIP GEN 3.3, mom 5).

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!