Hållbara flygbränslen

Biobränslen har fått allt större uppmärksamhet inom transportområdet, och i synnerhet inom flygbranschen under senare år. Flygbranschen ser introduktionen av biobränslen som en viktig möjlighet för flyget att minska användningen av fossila bränslen och därmed även minska flygets klimatpåverkan.

När det refereras till biodrivmedel är det ett bränsle innehållande biomassa som åsyftas. Biomassa är den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt ursprung), skogsbruk inklusive förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen från industriavfall och kommunalt avfall (SOU 2019:11). Den betydande skillnaden i klimatpåverkan mellan fossila bränslen och biodrivmedel är att utsläppen av växthusgaser från förbränning av biodrivmedel anses vara noll, eftersom kolinnehållet kommer från en förnybar källa. Hur mycket klimatpåverkan minskar med inblandning av biojetbränsle beror dock på vilka växthusgasutsläpp som sker under hela livscykeln, dvs. samtliga utsläpp som uppkommit i produktionskedjan för att tillverka ett drivmedel; utsläpp för att odla eller utvinna råvaran, producera bränslet samt alla ingående transporter. Internationellt används termen hållbara flygbränslen, eller Sustainable Aviation Fuels (SAF) för att beskriva bioflygbränslen. 

Allt fler flygbolag börjar använda biobränsleblandningar

Flera flygbolag, både i och utanför EU, har genomfört passagerarflygningar med inblandning av biobränslen i tankarna. I anslutning till regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har den svenska flygbranschen överlämnat sin färdplan för att göra inrikesflyget 100% fossilfritt till år 2030, där biobränslen väntas spela en viktig roll. Flera initiativ för att få till stånd en ökad användning av biobränslen för flyg har skett på senare tid. Bland annat har föreningen Fly Green Fund och flygbolaget BRA lanserat en så kallad "Bra Miljö Class" där ett tillägg om 300 kr möjliggör klimatkompensation och biobränsle. På Halmstad City Airport sker ett samarbete mellan flygplatsen, Air BP och BRA i syftet att kunna tanka 5% biobränsle årligen.

Flygbolaget SAS deltar i flertalet projekt som syftar till en ökad användning av biobränslen för flyg. SAS använder bland annat biobränslen på rutten Oslo-Bergen i Norge och de planerar att flyga med biobränslen från ett antal svenska flygplatser. Sedan maj 2018 flyger även KLM en reguljär flyglinje mellan Växjö och Amsterdam på lokalt producerat biobränsle. För vidare läsning om utvecklingen av hållbara flygbränslen rekommenderas att besöka det internationella energirådets (IEA) webbplats, www.iea.org.

Initiativ i Sverige och EU för att driva på utvecklingen av hållbara flygbränslen

I mars 2019 presenterades den statliga utredningen SOU 2019:11 "Biojet för flyget" styrmedel för att främja användningen av biobränsle för flyget. Utredningen leddes av Maria Wetterstrand och gav ett antal förslag: Miljömålsberedningen ges i uppdrag att ta fram mål för minskade utsläpp i flyget.

• En långsiktig reduktionsplikt för flyget införs.
• En möjlighet att upphandla biojetbränsle införs i de statliga ramavtalen.
• Försvarsmakten ges i uppdrag att inhandla biojetbränsle motsvarande den volym flygfotogen statsflyget tankar i Sverige.
• Försvarsmakten och Försvarets materielverk ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för inhemsk produktion och användning av biojetbränsle för Försvarsmaktens ändamål.
• Energimyndigheten ges i uppdrag att analysera frågan om ett investerings- eller driftsstöd ska utvecklas för produktionsanläggningar med ny teknik som initialt är för kostsam för att kunna konkurrera i reduktionsplikten.
• Konsumentverket ges i uppdrag att ta fram ett förslag för redovisning av klimatpåverkan för långväga resor, en klimatdeklaration.
• En utredning tillsätts om utökad nattågstrafik som ett alternativ till flygresor.

I Sverige har regeringen även uppdragit åt Energimyndigheten att främja användandet av biobränsle för flyget. Energimyndigheten kommer stötta området genom att 100 miljoner kronor kommer gå att ansöka om projekt mellan åren 2018-2020 för forskning och utveckling av biobränsle för flyg. 

Inom EU driver kommissionen ett projekt, European Advanced Biofuel Flightpath, i samverkan med myndigheter från medlemsstaterna, flygbolag, flygplanstillverkare och bränsletillverkare. Målsättningen för projektet är att ha en europeisk årlig användning av 2 miljoner ton jetbränsle från biomassa år 2020. Detta skulle motsvara ca 4 procent av det totala behovet av flygbränsle inom Europa år 2020. Även inom Norden finns ett liknande samarbete mellan myndigheter, flygbolag, flygplatser och andra intressenter med syfte att driva på utvecklingen och kommersialiseringen av biobränslen för den nordiska flygmarknaden. Initiativet kallas Nordic Initiative on Sustainable Aviation (NISA).

I EU:s vitbok från 2011 "Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem anges följande övergripande målsättning för flyget", anges målsättningen att:

"När det gäller luftfart, fram till 2050, nå en 40-procentig användning av hållbara bränslen med lågt kolinnehåll."

Analyser av hållbara flygbränslen behöver göras

Enligt de internationella specifikationerna för flygbränsle är det idag möjligt att blanda in upp till 50 procent biobaserat jetbränsle i det fossilbaserade jetbränslet. Inom ICAO finns det enighet om att globala hållbarhetskriterier och livscykelanalyser för hållbara flygbränslen behöver utvecklas. En särskild arbetsgrupp under ICAO:s miljökommitté CAEP har tillsatts och getts i uppgift att dels bedöma tillgången på bioråvaror för produktion av biobränsle för flyget, och dels ta fram en metod för att göra livscykelanalyser av olika biobränslens utsläpp av koldioxid. Sammantaget är förhoppningen att detta kan ge en uppfattning on hur stora utsläppsminskningar flyget skulle kunna åstadkomma genom användning av biobränslen. Utsläpp från användning av biobränsle som uppfyller hållbarhetskriterierna i EU kräver inga utsläppsrätter i EU:s handelssystem för flyget.

Idag kan biobränsle produceras från olika typer av biomassa, exempelvis alger, oljeväxter och palmolja, men även genom förgasning av exempelvis skogsavfall och hushållsavfall. Priset för biobaserat jetbränsle är just nu omkring två till tre gånger så högt som för konventionellt jetbränsle, vilket leder en begränsad efterfrågan på denna typ av bränsle från flygbolagen. Detta leder i sin tur till att inte tillräckligt många anläggningar byggs som kan producera större mängder biobränslen, vilket skulle krävas för att på sikt få ner priset och göra detta bränslealternativ mer efterfrågat.

En möjlig kortsiktig lösning: Green Diesel

En annan lösning för att på kort sikt få upp användningen av biobränslen inom flyget är att tillåta låginblandning av så kallad Green Diesel i det konventionella jetbränslet. Green Diesel är en biobaserad variant av diesel som används framför allt inom vägsektorn. Detta bränsle är i dagsläget inte tillåtet enligt någon ASTM-standard att blandas i jetbränsle för flyget, men förhoppningen är att få detta bränsle godkänt för låginblandning även inom flyget. Boeing har genomfört en lyckad testflygning med 15 procents inblandning av biobaserad diesel i en av deras Boeing 787 Dreamliner. Fler tester är inplanerade.

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!