Om flygplanet

Nedan kan du läsa om vanliga frågor som berör flygplanet.

En viktig anledning till varför bränsletankarna finns i vingarna är att man därigenom sparar vikt. En annan anledning är att man vill separera bränslet så mycket som möjligt från passagerarutrymmena. Det är väsentligt vid till exempel en kraschlandning, då bränsletankarna kan gå sönder och läcka ut bränsle.

Att ha bränslet i vingarna i stället för i kroppen gör också att vinginfästningarna och vingarna belastas mindre vid vindbyar och kraftig sväng. Vingarna och vingarnas infästning till kroppen kan därigenom göras lättare.

Ja, motorerna kan stanna eller explodera. Men driftsäkerheten på moderna flygplansmotorer är mycket stor och direkta explosioner av motorer är mycket sällsynta.

Det kan förekomma att en motor stannar, men oftast har då har piloterna via omfattande övervakningssystem i motorerna redan fått indikationer på att något inte står rätt till. Då väljer de att stänga av den motorn för att undvika en explosion eller någon annan större skada.

Om en motor har stannat fortsätter man flygningen under stor kontroll. Det beror på att flygplanets återstående motor (eller motorer) har tillräcklig kraft och dragförmåga för att genomföra flygningen till en säker landningsplats. Piloterna förbereder sig mentalt inför varje start på att en motor kan stanna, och man repeterar högt för varandra vilka åtgärder man kommer att vidta om det skulle ske.

Två gånger om året genomgår alla piloter en repetitionskurs och ett flygprov i flygsimulator, där de bland annat tränar på motorbortfall. Tänk om alla bilförare skulle "köra upp" två gånger om året, skulle inte vägtrafiken bli betydligt säkrare då?

Orsaken till att du hör knakande i vissa flygsituationer är att ett flygplan är byggt så att det kan böjas och vridas. Annars skulle det brytas sönder vid flygning. Det som knakar är inte det bärande skrovet, utan de plastpaneler som är en del av inredningen. De följer inte helt med i skrovets rörelser och friktionen mellan panelerna hörs tydligt. Plastpanelerna har ingen betydelse för flygplanets hållfasthet utan är bara till för utseendet och trevnaden ombord.

Förutom ut-och infällning av landställ och vingklaffar finns det tre stora källor till ljud vid flygning. Det är motorerna, fartvinden och luftkonditioneringen.

Motorernas konstruktion och utformning beror på ålder och storlek. Motorer med en stor diameter på luftintagen har stora turbinhjul eller fläkthjul som ger ett dovt och mullrande ljud. Äldre motorer med en liten diameter alstrar ett vasst och visslande ljud. Motorernas placering, som kan vara på vingarna eller i stjärtpartiet, ger olika ljud i kabinen; dels på en bestämd sittplats och dels på främre eller bakre delen av kabinen. Motorernas ljud varierar också med flyghöjden. Om man sitter på samma sittplats vid utresa och hemresa kan ljudet variera beroende på att flyghöjden varierar mellan de olika flygningarna.

När det gäller fartvind kan vindbrus och ljud som uppstår i ytterplåten höras väldigt mycket, beroende på var i flygplanet man sitter. Ljudet är som kraftigast vid fönsterplatserna långt fram i kabinen,  i närheten av vingens infästning i flygkroppen och bakom vingen när vingklaffarna är utfällda. Motvinden är förhållandevis svag i jämförelse med flygplanets fart som ligger runt 1 000 km/tim, och den är knappt märkbar i ljudnivå.

För att trycksätta, ventilera och reglera temperaturen i kabinen används komprimerad luft från motorerna. Det är stora volymer luft som krävs och det uppstår ljud i luftkanalerna när den strömmar fram. Det är dessutom vanligt att det byggs in fläktar i luftkanalerna för att fördela luften i den långa flygkroppen. Fläktarna kan vara termostatstyrda och variera i varvtal under flygningen. Därför varierar också ljudnivån.

 

Strecken uppstår på samma sätt som de vita kondensationsstrimmor som syns på den klara sommarhimlen efter högtflygande trafikflygplan eller vanliga moln.

Varm och komprimerad  luft (luft med hög täthet) kan innehålla en viss mängd fuktighet och fortfarande vara genomskinlig. Vattnet i luften befinner sig då i gasform. Om samma luft avkyls, vilket kan ske genom minskat tryck, kan luften inte hålla kvar samma vattenmängd, utan droppar eller iskristaller fälls ut. Det är så moln bildas. På undersidan av en vinge eller i en jetmotor är luften komprimerad. När luften kommer till bakkanten av vingen eller kommer ut ur jetmotorn expanderar den och avkyls. Då bildas sammanhängande moln bildas.

Vanliga moln bildas på den nivå som har en temperatur och ett tryckförhållande som ger kondensation. Tydligast är de cumulusmoln (vackertvädermoln)som bildas på sommareftermiddagarna med släta undersidor som alla ligger på samma höjd.

 

Den "svarta lådan" består i verkligheten av två lådor som är målade med starkt orange färg och försedda med reflekterande tejp för att synas väl. Kraven är att de ska vara monterade i flygplanets stjärtparti för att inte förstöras vid ett haveri.

Det är svårt att utnämna den säkraste flygplanstypen. Västerländska flygplan är mycket väl dokumenterade i olycksstatistiken och skillnaderna mellan de vanligaste flygplanstyperna för passagerartrafik visar mycket små skillnader i utfall.

Om ett flygplan är försett med tryckkabin, vilket alla flygplan som flyger högt är, så är även bagageutrymmena trycksatta till samma tryck som passagerarutrymmena.

Flygplanets hastighet ligger på 800-900 km/tim, och beroende på var i planet man sitter kan ett visst vinande höras. I samband med start och landning fälls landställ och vingklaffar ut, och då förändras ljudet markant.

Det vinande som hörs starkast i de flesta flygplan kommer från ventilationsanläggningen som används för trycksättning av kabinen. På höga flyghöjder måste kabinen ha ett övertryck på för att passagerarna inte ska få syrebrist.

 

Är du nöjd med informationen på sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!