Flygets klimatpåverkan

Att minska flygets klimatpåverkan är den mest dominerande framtidsfrågan för luftfarten. För att kunna säkerställa en hållbar utveckling av luftfarten måste flygets klimatpåverkan begränsas och på sikt även minskas. Transportstyrelsen deltar aktivt i arbetet på så väl nationell som på europeisk och internationell nivå.

Luftfartens totala klimatpåverkan är idag relativt liten. Luftfarten är dock en tillväxtbransch vilket gör att flygets negativa klimatpåverkan på sikt riskerar att kraftigt öka i förhållande till annan mänsklig klimatpåverkan. Det är därför angeläget att ta fram åtgärder som motverkar den negativa trenden.

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring två procent av de totala utsläppen av koldioxid. Räknar man även in effekterna av flygets utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd samt påverkan från kondensstrimmor brukar man räkna med att flygets totala klimatpåverkan blir ungefär dubbelt så stor som den som enbart orsakas av utsläppen av koldioxid. Dock räknas inte klimateffekten av flygets bidrag till bildandet av höga cirrusmoln in i denna dubblering. Uppräkningen av flygets totala klimatpåverkan är således fortfarande osäker och kräver fortsatt forskning.

Hur stor klimatpåverkan en specifik flygresa har beror dessutom på faktorer så som var på jorden flygresan genomförs, om resan sker på natten eller dagen, på vintern eller sommaren, på vilken höjd flygningen sker samt hur de atmosfäriska förhållandena ser ut just där flygningen sker. Majoriteten av inrikesflygningarna i Sverige når aldrig upp på de höga höjder som krävs för att höghöjdseffekter ska uppstå. Den genomsnittliga klimatpåverkan från inrikesflyget uppskattas till en faktor 1,3 jämfört med utsläppen av enbart koldioxid.

Undersidor

Relaterad information