Fritidsfartyg med mått både under 12 meters längd
och 4 meters bredd benämns fritidsbåt. För att
framföra en sådan båt behöver den ansvarige
ombord inte ha någon formell behörighet eller
kvalifikation så länge båten är svensk,
oavsett om den framförs på svenskt eller internationellt
vatten.
Om fritidsfartyget är större än 12 meter
långt och 4 meter brett (båda måtten
inräknade) benämns det istället fritidsskepp.
Då krävs att den ansvariga ombord innehar lägst
kustskepparintyg. Någon övre storleksgräns anges
inte, men enligt lagen ska varje fartyg vara bemannat på ett
betryggande sätt. Det kan innebära andra och
högre krav beroende på fartygets storlek och
verksamhetsområde.
Det finns ytterligare behörigheter som krävs om
båten ska framföras i Europas kanaler. Om båten
ska framföras i kanalsystemen, till exempel Tyskland, Belgien
och Frankrike, krävs ett så kallat kanalintyg.
Kanalintyg ger dig behörighet att köra fritidsbåt
på floder och kanaler på kontinenten. När det
gäller kanalerna i Sverige finns inga sådana
regler.
Redaransvar
Juridiskt sett är ägaren av en fritidsbåt
faktiskt redare så snart han eller hon äger den
minsta lilla fritidsbåt. Sjölagen ställer krav
på redaren och befälhavare och även på "den
som på fartyg fullgör uppgift av väsentlig
betydelse för säkerheten till sjöss" –
alltså nästan vem som helst ombord. Om det
händer en olycka är båtägaren (redaren)
ansvarig för eventuella skadestånd. I vissa fall
gäller ingen begränsning av redaransvaret. Se
därför till att fritidsbåten har en
ansvarsförsäkring som gäller.
Vem är befälhavare?
För fritidsbåtar finns det ingen klar definition
på vem som är befälhavare. Det är dock
naturligt att betrakta ägaren, hyresmannen eller lånaren
av fritidsbåten som ansvarig befälhavare om han eller
hon är ombord. I annat fall är föraren att
betrakta som befälhavare. Befälhavaren ansvarar
för att båten är sjövärdig och att den
framförs på ett sätt som är förenligt med
gott sjömanskap
Passagerare i fritidsbåt
Fartyget får ta högst 12 passagerare. Dessa får
inte vara betalande. I vissa fall kan passagerarna vara med och
dela på omkostnader (självkostnad), men för att det
inte ska uppfattas som affärsmässig verksamhet ska
kostnaden vara rimlig och en relation finnas mellan passageraren
och besättningen.
Handelsfartyg eller fritidsfartyg
Ett fartyg betraktas som handels- eller fritidsfartyg.
- När fartyget används för
fritidsändamål, dvs. varken med kommersiellt syfte
eller i affärsmässig verksamhet, räknas det som
fritidsfartyg. I praktiken innebär det till exempel att
man inte kan ta eller få betalt för verksamheten eller
del av verksamheten.
- Då fartyget används till att transportera gods eller
passagerare för annans räkning, anses det vara ett
handelsfartyg.
Det betyder inte nödvändigtvis att någon
ekonomisk ersättning utgår för den aktuella
tjänsten i det ögonblick den utförs, men någon
sorts affärsidé ska ligga till grund för
transporten och fartyget måste ha en egen position i
verksamheten för att den ska räknas som
handelssjöfart.