2001 års internationella konvention om civilrättsligt ansvar för föroreningsskada orsakad av bunkerolja, den s.k. bunkerkonventionen, trädde ikraft internationellt den 21 november 2008. Sverige har ännu inte tillträtt konventionen och är därmed inte part till konventionen. Trots detta kommer vissa svenska fartyg att påverkas av det internationella ikraftträdandet.
Konventionen gäller föroreningsskador på en konventionsstats territorium och ekonomiska zon samt bekämpningsåtgärder oberoende av var de vidtagits. Fartygets ägare, som enligt konventionens definition är fartygets registrerade ägare, den som hyr fartyget utan personal (bareboat-befraktare), redaren eller näringsidkaren, har strikt ansvar för skador som orsakas av bunkerolja. De ansvariga personerna kan begränsa sitt ansvar till de belopp som bestäms i enlighet med de allmänna bestämmelser som tillämpas angående rätten till ansvarsbegränsning.
Fartygets registrerade ägare är enligt konventionen skyldig att försäkra sitt ansvar då fartygets bruttodräktighet överstiger 1000. Dessa fartyg, oberoende av var de är registrerade, ska då de anlöper hamnar i en konventionsstat från och med den 21 november 2008 ha, ett certifikat om gällande försäkring, som är utfärdat av en konventionsstat. Certifikatet utfärdas för fartyg som är registrerade i en konventionsstat av denna stats behöriga myndighet. För fartyg som inte är registrerade i en konventionsstat, utfärdas certifikatet av en behörig myndighet i en konventionsstat.
Eftersom konventionen träder ikraft internationellt innan Sverige har tillträtt konventionen, bör den registrerade agaren av ett svenskt fartyg, som anlöper en konventionsstats hamn den 21 november 2008 och därefter, i enlighet med konventionen vända sig till konventionsstats behöriga myndighet för att få ett certifikat om gällande försäkring.
För information om vilka länder som har ratificerat konventionen, se länk till IMO:s sida om status för konventioner.
Kontaktperson: Anna Petersson
E-post: anna.petersson@transportstyrelsen.se