Flygets utsläpp

Luftfarten bidrar till en uppvärmning av klimatet via förbränning av flygbränsle vilket främst bildar koldioxid (CO2) och vattenånga (H2O). Då luftfartens utsläpp till största delen sker på hög höjd i atmosfären bidrar även andra ämnen (utöver koldioxid och vattenånga) till att flygets totala påverkan på klimatet är omkring dubbelt så stor som enbart flygets utsläpp av koldioxid.

Med anledning av dessa andra klimatpåverkande utsläpp från flyget kan man ibland se att utsläppen redovisas som koldioxidekvivalenter. I begreppet koldioxidekvivalenter har man räknat in den samlade effekten av alla klimatpåverkande utsläpp. De utsläpp som en specifik flygresa genererar beror på många olika faktorer och varierar därför från gång till gång. Vilken flygplanstyp och vilka motorer som använts, flygplanets startvikt, längden på flygsträckan, den tid flygplanet rullar på marken innan start och efter landning samt temperatur och lufttryck är faktorer som påverkar utsläppens storlek. Andra faktorer som påverkar resans utsläpp är exempelvis väntetider i luften innan landning samt val av flygvägar.

Koldioxid (CO2)

Vid förbränning av fossila bränslen, som till exempel flygbränsle, frigörs kol som har varit bundet utanför det naturliga kretsloppet under mycket lång tid. Koldioxid från fossila bränslen rubbar därmed den naturliga balansen och skapar ett överskott av koldioxid i atmosfären vilket kraftigt bidrar till att förstärka den globala uppvärmningen. Koldioxid har en lång och komplicerad omsättningstid i atmosfären. Enligt IPCC (International Panel on Climate Change) så försvinner ca 50 procent av den utsläppta koldioxiden från atmosfären efter ca 30 år, 30 procent försvinner efter några århundraden, men omkring 20 procent av all koldioxid som släpps ut stannar i atmosfären i flera tusen år. Detta betyder att även om vi kraftigt begränsar utsläppen av koldioxid redan idag, så kommer klimateffekten av historiska utsläpp av koldioxid fortsätta i många år framöver.

Kväveoxider (NOx)

Flygets utsläpp av kväveoxider kan ha en både nedkylande och uppvärmande effekt på klimatet, beroende av att kväveoxidutsläppen på hög höjd både kan leda till bildande av ozon och nedbrytande av metan. Den totala effekten av flygets utsläpp av kväveoxider på hög höjd bidrar dock i slutändan till en uppvärmning av jorden.

Kondensstrimmor, vattenånga och molnbildning

Kondensstrimmor bildas när ett flygplans varma avgaser blandas med den omgivande kalla luften och bildar ispartiklar. Kondensstrimmor ses som vita streck efter flygplan på himlen. I torr luft dunstar ispartiklarna snabbt och försvinner, i fuktig luft kan kondensstrimmorna däremot finnas kvar i flera timmar. I fuktig luft finns också risk att kondensstrimmorna växer då ispartiklarna tar upp vatten från omkringliggande luft.

Bildandet av kondensstrimmor är beroende av de lokala atmosfäriska förhållandena. En liten förskjutning av flygvägen i höjd- eller sidled kan därmed motverka att kondensstrimmorna blir långvariga.

Kondensstrimmor har samma klimatpåverkande effekt som tunna höga moln och kan bidra till uppvärmningen av jorden.

Flygets utsläpp kan också orsaka en ökad uppkomst av höga cirrusmoln och kondensstrimmor kan utvecklas till cirrusmoln vid speciella atmosfäriska förhållanden. Flygets utsläpp av partiklar kan också påverka uppkomsten av höga cirrusmoln om atmosfärens sammansättning förändras så att moln kan bildas. Även så kallade aerosoler från flyget kan påverka cirrusmoln genom att förändra deras sammansättning och livslängd.

Flyget släpper ut stora mängder vattenånga, dock är dessa mängder en mycket liten del av den totala mängden vatten som finns naturligt i atmosfären. Den största mängden vattenånga som släpps ut från flyget hamnar i troposfären och försvinner snabbt som nederbörd. På högre höjd kan eventuellt små mängder vattenånga ackumuleras och bidra till jordens uppvärmning.

Relaterad information