Flygets klimatpåverkan

Att minska flygets klimatpåverkan är den mest dominerande framtidsfrågan för luftfarten. För att kunna säkerställa en hållbar utveckling av luftfarten måste flygets klimatpåverkan begränsas och på sikt även minskas. Transportstyrelsen deltar aktivt i arbetet på så väl nationell som på europeisk och internationell nivå.

Luftfartens totala klimatpåverkan, med den så kallade höghöjdseffekten inräknad, uppskattas idag till omkring 4-5 procent av den mänskliga påverkan på klimatet. Luftfarten är dock en tillväxtbransch vilket gör att flygets negativa klimatpåverkan på sikt riskerar att kraftigt öka i förhållande till annan mänsklig klimatpåverkan. Det är därför angeläget att ta fram åtgärder som motverkar den negativa trenden.

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Räknar man även in effekterna av flygets utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd samt påverkan från kondensstrimmor brukar man räkna med att flygets totala klimatpåverkan blir ungefär dubbelt så stor (senaste forskningen nämner 1,9 som den bästa uppskattningen) som den som enbart orsakas av utsläppen av koldioxid. Uppräkningen av flygets totala klimatpåverkan är dock fortfarande osäker och kräver fortsatt forskning.

Hur stor klimatpåverkan en specifik flygresa har beror dessutom på faktorer så som var på jorden flygresan genomförs, om resan sker på natten eller dagen, på vintern eller sommaren, på vilken höjd flygningen sker samt hur de atmosfäriska förhållandena ser ut just där flygningen sker. Majoriteten av inrikesflygningarna i Sverige når aldrig upp på de höga höjder som krävs för att höghöjdseffekter ska uppstå. Den genomsnittliga klimatpåverkan från inrikesflyget uppskattas till en faktor 1,3 jämfört med utsläppen av enbart koldioxid.

Olika sätt att redovisa flygets klimatpåverkan

Territoriella utsläpp

Det vanligaste beräkningssättet för klimatpåverkande utsläpp är så kallade territoriella utsläpp. Beräkningarna baseras på detaljerad statistik och motsvarar utsläpp inom ett geografiskt område och visar hur fysiska utsläpp i Sverige (inklusive flygningar från Sverige) utvecklas över tid. Territoriella utsläpp är del av Sveriges officiella statistik och bygger på internationellt överenskomna metoder och riktlinjer. Dessa uppgifter ligger till grund för rapporteringar gentemot exempelvis de svenska miljö- och klimatmålen och rapporteringar till EU och FN.

Transportstyrelsen har i uppdrag att beräkna och rapportera flygets utsläpp till luft, vilket tillsammans med uppgifter om mängden sålt flygbränsle i Sverige ligger till grund för den officiella statistiken över luftfartens utsläpp till luft. De uppgifter som presenteras på Transportstyrelsens hemsida om luftfartens utsläpp av bland annat koldioxid baseras på den officiella utsläppsstatistiken på SCB:s webbplats.

Flygets totala klimatpåverkan baseras dock på flera faktorer. Räknar man även in effekterna av flygets utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd samt påverkan från kondensstrimmor har forskningen visat att flygets totala klimatpåverkan blir ungefär dubbelt så stor som den som enbart orsakas av utsläppen av koldioxid. Dessa faktorer räknas dock inte in i det territoriella perspektivet av flygets klimatpåverkande utsläpp.

Konsumtionsbaserade utsläpp

Forskare vid Chalmers Tekniska Högskola har tagit fram en metod för att beräkna klimatpåverkan från svenskars flygresande överallt i världen inkluderande höghöjdseffekten. I deras beräkningar ingår flygresor som utförs av boende i Sverige utanför Sveriges gränser – även flygresor som utförs av svenskar inrikes i ex Australien eller Nordamerika. Beräkningarna innefattar även klimateffekterna från flygets utsläpp på hög höjd. För att få med flygets totala klimatpåverkan har Chalmers valt att använda en uppräkningsfaktor av koldioxidutsläppen på 1,9 för internationella flygresor, samt 1,4 för inrikes flygresor. Redovisningen av de totala konsumtionsbaserade utsläppen ger av ovan förklarade skäl väsentligt högre total klimatpåverkan från svenskars flygresande än den Transportstyrelsen redovisar, vilken enbart redovisar det svenska flygets utsläpp av koldioxid.

Det konsumtionsbaserade perspektivet på svenskars flygresande är ett sätt att belysa olika aspekter på svenskars klimatpåverkan utanför Sveriges gränser. Detta sätt att beräkna utsläppen baseras på modellbaserade beräkningar och antaganden och anses därför ha en högre osäkerhet än beräkningen av de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, eller som baseras på bränsle sålt i Sverige för utrikes bruk.

Chalmers metod för att beräkna klimatpåverkan från svenskars flygresande överallt i världen ligger till grund för Naturvårdsverkets redovisning av mätmetoder och indikatorer för att följa upp klimatpåverkan från svenskars totala konsumtion av flygresor.

Är du nöjd med informationen på sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!