Vad är de vita strimmorna som man ibland kan se på himlen efter flygplan?

Inga vetenskapliga bevis för ”chemtrails”

Det finns personer som tror att de vita strimmor som ibland uppkommer efter flygplan är medvetna utsläpp av farliga ämnen avsedda att skada eller manipulera människor. De benämner strimmorna chemtrails. Det finns inga vetenskapliga bevis för att så kallade chemtrails existerar och Transportstyrelsen bedriver därför ingen forskning eller utredning på området. 

De vita strimmor som ibland uppstår efter ett flygplan i luften är kondensstrimmor som bildas när ett flygplans varma avgaser kyls ned av den omgivande kalla luften och bildar ispartiklar. 

Det finns personer som tror att de vita strimmorna är storskaliga, medvetna, utsläpp som i hemlighet sprids ut för att skada mänskligheten eller påverka klimatet. Vem som står bakom utsläppen och vem som finansierar dem är däremot oklart. 

När det gäller existensen av så kallade chemtrails, finns inga belägg från vetenskap eller myndigheter, varken svenska eller utländska, som kommit oss på Transportstyrelsen till kännedom. Vi bedriver ingen forskning eller utredning kring chemtrails. 

Om det trots allt finns misstankar att något släpps ut från flygplan i syfte att skada människor, vilket är förbjudet enligt luftfartsförordningen, är det en fråga som bör utredas av polisen. 

Så bildas kondensstrimmor

Bildandet av kondensstrimmor sker främst när flygplan flyger på hög höjd. Bildandet är beroende av de lokala atmosfäriska förhållandena. I torr luft dunstar ispartiklarna snabbt och försvinner, i fuktig luft kan kondensstrimmorna däremot finnas kvar i flera timmar. I fuktig luft kan kondensstrimmorna också växa då ispartiklarna tar upp vatten från omkringliggande luft. I dessa fall tenderar de vita strimmorna att sprida ut sig till tunna, slöjliknande moln på himlen. Kondensstrimmor kan vid speciella atmosfäriska förhållanden utvecklas till höga cirrusmolm.

När flygplan flyger på lägre höjd kan en annan typ av kondens bildas vid flygplanets vingspetsar då luften är fuktig och nära kondensation. I luftvirvlarna bakom ett flygplan sker en trycksänkning (vanligast i samband med landning då man fäller ut klaffar och därmed förändrar vingens form) som gör att temperaturen snabbt sjunker och medför att vattenångan kondenserar och bildar kondens. 

Kondensstrimmor har samma klimatpåverkande effekt som tunna höga moln och kan bidra till uppvärmningen av jorden. En liten förskjutning av flygvägen i höjd- eller sidled skulle kunna motverka att kondensstrimmor bildas eller blir långvariga och breder ut sig. Det finns dock inte någon teknik tillgänglig för att flygplanen ska kunna känna av den omgivande luftens förhållanden och utifrån detta förflytta sig i höjd- eller sidled. En situation där flygplan under en pågående flygning avviker från den färdplanerade flygvägen för att undvika bildandet av kondensstrimmor, skulle dessutom kunna påverka flygsäkerheten. Flygplanet skulle kunna hamna för nära andra flygplan. 

Kortaste vägen sparar bränsle och miljö

Sedan 2011 har man i svenskt luftrum tillämpat så kallat Free Route Airspace. Det innebär att piloten har möjlighet att flyga den rakaste, och därmed den kortaste, vägen genom svenskt luftrum istället för att som tidigare tvingas flyga i vissa specifika korridorer genom det svenska luftrummet. Detta gör att man sparar bränsle och därmed minskar koldioxidutsläppen. Detta har fått till följd att kondensstrimmor kan uppstå i korsande "mönster" på himlen.  

Ökad flygtrafik ger mer kondensstrimmor

En förklaring till att det är mer kondensstrimmor nu än förr är helt enkelt att antal flygningar har ökat över tiden. Det är betydligt fler flygplan som passerar svenskt luftrum idag än vad det var för 20 år sedan. Att det är flera kondensstrimmor på himlen över södra Sverige än det tidigare varit, kan också bero på att flygvägskorridorerna genom det europeiska luftrummet flyttats så att fler överflygningar görs över södra Sverige.