Ren båtbotten

Beväxning på fartygsskrov, så kallad biofouling, är sedan länge ett känt problem bland båtägare. För att förhindra påväxt på fartygsskrov kan man använda sig av bottenfärger eller mekanisk rengöring.

Fastsittande alger, havstulpaner och musslor ökar skrovets friktion genom vattnet. Det medför sämre manövrerbarhet och fartegenskaper samt en högre bränsleförbrukning. Organismer kan också spridas mellan olika kust- och vattenområden med båtar om de sitter fast på båtbotten. Om främmande organismer etablerar sig i nya miljöer kan de orsaka stor skada.

Påväxt på fartygsskrov kan förhindras av bottenfärg eller mekanisk rengöring.

Mekanisk rengöring istället för båtbottenfärg

Idag finns det inga båtbottenfärger som är helt utan gifter och som passar alla typer av båtar och båtägare. Det är viktigt att man försöker minimera och effektivisera användandet av båtbottenfärger och omhänderta de färgrester och farligt avfall som uppstår i samband med rengöring. En bra lösning är att tvätta båten under säsongen istället för att måla för att på så sätt hindra påväxt och samtidigt inte förorena våra hav och sjöar.

Det finns många olika alternativ av så kallad mekanisk rengöring, vilket går ut på att man tvättar/borstar båtbotten istället för att måla.

I denna film från Båtmiljö.se kan du få veta mer om alternativ till båtbottenfärg.

Borsttvätt

För att underlätta tvättningen av båten finns på viss stället borsttvättar. Då kan båten köra in i en bassäng där den sedan tvättas med roterande borstar. Under tvätten bör det finnas en uppsamlingsbassäng som fångar upp avskrapat material så det inte hamnar i vattnet.

Tvättar man sin båt när organismerna nyligen satt sig, mellan 1-3 gånger per säsong, behöver man inte bottenmåla båten.

Manuell tvätt

Andra alternativ är att manuellt skrubba med t.ex. en rotborste eller högtryckstvätt. Eftersom påväxten sker när båten ligger i vattnet är ett annat alternativ att förvara båten på land mellan användningstillfällena, med hjälp av exempelvis en båtlyft eller flytbrygga. Ett annat alternativ är att ha en skrovskyddsduk, vilket är en säck vid båtplatsen som dras upp runt skrovet och hindrar beväxning genom att ljus och syre hålls borta.

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram riktlinjer för bottentvätt av fritidsbåtar och du kan hitta mer information bottentvätt på deras hemsida, samt i länklistan här till höger.

Havstulpanvarning via e-post eller SMS

Havstulpanen är den svåraste beväxningstypen. Den förökar sig oftast bara en kort period under året och det är då som den vill sätta sig fast på båtbottnar. Därför kan det räcka att rengöra båten en eller ett par gånger per säsong om man gör det vid rätt tillfällen.

För att veta när det är dags att tvätta båten för att undvika påväxt finns det en havstulpanvarning som man kostnadsfritt kan ansluta sig till. Du kan anmäla dig på Båtmiljö.se eller via Skärgårdsstiftelsens mobiltelefonapplikation "Båtmiljö" för att få havstulpanvarningar via e-post eller SMS.

En spolplatta fungerar som avskiljare vid tvätt

För att slippa påväxt tvättar de allra flesta sina båtar under säsongen och/eller vid höstupptaget inför vinterförvaringen. Tvättning kan exempelvis ske på en spolplatta.

En spolplatta består av en hård yta med avrinning mot en gallerförsedd uppsamlingsränna, över vilken båten placeras för att tvättas av med en högtryckstvätt. Det grövsta avfallet avskiljs vid uppsamlingsrännan och därefter finns det ett antal olika tekniker för rening av vattnet.

Båtar som målats i många år utan att färgen tagits bort kan ha rester av äldre färg med ämnen som nu är förbjudna. När båtarna högtrycksspolas och när färgytan slipas, är det viktigt att färgresterna tas om hand.

En spolplatta med avrinning till en sedimenteringstank och filtrering av vattnet innan det går ut i sjön tar hand om en stor del av de gifter som annars skulle komma ut.

Om tvättning sker utan spolplatta med möjlighet till uppsamling och rening hamnar spillvattnet, vilket oftast innehåller miljöfarliga kemikalier, på marken och kan då både rinna ner i vattnet och lagras i sedimenten. Det är idag många uppställningsplatser där marken är starkt förorenad.

Kontaktperson: Lina Petersson
E-post: lina.petersson@transportstyrelsen.se