Begreppet farled omfattar i sin vidaste betydelse de vattenområden som sjöfarten använder. I allmänhet menar man dock de vattenvägar som i sjökortet är markerade med streckade svarta linjer och som efter behov försetts med sjösäkerhetsanordningar (bojar, prickar etc).
Farledsbredd
Någon generell beskrivning eller definition av farled eller farledsbredd finns inte. En fastställd farledsbredd finns endast angiven för kanaler, rännor, ledverk och vid vissa broar. I skärgårdsleder är farledsbredden varierande och helt beroende av de naturliga förhållandena. Det går därför inte att för sådana farleder ange någon generell farledsbredd.
Alla svenska farleder är inte systematiskt ”kantmarkerade”. Resurser för kantmarkering har endast funnits i begränsad omfattning och därför är endast vissa viktiga farleder och särskilt kritiska avsnitt kantmarkerade. Där så är fallet framgår detta av utmärkningen. I övrigt är utprickning av farleder i allmänhet resultatet av en lång tids erfarenhet. Uppgifter om djup gäller vid medelvattenstånd utom för Vänern och Mälaren där uppgifterna är hänförda till sjökortens referensytor.
Källa: Sjöfartsverket
Leddjupgående
För många av de i sjökortet markerade farlederna har Sjöfartsverket rekommenderat ett leddjupgående, som är det största djupgåendet ett fartyg kan ha när det går i farleden vid medelvattenstånd. Det största djupgåendet är det djupaste ett fartyg kan nå under hela passagen med squat och andra faktorer inräknade. Där ett leddjupgående angivits har hänsyn tagits till bl.a. bottentopografin, farledens allmänna karaktär och farledsanordningarna.
Det bör särskilt påpekas att trots att det finns ett rekommenderat leddjupgående är inte detta någon garanti för att ett fartyg med ett djupgående som ligger nära leddjupgåendet säkert kan framföras i farleden under alla omständigheter. För att så ska kunna ske måste ett fartyg alltid framföras med iakttagande av gott sjömanskap och fartyg med djupgående nära leddjupgåendet bör undvika att komma ut mot farledens sidor. I de fall fartyg ska framföras där, krävs i allmänhet mer detaljerad kunskap om djupförhållandena än vad sjökort och utprickningen ger. Det finns även leddjupgåenden som Sjöfartsverket rekommenderat och som endast ska tillämpas om passagen sker med biträde av lots. Landhöjning är även en faktor som påverkar leddjupgåendet då detta är angivet för ett visst års djupinformation.
Uppgifter om leddjupgående finns på olika ställen. Sjöfartsverket har bl.a. publicerat information om leddjupgående för vissa farleder på sina sjökort. Information finns även lokalt genom sjötrafikområdena, vilket i allmänhet publiceras via verkets hemsida.
För vissa farleder har Sjöfartsverket även utfärdat riktvärden om fartygsstorlekar. Detta innebär ofta restriktioner med avseende på maximal längd och bredd, men kan även omfatta restriktioner med avseende på manöveregenskaper etc. Ofta förekommer riktvärdena i kombinationen med restriktioner för yttre omständigheter som vind, sikt, ström etc. Uppgifterna är riktvärden för redare, fartygsbefäl och mäklare i vad mån ett fartyg under normala förhållanden säkert kan framföras i leden med biträde av lots.
På Transportstyrelsen hanteras ärenden efter enskilda förfrågningar om det kan anses vara säkert att ta in en viss typ eller storlek av fartyg i farleder och hamnar. Med stöd av resultaten från bl.a. fartygssimuleringar och samråd med lokal expertis har Transportstyrelsen utfärdat rekommendationer för fartygstrafiken i dessa hamnar och farleder.