Hur kan man vikta när tilldelningskriterier
används för den metoden med monetära
värden?
Svar: Viktning behövs inte om en s.k. absolut
utvärderingsmodell används. De olika
miljökriterierna omvandlas till monetära värden och
beroende på hur stora olika utsläpp etc. ett fordon har
får anbudsgivaren påslag på priset. Genom dessa
monetära värden har den upphandlande myndigheten/enheten
angivit vilken betydelse de olika kriterierna har och någon
ytterligare viktning (i procent, kvotdelar eller liknande)
krävs inte. Om miljökostnaderna istället
används i en s.k. relativ utvärderingsmodell måste
viktning ske enligt bestämmelserna i 12 kap. 2 § LOU
respektive LUF.
Kommentar: Kammarrätten i Stockholm säger i ett
överprövningsmål (mål 3014-09, Veolia
Transport Sverige AB ./. AB Storstockholms Lokaltrafik) bl.a.
följande. I den aktuella upphandlingen har en s.k. absolut
utvärderingsmodell använts. Viktning av
tilldelningskriterierna har skett genom att SL i monetära
termer, i form av prispåslag, uttryckt den inbördes
relationen mellan tilldelningskriterierna. SL har därefter
summerat offererat pris och prispåslag. Enligt
kammarrätten är denna metod förutsägbar och
garanterar att samtliga anbudsgivare behandlas lika och att SL,
genom att inte uttrycka viktning av tilldelningskriterierna i
procent, kvotdelar eller liknande, inte frångått vad
som anges i upphandlingsreglerna.
Kan man göra sin egen LCC kalkyl med
EU-kommissionens metod som grund, dvs. lägga till exempelvis
restvärde och underhållskostnader i
kalkylen.
Svar: Ja, lagen hindrar inte (se 3 §) att en upphandlande
myndighet/enhet kan ställa andra krav, vare sig de
använder sig av tekniska specifikationer eller
tilldelningskriterier. Det finns inga hinder mot att lägga
till t.ex. restvärde och underhållskostnader i
LCC-kalkylen, under förutsättning att de i lagen angivna
(se 7 §) driftskostnaderna finns med om inte miljökraven
återfinns som tekniska specifikationer.
Många av upphandlingarna av fordon är
ramavtalsupphandlingar. Avroparna handlar bilarna vid en andra
konkurrensutsättning. Egentligen är det mer lämpligt
att använda LCC vid andra konkurrensutsättningen.
Uppfyller man lagen om man tar med det som en del i den andra
konkurrensutsättningen (och alltså inte i själva
upphandlingen)?
Svar: Vid upphandling av ramavtal där inte alla villkor
är fastställda sker inte tilldelningen av kontrakt
förrän vid en andra konkurrensutsättning (se 5 kap.
7 § LOU). Om inte energi- och miljöpåverkan har
beaktats som tekniska specifikationer är det vid den andra
konkurrensutsättningen som metoden med tilldelningskriterier
för att beakta energi- och miljöpåverkan ska
användas. Vid ramavtal som ingåtts med en enda
leverantör där alla villkor är fastställda
tilldelas kontrakt i enlighet med dessa villkor. Om flera
leverantörer ingår i ramavtalet tilldelas kontrakt genom
tillämpning av villkoren och t.ex. rangordning (se 5 kap. 4
och 6 § § LOU). I dessa fall kan energi- och
miljöpåverkan beaktas antingen som tekniska
specifikationer eller som tilldelningskriterier vid upphandling av
ramavtalet.
Är det möjligt att ha tekniska specifikationer
som grundkrav och sedan komplettera dessa med
tilldelningskriterier?
Svar: Det är ok att använda teknisk specifikation som
grundkrav, om de uppfyller kraven enligt lagen, och komplettera med
tilldelningskriterium.
Om en upphandlare väljer att ange kraven som en
teknisk specifikation; vilken utvärderingsgrund kan då
användas – lägsta pris eller det anbud som är
det ekonomiskt mest fördelaktiga?
Svar: Båda metoderna kan användas. Den upphandlande
myndigheten kan ha andra tilldelningskriterier, t ex leveranstid
eller andra miljökriterier än de som är
reglerade.
Ska alltid ”det ekonomiskt mest fördelaktiga
anbudet” användas som tilldelningsgrund när den
monetära modellen används?
Svar: Ja, den EU-gemensamma metoden förutsätter att
den upphandlande myndigheten/enheten tillämpar
tilldelningsgrunden ”det ekonomiskt mest fördelaktiga
anbudet”.
Hur är det tillåtet att lägga till
ytterligare krav?
Svar: För båda metoderna är det tillåtet
att lägga till ytterligare krav och kriterier. För den
EU-gemensamma metoden måste miljökraven, som ska
beaktas, anges som tilldelningskriterium enligt förordning XXX
och dess bilaga. Högre kostnader får tillämpas, men
de måste hålla sig inom de intervaller som
framgår av tabell 2 i bilagan.
Hur ska energianvändningen anges för elbilar
där utsläppen sker någon annanstans (vid
elproduktionen)?
Svar: För elbilar (som bara går på el) anges
energianvändningen för bilens
”livslängd”. Produktion av el vid källan
ingår inte. Utsläpp av koldioxid och föroreningar
blir noll.
Hur ska en laddhybrid mätas i
kostnadsberäkningen, på bara el eller bara
utsläpp?
Svar: För laddhybrider (tankas med bränsle och laddas
med el) blir energianvändningen summan för drift med
bensin och eldrift. Utsläppen av koldioxid och utsläpp av
föroreningar baseras på bensindrift.
Vad ska driftskostnaderna baseras på för
bilar som går på flera bränslen t.ex. bensin/gas
och bensin/etanol?
Svar: Driftskostnaderna bör
baseras på det bränsle som används mest, dvs.
företrädesvis gas och etanol.
I den EU-gemensamma metoden ska den beräknade
energimängden kostnadssättas efter lägsta
gällande pris på bensin eller diesel före skatt.
Varför det och hur hanteras variation i
drivmedelspriser?
Svar: Direktivet eftersträvar en harmonisering vilket
innebär att värderingen av miljöeffekter ska ske
på liknande sätt i alla medlemsstater. Bränsle- och
fordonsskatter skiljer sig dock åt i betydande grad till
såväl nivå som utformning mellan medlemsstaterna.
Kommissionen har gjort bedömningen att energipriset ska
baseras på det billigaste av diesel och bensin före
skatt. Variation i drivmedelspriser under bilens
”livslängd” (definierad i lagen) beaktas inte i
metoden. När metoden ska utvärderas (2012) är det
möjligt att kommissionen föreslår anpassningar av
metoden.
Lagen ska inte tillämpas på upphandlingar som
har påbörjats före ikraftträdandet (dvs. den 1
juli 2011). När anses en upphandling
påbörjad?
Svar: En upphandling får anses påbörjad
när den upphandlande myndigheten eller enheten beslutat om
vilket upphandlingsförfarande som ska tillämpas eller
senast när myndigheten eller enheten genom annons eller
på annat sätt beslutat att begära in anbud (se
prop. 2006/07:128 sidan 447 eller 568).